Spelling suggestions: "subject:"banrörelse till music"" "subject:"bönhörelse till music""
1 |
Dansas det i gymnasieskolorna? : En kvantitativ studie med lärarperspektivBjörhn, Jennifer January 2018 (has links)
Syfte och frågeställningar Undersökningens syfte är att utröna om och hur gymnasielärare i 'Idrott och Hälsa' använder dans i undervisningen, samt vilken syn de har på dans, både vad gäller innehåll och som verktyg och metod i undervisningen. Med frågeställningarna: − Använder sig lärare av dans och i så fall på vilket sätt använder de dans i sin undervisning? − Vilken syn har lärare på dans som metod och verktyg i sin undervisning − Finns det något samband mellan hur lärare uppfattar elevers fördomar och/eller åsikter om dans och hur ofta det undervisas i dans? − Hur ser lärare på dans och sin egen förmåga när det kommer till deras yrkesroll? Metod Studien är en kvantitativ undersökning som är utförd på gymnasielärare som undervisar i ämnet 'Idrott och hälsa'. Urvalet var 55 lärare varav 51 deltog i undersökningen. Lärarna fick svara på enkäter med öppna frågor, ja/nej-frågor och nivåfrågor. Den data som samlats in har analyserats med hjälp av korrelation, andelsberäkning och kategorisering. Resultat Lärare använder sig av dans i sin undervisning men i olika utsträckning, främst undervisas det i danser som ingår i den kulturella formen (50 av 51 lärare), medan dans som träningsform undervisas av 21 lärare. Endast åtta lärare undervisar dans som tillhör den expressiva/konstnärliga formen. Alla lärare ser dans som ett redskap både för fysiska och sociala/psykiska förmågor. 14 lärare ser att det kan finnas negativa effekter med undervisning i dans. Det finns en stark korrelation mellan lärares syn på elevers inställning till dans och hur ofta läraren undervisar i dans. 64 procent av lärarna anser sig mer osäkra i ämnet än vad de känner sig trygga. Slutsats Det undervisas relativt lite i dans, trots att lärare ser att dans är ett bra redskap för elever att utvecklas både fysiskt, social och psykiskt. Att det undervisas den mängd det gör beror dels på lärarens brist på trygghet i att undervisa i dans, men även lärares syn på hur elever uppfattar momentet dans. Huruvida de anser att det är roligt och/eller nödvändigt. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa.</p>
|
2 |
"Styrdokumenten är för 'luddiga' för att uppnå en likvärdig bedömning" : En kvalitativ studie om hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med en likvärdig bedömning i rörelse till musikKullberg, Björn January 2021 (has links)
Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse hur lärare i ämnet idrott och hälsa på grundskolan arbetar för att uppnå en likvärdig bedömning i området rörelse till musik. Målet var också att se vad lärarna anser är likvärdig bedömning och hur de tolkar värdeorden i området. För att uppnå detta användes semi-strukturerade intervjuer för att på bästa sätt få fram respondenternas tankar och åsikter kring likvärdig bedömning. Intervjuerna transkriberades samt analyserades utifrån Lindes (2012) läroplansteori och Lundgrens (1979) ramfaktorteori. Studiens resultat visar att lärare ser på likvärdig bedömning någorlunda lika och att det främst handlar om att elever ska bedömas lika i varje moment. För att uppnå en likvärdig bedömning väljer lärarna att anpassa sin undervisning på olika sätt. Lärarna har en positiv syn till elever olikheter. I studiens resultat framkommer det också att det finns flera didaktiska utmaningar med att uppnå en likvärdig undervisning i området rörelse till musik samt dans. Största problemet är att kunskapskraven och värdeorden är för ”luddiga” och tolkningsbara.
|
3 |
”Alla kan dansa!” : Synen på rörelse till musik samt dans i ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv / "Everybody can dance!” : The view of the movement to music and dance in physical education from a gender perspectiveSvensson, Sara, Nordmark, Ida January 2013 (has links)
Dansen har funnits länge i människans närhet och den har olika betydelser beroende på vad individen har för uppfattning om dansens normer och uppbyggnad. Syftet med vår empiriska studie är att undersöka om pojkar och flickor har en liknande syn på ämnesområdet rörelse till musik samt dans i gymnasieskolan och i så fall varför eller varför inte de har det. Vi har utgångspunkt i genusperspektivet och därmed Hirdmans (2001) teorier om genuskontraktet. Metoden vi har använt oss av är den kvantitativa undersökningsmetoden. Inom ramen för den kvantitativa undersökningsmetoden valde vi enkäter eftersom det är enklast att få svar på våra frågeställningar samt för att det ger oss stora möjligheter att nå ut till många individer. Rörelse till musik samt dans uppfattas som ett feminint ämne. Resultatet visar på att den uppfattningen är generell bland det manliga könet. Pojkar som svarat på enkäten menar att dans är ”tjejigt”. Elevers inställning är att dans rent generellt är till för båda könen.
|
4 |
Interaktivt idrottande? : En studie av energiutgiften vid användandet av dansmatta kontra ett traditionellt danspass / Interactive sports? : A study of the energy expenditure in the use of a dance mat versus a traditional dance classBackman, Thomas, Söderholm, Richard January 2011 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka energiutgifterna vid användandet av en dansmatta respektive ett traditionellt danspass. Våra frågeställningar var: Hur skiljer sig energiutgiften för ett traditionellt danspass mot ett pass med dansmatta? Samt: hur förhåller sig energiutgiften i de olika aktiviteterna till de dagliga rekommendationer för fysisk aktivitet? Metod: Försöksgruppen som genomförde studien bestod av fyra män och fyra kvinnor i åldrarna 23-26 år. Försökspersonerna har sedan tidigare blandad vana av fysisk aktivitet. Metoden utarbetades utifrån sambandet mellan hjärtfrekvens (HF) och arbetsbelastning (w). Försökspersonerna fick genomgå tre olika typer av tester. I det första testet fick de på ergonometercykel cykla på olika belastningar och utifrån deras HF vid olika arbetsbelastningar bestämdes ett linjärt samband. Det andra testet bestod av ett danspass på dansmatta till given musik. Under detta pass registrerades deras genomsnittliga HF. I det tredje testet fick försökspersonerna dansa utifrån en förutbestämd koreografi under samma musik som vid dansmattan. Även här registrerades genomsnittlig HF. Värdena från de två sista testerna användes i det linjära sambandet och gav sedan värden för genomsnittlig arbetsbelastning under aktiviteterna. Från arbetsbelastningen kunde sedan syreupptag (l/min), och energiutgift (kcal) räknas ut. Resultat: Resultaten för studien visade att danspasset (7,4kcal/min) hade en 40 % högre energiutgift än ett pass med dansmatta(4,6kcal/min). Danspasset nådde således upp till, och översteg de dagliga rekommendationerna för fysisk aktivitet medan passet med dansmatta inte gjorde det. Slutsats: Dansmatta kan rent energimässigt fungera som substitut till ett danspass, men att valet av teknik är av avgörande betydelse för vilken energiutgift aktiviteterna har, trots det kan det fungera som pedagogiskt hjälpmedel. / Abstract Aim: The objective of the study was to investigate the energy expenditure with the use of dance mat respectively a traditional dance class. The questions at issue were: What differences, in energy expenditure, an ordinary dance class and a session with dance mat? And: how do the two activities, dance mat and dance class, stand to the recommendations for daily physical activity? Method: The test group that completed the study consisted of four men and four women in the ages 23-26 years old. The test subjects all have previous experience in mixed physical activity. The method was formed through the relation between heart rate (HR) and effect (w). The test group went through three different types of tests. In the first test a bicycle ergonometer were used and both HR and effect was recorded and formed into a linear equation. The second test was a session with dance mat to a given sample of music. During the test their average HR was recorded. In the third test the test group danced a premade choreography to the same sample of music and their average HR was recorded. The HR variables were set in the linear equation to establish their average effect during the two activities. Oxygen uptake (l/min) and energy expenditure (kcal) was calculated from these figures. Results: The results of this study shows that dance class (7.4kcal/min) have 40 % higher energy expenditure than the session with dance mat (4.6kcal/min). The dance class reaches and exceeds the recommended lower limit of physical activity, while the session with dance mat does not. Conclusions: It is possible to use dance mat as a replacement for a dance session, but the energy expenditure is depending on which technique you use in the different activities, despite that it could be used as a pedagogical instrument.
|
Page generated in 0.0531 seconds