The overall purpose of this study is to create an in-depth understanding of how coaches for children and young people in padel reflect about being coaches in the private sector in relation to the non-profitsector. To answer this purpose the following questions were asked: How do padel coaches experience that their leadership and training activities are affected or changed depending on whether they are hiredby a private or non-profit client? What contextual aspects do coaches state as reasons for this? What are the advantages and disadvantages of each sector according to the coaches? The empiric data in this study was collected through qualitative interviews via Zoom with six different padel coaches across Sweden who practices in the private sport sector. The primarily results demonstrates that the padel coaches generally experience several differences between the private and the voluntary sector and that these differences are both complex and difficult to handle. Some of the differences are connected to areas like education, quality in training, economic and inclusion aspects. Additionally, it shows that these differences could have an impact on the padel coaches and their leadership, but it could also affect the children practicing this sport

Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga möjligheter att sticka ut inom racketsportbranschen Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen är uppbyggd av differentiering, Brand Equity och varumärkesidentitet Metod: Kvalitativ tvärsnittsdesign som utgår från en deduktiv ansats Empiri: Empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med en respondent från utvalda padelcenter Slutsats: Slutsatser som studien kommit fram till är att företag inom racketsportbranschen kan använda sig av speciella event där de erbjuder padel specifikt för kvinnor, erbjuda ett område som ger utrymmer för konversationer och umgänge, erbjuda gratis lånerack, erbjuda padelbanor både utomhus och inomhus, erbjuda klimatsmarta lösningar för anläggningen och konsumenter, anlägga en padelbana vid en visuellt tilltalande plats samt använda en känd person för att öka kännedomen kring varumärket / Purpose: The aim of the study is to identify opportunities to stand out in the racket sports industry Theoretical perspective: The theoretical frame of reference is based on differentiation, Brand Equity and Brand Identity Method: Qualitative Cross-sectional design based on a deductive approach Result: The data is collected through semi-structured interviews with one respondent from selected padelcenters Conclusion: The conclusions of the study are that companies in the racket sports industry can use special events that offer padel specifically for women, offer an area that provides space for conversations and socializing, offer free loan racks, offer paddle courts both outdoors and indoors, offer climate-smart solutions for the facility and consumers, build a padel court at a visually appealing place and use a famous person to increase awareness of the brand.

Bakgrund: Padeltennis, en sport som på kort tid ökat explosionsartat i Sverige och lockat till sig många utövare- unga som gamla, tränade som otränade, kvinnor som män. Att börja med en ny sport kan innebära nya påfrestningar på kroppen, däribland många repetitiva slag som kan leda till överbelastningsskador samt akuta skador som det visat sig i studier för idrottare. Målet med denna studie är att öka kunskapen för det skadeförebyggande arbetet samt rehabiliteringsprocessen för denna målgrupp. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skadepanorama samt identifiera de främst förekommande skadelokalisationerna inom padeltennis för att kartlägga och analysera skadorna i förhållande till kön, ålder och nivå hos padeltennisspelare. Metod: En kvantitativ kunskapsansats med retrospektiv design valdes. Insamlingen av data skedde genom delning av en egenutformad digital enkät både genom sociala medier samt padelhallar runt om i landet. Resultat: 610 personer deltog i studien varpå 56,5% uppgav att de haft en skada till följd av padelspel det senaste året. Den kroppsdel som varit mest utsatt för överbelastningsskador var armbåge medan fot/fotled hade flest akuta skador. Analys av skadefrekvensen visade ingen märkbar skillnad bland könen, däremot hade de äldre åldersgrupperna samt de högre spelarnivåerna något större skadefrekvens. Konklusion: Denna studie kan ses som ett första steg för ett skadeförebyggande arbete inom padel. Likt andra studier visar denna att skador inom padel förekommer, dock behövs det fler standardiserade studier inom ämnet för att lättare jämföra resultat av framtida undersökningar.