No description available.

No description available.

No description available.

Sedan 2015, får röntgensjuksköterskor vid ett stort sjukhus, som arbetar på MR och DT-avdelningen, självständigt sedera barn mellan sex månader och sex år med läkemedlet kallat Dexdor.

Bakgrund: Ett sjukhus i mellersta Sverige utför samordnade undersökningar i samband med när barnet behöver sövas inför en magnetisk resonanstomografi (MR) undersökning. Detta koordineras och bokas av en röntgensjuksköterska som därefter skickar ut en kallelse till patienten. Syfte: Att belysa hur föräldrar upplever att flera olika undersökningar utförs på deras barn i samband med sövning vid MR-undersökning. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där enskilda intervjuer med föräldrarna har skett. Urvalet för studien bestod av åtta föräldrar vars barn blev sövda inför en MR-undersökning där fler andra undersökningar gjordes vid samma tillfälle. Resultat: Informanterna var helt eniga om att de samordnade undersökningarna var något positivt. En viktig aspekt som många av informanterna nämnde var bemötandet från vårdpersonalen vilket majoriteten var nöjda med. Mindre nöjda var några informanter kring informationen angående MR. Slutsats: Generellt är föräldrarna nöjda med samordnade undersökningar. Ett informationsbrev kring hur MR-undersökningen utförs kan skickas med i kallelsen för att förbereda båda barn och föräldrar.

Necrotising enterocolitis (NEC) is a potentially devastating intestinal inflammation of multifactorial aetiology in premature or otherwise vulnerable neonates. Because of the broad spectrum of presentations, diagnosis and timing of surgical intervention may be challenging, and imaging needs to be an integrated part of management. The first four studies included in this thesis used routinely collected, nationwide register data to describe the incidence of NEC in Sweden 1987‒2009, its variation with time, seasonality, space-time clustering, and associations with maternal, gestational, and perinatal factors, and the risk of intestinal failure in the aftermath of the disease. Early infant survival increased dramatically during the study period. The incidence rate of NEC was 0.34 per 1,000 live births, rising from 0.26 per 1,000 live births in the first six years of the study period to 0.57 in the last five. The incidence rates in the lowest birth weights were 100‒160 times those of the entire birth cohort. Seasonal variation was found, as well as space-time clustering in association with delivery hospitals but not with maternal residential municipalities. Comparing NEC cases with matched controls, some factors, positively associated with NEC, were isoimmunisation, fetal distress, caesarean section, persistent ductus arteriosus, cardiac and gastrointestinal malformations, and chromosomal abnormalities. Negative associations included maternal pre-eclampsia, maternal urinary infection, and premature rupture of the membranes. Intestinal failure occurred in 6% of NEC cases and 0.4% of controls, with the highest incidence towards the end of the study period. The last study investigated current practices and perceptions of imaging in the management of NEC, as reported by involved specialists. There was great consensus on most issues. Areas in need of further study seem mainly related to imaging routines, the use of ultrasound, and indications for surgery. Developing alongside the progress of neonatal care, NEC is a complex, multifactorial disease, with shifting patterns of predisposing and precipitating causes, and potentially serious long-term complications. The findings of seasonal variation, spacetime clustering, and negative associations with antenatal exposure to infectious agents, fit into the growing understanding of the central role of bacteria and immunological processes in normal maturation of the intestinal canal as well as in the pathogenesis of NEC. Imaging in the management of NEC may be developed through future studies combining multiple diagnostic parameters in relation to clinical outcome.

SAMMANFATTNING Bakgrund Antalet personer som drabbas av kolorektalcancer ökar varje år och är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Det gör att efterfrågan av undersökningsmetoderna blir större för att man ska kunna ställa en korrekt diagnos och påbörja behandling. DT-kolon är en av undersökningsmetoderna och används ofta som en andrahandsmetod. Syfte Syftet med studien är att undersöka vad DT-kolon har för betydelse vid utredningen av kolorektalcancer. Metod Studien är en systematisk litteraturstudie. Insamling av data har gjorts via databaserna PubMed och CINAHL där vetenskapliga artiklar som uppfyllt inklusionskriterierna och besvarat frågeställningen har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat DT-kolon kan påvisa både koloniska- och extrakoloniska fynd och är en särskilt fördelaktig metod vid lokalisering av extrakoloniska fynd. Vid den preoperativa bedömningen anses DT-kolon vara en betydelsefull metod vid exakt lokalisering av patologier i kolon och rektum och är ett bra komplement till koloskopiundersökningar. DT-kolon ses som en tillförlitlig metod och har en sensitivitet på 94–99.9 %. När CAD används som granskningsmetod vid DT-kolon så ökar sensitiviteten, speciellt vid detektion av patologier som är mindre än 10 mm. Slutsats DT-kolon är en betydelsefull undersökningsmetod vid utredning av kolorektalcancer och av andra patologier i buken, kolon och rektum. Undersökningsmetoden är tillförlitlig med hög sensitivitet och med CAD som granskningsmetod ökar sensitiviteten. En stark fördel är att man får med hela bukområdet vid bildtagning och kan därmed även lokalisera extrakoloniska fynd så som exempelvis metastaser. Man kan även se tarmväggens tjocklek och utvändig kontur av kolon och rektum. Nyckelord Kolorektalcancer, Datortomografi, Kolografi / ABSTRACT Background The number of people suffering from colorectal cancer increases every year and is the third most common cancer disease in Sweden. Therefore the demand increases for the examination methods in order to be able to make a correct diagnosis and start treatment. CT Colonography is one of the methods often used as a secondary method. Aim The purpose of this study is to examine what significance CT Colonography has in the investigation of colorectal cancer. Method This study is a systematic review. The collection of data were made from the databases PubMed and CINAHL. Studies which fulfil the inclusive criteria and answered the aim of this study were quality reviewed and analyized. Result CT Colonography can show colonic findings and is particularly useful to locate extracolonic findings. The method is important in the preoperative evaluation because of its exact localisation rate and is a good compliment to colonoscopy. CT Colonography is a reliable method with a sensitivity at 94–99.9 % which increases when CAD is used as a reading method, especially in the detection of pathology >10 mm. Conclusion CT Colonography is a valuable method in the investigation of colorectal cancer and other pathologies in the abdomen, colon and rectum. It’s a reliable method with a high sensitivity which increases with CAD as a reading method. A strong advantage of this method is that the whole abdomen is visible in the images so the localisation of extracolonic findings can be detected. Keywords Colorectal neoplasms, Computed Tomography, Colonograph

Cancer is a widespread type of diseases that each year affects millions of people. It is mainly treated by chemotherapy, surgery or radiation therapy, or a combination of them. One modality of radiation therapy is high dose-rate brachytherapy, used in treatment of for example prostate cancer and gynecologic cancer. Brachytherapy is an invasive treatment in which catheters (hollow needles) or applicators are used to place the highly active radiation source close to or within a tumour. The treatment planning problem, which can be modelled as a mathematical optimization problem, is the topic of this thesis. The treatment planning includes decisions on how many catheters to use and where to place them as well as the dwell times for the radiation source. There are multiple aims with the treatment and these are primarily to give the tumour a radiation dose that is sufficiently high and to give the surrounding healthy tissue and organs (organs at risk) a dose that is sufficiently low. Because these aims are in conflict, modelling the treatment planning gives optimization problems which essentially are multiobjective. To evaluate treatment plans, a concept called dosimetric indices is commonly used and they constitute an essential part of the clinical treatment guidelines. For the tumour, the portion of the volume that receives at least a specified dose is of interest while for an organ at risk it is rather the portion of the volume that receives at most a specified dose. The dosimetric indices are derived from the dose-volume histogram, which for each dose level shows the corresponding dosimetric index. Dose-volume histograms are commonly used to visualise the three-dimensional dose distribution. The research focus of this thesis is mathematical modelling of the treatment planning and properties of optimization models explicitly including dosimetric indices, which the clinical treatment guidelines are based on. Modelling dosimetric indices explicitly yields mixedinteger programs which are computationally demanding to solve. The computing time of the treatment planning is of clinical relevance as the planning is typically conducted while the patient is under anaesthesia. Research topics in this thesis include both studying properties of models, extending and improving models, and developing new optimization models to be able to take more aspects into account in the treatment planning. There are several advantages of using mathematical optimization for treatment planning in comparison to manual planning. First, the treatment planning phase can be shortened compared to the time consuming manual planning. Secondly, also the quality of treatment plans can be improved by using optimization models and algorithms, for example by considering more of the clinically relevant aspects. Finally, with the use of optimization algorithms the requirements of experience and skill level for the planners are lower. This thesis summary contains a literature review over optimization models for treatment planning, including the catheter placement problem. How optimization models consider the multiobjective nature of the treatment planning problem is also discussed.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Den medicinska diagnostiken revolutionerades efter Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt av de strålar som kunde tränga igenom material och projicera bild på film. Skadliga effekter av den joniserande röntgenstrålningen visade sig dock snart på både patienter och röntgenpersonal, trots kunskapen om strålningens skadliga verkan visar tidigare studier på brister gällande patientstrålskydd.   Syfte: Syftet med detta arbete var att studera röntgensjuksköterskans tillämpning av patientstrålskydd, anledningar till att patientstrålskydd inte tillämpas samt om röntgensjuksköterskan hade egna förslag och/eller uppfattningar till hur användandet av patientstrålskydd kunde ökas.   Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv enkätstudie, där tre tillfrågade sjukhus har deltagit. Enkäten bestod av frågor med slutna svarsalternativ samt lämnades plats för egna kommentarer. Totalt analyserades 32 enkäter.   Resultat: Resultatet visade att fertila kvinnor i hög utsträckning tillfrågades om graviditet på samtliga sjukhus samt angav majoriteten av respondenterna att de alltid eller oftast tillämpade gonadskydd som patientstrålskydd. Gällande kompression och PA-positionering skilde sig sjukhusen från varandra i tillämpningen av patientstrålskydd. Vid jämförelse mellan sjukhusen framkom signifikanta skillnader i samtliga frågeställningar. Avseende förbättringsmöjligheter analyserades respondenternas egna kommentarer och fyra huvudgrupper framträdde; tillgänglighet, tradition/kultur på arbetsplatsen, radiologernas roll samt utbildning.   Slutsats: Det finns kunskaper hos röntgensjuksköterskan angående fördelarna med att tillämpa patientstrålskydd, trots dessa kunskaper finns det plats för förbättring gällande de rutiner och krav som styrs av röntgenverksamheten på de medverkande sjukhusen.

Bakgrund: Många patienter som genomgår en DT-colonundersökning upplever att både förberedelser och själva undersökningen är krävande och ansträngande. Genom väl formulerad och tydlig förhandsinformation samt att undersökande personal har ett gott bemötande och individanpassar kommunikationen kan leda till en positiv patientupplevelse. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur patienten upplever förhandsinformationen och personalens information från två olika sjukhus samt att jämföra resultaten med varandra. Metod: Studien är en kvantitativ studie där patienter som utfört DT-colonundersökningar har blivit tillfrågade att anonymt fylla i en enkät efter undersökningens slut. Ett strategiskt urval har gjorts där inklusions- och exklusionskriterier har tillämpats. Enkätens resultat har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Patienterna var överlag nöjda med förhandsinformationen, en viss procentuell skillnad visar att patienterna från sjukhus B var mer nöjda än sjukhus A. Patienterna från båda sjukhusen upplevde att informationen från personalen var bra och patienterna var nöjda. Inga signifikanta skillnader mellan de två sjukhusen kan påvisas i denna studie. Slutsats: Överlag var studiens deltagare nöjda med både förhandsinformationen samt personalens information. Trots att det inte fanns någon signifikant skillnad visade resultatet att deltagarna på sjukhus B var nöjdare, procentuellt sett, än sjukhus A gällande både förhandsinformation och personalens information. / Background: Many patients who participate in CT-colonography find the preparations and the examination itself to be hard. A plain and well written information letter, as well as good communication and patient-centered care from the hospital staff could make the patient experience better. Aim: The aim of the study is to investigate how patients from two different hospitals perceive both the information letter and the oral information from the staff and compare to each other. Method: The study is a qualitative study. Patients have been asked to fill out a survey at the end of their examination. The patients have been strategically selected, inclusion- and exclusion criterias have been adapted. The result of the survey has been analyzed in SPSS. Results: In general the patients were pleased with the information letter. The patients at hospital B were to some extent more satisfied than the patients at hospital A. The majority of the patients from both hospitals were satisfied with the information from the hospital staff. Although the result showed some percentage difference between the hospitals, no significant difference was shown.   Conclusion: Overall the participants of the study were satisfied with both the information letter and the information from the hospital staff. Although there were no significant differences, the result showed that the patients from hospital B were more satisfied than the patients from hospital A in all senses.