Bakgrund: Yrket röntgensjuksköterska är under ständig utveckling i Sverige gällande kompetensutveckling. Internationellt sett finns det många vägar att gå för röntgensjuksköterskor. Man kan till exempel vidareutbilda sig beskrivande radiograf. Utbildningarna har uteslutande gett positiva resultat. På grund av förändringar bland patienter måste vården utvecklas, detta gäller även röntgenverksamheten. I Sverige har man, trots den internationella utvecklingen, ännu inte fullt ut sett behovet. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilket behov samt vilka förutsättningar till kompetensutveckling det finns på olika sjukhus för röntgensjuksköterskor. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade frågor. Ett strategiskt urval gjordes med inklusions- och exklusionskriterier. De kvalitativa intervjuerna utfördes per telefon eller i direkta möten och samtalen spelades in för att sedan analyseras med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Det har varit omväxlande svar från deltagarna. De deltagande har varierande haft stora och små behov av kompetensutveckling för sina röntgensjuksköterskor. Bristen på personal är påtaglig. Alla deltagare uttryckte att de hade möjligheter och förutsättningar för att deras röntgensjuksköterskor skulle få kompetensutveckling även om utbudet varierade. Resultatet visar att kompetensutveckling behövs inom alla områden. Trots detta uttrycker inte alla sjukhus att kompetensutveckling är viktigt för deras verksamhet. Slutsats: Kompetensutveckling för röntgensjuksköterskor är ett stort ämne. Det finns mer att ta reda på och det finns många utvecklingsmöjligheter. Det finns ett behov att kompetensutveckla anställda röntgensjuksköterskor för att få en förbättring i sin profession, vilket leder till utveckling både individuellt som röntgensjuksköterska och tillsammans som röntgenavdelning. / Background: Profession as radiographer is constantly developing in Sweden valid skills development. There are many different ways in order to improve the profession internationally. One can, for example, take advanced practicing to become a reporting radiographer. The advanced practicing has exclusively showed positive results. Nowadays the patients are changing in conditions rapidly that the healthcare industry needs to adapt itself. Even the international development for radiographers seems bright, the need is yet fully realized in Sweden. Purpose: The purpose of this study is to find out which needs and possibilities are available for Swedish radiographers to improve and develop their own professional skills. Method: A qualitative interview study with semi-structured questions. The participants were selected by inclusions and exclusions. The interviews were conducted by telephone or physical meetings and the interviews were recorded and analyzed using qualitative content analysis manifest. Results: The responses from the participants have been varied. Lack of radiographers is palpable. All participants expressed that they had opportunities and possibilities for their radiographers to receive an advanced practicing in skills development even though the supply varied. The result shows that skills development is needed in all areas. Despite this, all hospitals do not express that skill development is important for their radiology department. Conclusion: Advanced skills development for radiographers is an interesting topic. There are more to figure out valid skill development. There is a need to develop radiographers in order to improve individually and together as X-ray department.

No description available.

Bakgrund: Antal röntgenundersökningar som utförs med Computer Tomografi (CT) ökar ständigt i sjukvården, vilket har lett till en ökad mängd farlig strålning som patienter och vårdpersonal utsätts för och därmed följer en rad risker. Därför är det eftersträvansvärt att minimera denna stråldos men även bibehålla bildkvalité och diagnostisk säkerhet. Detta kommer dock med en mängd utmaningar som kräver nya tekniker och protokoll. För att dessa ska appliceras korrekt krävs även att den ansvariga vårdpersonalen besitter god kunskap inom området.  Syfte: Syfte med denna studie är att beskriva fördelar och nackdelar med lågdos CT (LDCT) vid buk undersökningar. Metod: Den systematiska litteraturstudien sammanställer vetenskapliga artiklar från bland annat PubMed vars kvantitativa eller kvalitativa svar anses kunna besvara den kvalitativa frågeställningen.  Resultat: Lågdosprotokoll för CT ger i många fall en liknande diagnostisk säkerhet som konventionell CT samtidigt som dosen sänks kraftigt. Dock begränsas effektiviteten av lågdosprotokollen för bukundersökningar i fall där patienten är överviktig och kan ibland inte appliceras alls om de patologiska fenomenen är för små. Överlag överväger fördelarna med lågdos CT dess nackdelar i de flesta fall. Slutsats: Resultatet har visat att lågdos CT kan uppnå samma diagnostiska säkerhet som CT undersökningar med standarddos. Vårdpersonal bör dock vara medveten om begränsningarna med lågdosprotokollen för att undvika risken för upprepning av undersökningar. Mer forskning kring ämnet kan potentiellt driva ner stråldosen ytterligare och med bättre kunskap bland personalen kan diagnoser ställas korrekt och risken för strålskador med CT kan minimeras.

Bakgrund: MRT som diagnostisk metod ökar konstant med åren och samtidigt ökar antalet patienter som får aktiva hjärtimplantat vilket leder till att undersökningar på patienter med ej-MR-villkorliga implantat också ökar. Undersökningarna utförs med olika protokoll och många faror finns när sådana undersökningar sker, många steg tas för att minimera riskerna för dessa patienter. Syfte: Sammanställa resultat av tidigare studier med avseende på säkerhetsaspekterna vid MR-undersökningar på patienter med ej-MR-villkorliga CIED. Metod: Studien är en kvantitativ litteraturstudie baserad på kvantitativa artiklar. Artiklarna hittades genom booleska sökmetoderna på PubMed för resultat samt snowballing för att samla in artiklar till bakgrunden och diskussionen. Resultat: MRT undersökningar på extremiteter såväl som huvud kan göras med minimala risker så länge de korrekta säkerhetsaspekterna följs. Undersökningar på det torakiska området var inte heller problematiskt, incidenser såsom Power-On-Reset var oftast under 1 %. Ingen incidens av dödsfall under MR undersökningarna på grund av implantaten i fråga. I vissa studier var batterierna problematiska och visade inte korrekt livslängd för implantatet efter MRT oftast med POR som möjlig orsak. Det är viktigt att all nödvändig personal är på plats eller tillgänglig under hela undersökningsprocessen fram tills patientens implantat har bekräftats fungera som normalt. Förändringar i ledarnas impedans dokumenterades i flera studier av oklar genes. Kvarlämnade- och brutna ledare visades sig vara relativt säkra. Artefakter var förekommande men var ej-kritiska, i några fall där FOV var i toraxregionen påverkades diagnosen. Slutsats: MRT av icke-torakiska undersökningar var säkra med säkerhetsprotokoll. / Background: MRI as a diagnostic method has increased with time, at the same time the number of patients with active heart implants has increased. This means we see an increasing number of MRI’s of patients with non-MR-conditional devices. The examinations are done with several different protocols and sequences, many dangers present themselves in these examinations therefore many steps are taken to minimize the risks to the patient during an MRI. Purpose: Compile results of earlier studies with regards to safety aspects during MRI of patients with non-MR-conditional CIED. Method: This is a quantitive literature study based on quantitative articles that were sourced using Boolean search methods on PubMed for the results and using the snowballing method for background and discussion. Results: MRI examinations on extremities as well as head-MRI can be done with minimal risks if the correct safety procedures are implemented. Thoracic examinations were quite safe with incidence rate of Power-on-Reset usually under 1%. No incidence of mortality during scanning due to CIED. In some studies, the batteries didn’t show their true remaining lifespan, usually preceded by a POR. All necessary personnel are to be in place during the exam or alternately available in a short timeframe during the entire examination until the examination is over and the patients CIED is determined to be working properly. Undetermined changes in lead impedance in several studies. Abandoned and broken leads showed no increased risk. Mild artefacts were documented, diagnostic imaging was only compromised when FOV was in the thorax region. Conclusion: Non-thoracic examinations were determined safe with safety protocol in place.

Bakgrund: Barn som kommer till den radiologiska avdelningen kan uppleva oro i den högteknologiska miljön. Barn med autismspektrumtillstånd kan uppleva mer oro i dessa miljöer då diagnosen innebär nedsatta förmågor gällande social- och språklig kommunikation, föreställningsförmåga samt flexibilitet. För en optimal undersökning ställer det krav på att röntgensjuksköterskan kan ge ett bemötande som minskar oro. Metod/Syfte: Arbetet utformades som en litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt för att besvara syftet hur röntgensjuksköterskan kan bemöta barn med autismspektrumtillstånd för att minska oro i samband med undersökning på den radiologiska avdelningen. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades i resultatet: vårdmiljö, vårdpersonalens roll samt föräldrarnas roll. För att minska oro hos barnet kan röntgensjuksköterskan anpassa vårdmiljön och genom förberedelser skapa en känd miljö. Röntgensjuksköterskan kan även ha ett förhållningssätt där kommunikation anpassas till barnet och ett samarbete med föräldrarna skapas.   Slutsats: Röntgensjuksköterskan har ansvar att anpassa sitt bemötande och kan genom att tillämpa strategier minska oro hos barnet med autismspektrumtillstånd vid radiologiska undersökningar.

Positron emission tomography/computed tomography (PET/CT) is a method that quantitatively visualizes physiological processes. The most common indications for PET brain are early diagnosis of various dementia types with 18F-Fludeoxyglucose (18F-FDG). The hospital in Jonkoping installed a new PET/CT and brain examinations have not yet been performed. The aim of the study was to map how hospitals in Sweden performed seven selected brain examinations with PET/CT focusing on modality structure, examination method and reconstruction method, with a comparison of radiation dose between PET/CT and single photon emission computed tomography/CT (SPECT)/CT. Out of the nine university hospitals selected, two were excluded. The method was prospective with quantitative approach and data was collected through a protocol. Compilation was made on Excel and the statistics were processed using the Wilcoxon Signed Ranks Test. The result showed similarities, for example reconstruction method and differences, for example fasting time. Effective dose was higher on SPECT than PET in examination of Parkinson's disease, however no significant difference (p = 0,059) was detected. Higher effective doses on SPECT was due to longer half-lives and greater dosages of Ioflupane (123I-Datscan) than 18F-FDG. For further studies, more hospitals and parameters in the protocol can be included.

Bakgrund: Utvecklingen av genomlysnings-baserade interventioner har varit framgångsrika de senaste årtiondena, då det gäller behandling av patienter. Införandet av genomlysning har dock medfört risker, för både patient och personal. Detta på grund av att stråldoser ökat i takt med en större efterfrågan på genomlysning och en utveckling av mer avancerade undersökningar. Med tanke på att stråldosen från intervention har en biologisk långtidseffekt, så är strålskydd ett upp-märksammat och återkommande ämne då det påverkar både sjukvårdspersonal, patienter och sam-hället. Brist på strålskydd och oaktsamhet hos operatörerna medför en ökad risk för strålningsindu-cerade skador. Eftersom antalet interventioner ständigt ökar så behövs även en ökad medvetenhet hos vårdpersonal kring vilka risker strålningen kan medföra och hur de kan undvikas. Syfte: Att beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att minska stråldosen för personal och patient vid angiografi/intervention. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts. Resultat: I det sammanställda resultatet har flera olika strålskyddsåtgärder presenterats för att reducera stråldosen under intervention/angiografi. Genomlysningstid, modern teknik, uppdaterade inställningar i apparaturen och blyskydd har alla visat sig minska stråldosen markant till patient och personal. Utbildning och feedback ses även vara en viktig del i strålskyddsarbetet då det utgör grun-den för att riktlinjer kring strålskydd följs. Slutsats: Att det finns alternativa strålskyddsåtgärder vid IR- undersökningar/åtgärder är något som kan konstateras. Faktum är att en kombination av dessa åtgärder helt klart vore optimalt, för ökad säkerhet hos både personal och patienter vid exponering av strålning. / Background: The development of fluoroscopy-guided interventions the recent decades has resulted in a successful treatment of patients. However, the introduction of these diagnostic devices carry risks for both patients and staff. This is due to the fact that radiation doses increases in line with a greater demand for interventions and the development of advanced procedures. The radiation may cause long-term biological effects which makes radiation protection an important subject as it affects both staff, patients and society. Lack of radiation protection and negligence among operators cause an increased risk of radiation-induced damage. As the number of interventions constantly increase, improved knowledge is needed. Aim: The aim of this study is to describe which methods can be applied in order to reduce radiation doses for staff and patients in angiography / intervention. Method: A systematic study of existing literature. Results: The result shows several different radiation protection strategies to reduce the radiation dose during intervention / angiography. Fluoroscopy time, modern technology, updated settings in the device and lead protection have all been shown to reduce radiation dose significantly to both patients and staff. Education and feedback are also considered to be an important part of the radiation safety as they provide the basic guidelines on radiation protection. Conclusion: There is a lot of alternative radiation protection strategies in fluoroscopy-guided inter-ventions. In fact, a combination of these strategies would clearly be optimal for increased safety for both staff and patients exposed to radiation.

Computer tomography (CT) - colonundersökning är en undersökning som ökar alltmer på grund av att coloncancer blir mer uppmärksammat i dagens samhälle. Vid en CT-colonundersökning krävs det förberedelser som måste utföras för att undersökningen ska gå att genomföra. Det krävs en tydlig information till patienten så att denne förstår innebörden av förberedelserna. Syftet med studien är att undersöka om information som patienterna får ta del av inför en CT-colonundersökning är tillräcklig, samt jämföra om patienternas upplevelse av informationen skiljer sig åt mellan två olika sjukhus och om det finns någon skillnad mellan ålder och kön. Även undersöka om det finns förbättringsförslag hos patienterna. Designen på studien var en kvantitativ enkätstudie med egenkonstruerade påståenden. Studien innefattade 51 deltagare som fick fylla i enkäten anonymt mellan perioden mars till april 2018. Majoriteten av deltagarna hade ett gott intryck av informationen och fann den därmed som tillräcklig. Mellan männen och kvinnorna fanns ingen skillnad i upplevelse av informationen. Enkätsvaren visade på att det inte råder någon skillnad mellan åldersgrupperna. Få deltagare hade åsikter om eventuella förbättringsområden men av de deltagare som velat utveckla informationen var det "minska mängden information" som flest deltagare funnit som en potentiell förbättring till patientinformationen. Resultatet visade att deltagarna var nöjda med informationen och att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan sjukhusen, kön eller ålder. / Computer tomography (CT) - colonography is an examination which is on the rise since coloncancer is more common and acknowledged in todays’ community. In conjunction with a CT-colonography the preparations are demanding and requires the patients' full compliance to get a successful examination. This means that the patient needs a comprehensive information leaflet to understand the extent of the preparations. This study's purpose was to examine if the patient information was sufficient enough in conjunction with the CT-colonography and determine if the experience of the patient information differ between the two hospitals. Also examine if there were and differences genders between each other as well as age. The study will also overhaul if there were any improvement proposals. This study's design followed a quantitative survey with own constructed questions. The number of participants were 51 which filled the survey anonymously during the period March to April 2018. The majority of the participants had a good impression of the information. Between the men and the women there were no differences of the information, the survey answers also showed that the ages was no differnce based on age of the subjects. Few participants had any opinions about improvements but the ones who had wanted to evolve the information in a way that decreased the amount of information. The participants were pleased with the information and there was no significant difference between the two hospitals, gender or age.

Bakgrund: I magnetisk resonanstomografi (MR) är kontrastmedel baserat på gadolinium vanligast. Den senaste forskningen har visat att gadolinium kan lagras långvarigt i hjärnvävnad. Röntgensjuksköterskan administrerar vanligtvis kontrastmedlet till patienten vid undersökningen.  Syfte: Syftet är att belysa deponering av gadolinium i hjärnvävnaderna nucleus dentatus och globus pallidus efter administrering av gadoliniumbaserade kontrastmedel samt eventuella risker till följd av deponeringen. Metod: Litteraturstudien inkluderar 16 vetenskapliga artiklar varav den äldsta artikeln är från 2014. Sökningen av artiklarna gjordes via Jönköpings högskolebibliotek och har kvalitetsgranskats av författarna. Resultat: Deponering i hjärnvävnad kunde påvisas bland linjära gadoliniumbaserade kontrastmedel. Liknande mätning med makrocykliska kontrastmedel gav ej samstämmiga resultat. Risker av deponeringen kunde ej påvisas. Slutsats: En litteraturstudie som belyser deponeringsrisker kring användandet av gadoliniumbaserade kontrastmedel. Verksamma röntgensjuksköterskor bör ha kunskap om dessa deponeringsrisker vid administrering av gadoliniumbaserat kontrastmedel.

Bakgrund: Prostatacancer diagnostiseras oftast med en prostatabiopsi ledd utav ett transrektalt ultraljud (TRUS). Magnetisk resonanstomografi kan också användas för att upptäcka prostatacancer och en diagnos kan sedan ställas utifrån bildtagningen. Vanligare är dock att MR används som underlag inför en biopsitagning gjord med TRUS där MR-kameran används för att lokalisera misstänkt patologiska områden i prostatan och på så sätt bestäms ett lämpligt insticksställe för biopsin. Syfte: Att undersöka MR-kamerans sensitivitet vid prostatacancer, både vid enbart bildtagning och vid MR-ledd biopsi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där 12 artiklar granskades och sammanställdes till ett resultat i form av tabell. Resultat: Studierna visar en hög sensitivitet hos MR för att upptäcka både allmän och signifikant prostatacancer.   Slutsats: Resultatet från detta arbete visar att MR har en hög sensitivitet för prostatacancer och kan därför med stor säkerhet upptäcka patologiska områden inom prostatan. MR-bilderna kan även med fördel användas som ett effektivt diagnostiseringsverktyg av allmän och signifikant prostatacancer, särskilt i samband med transrektalt ultraljud. / Abstract: Prostate cancer is most often diagnosed by a prostate biopsy led by a transrectal ultrasound. Magnetic resonance tomography can also be used to find prostate cancer, and a diagnosis can then be made from the images. More commonly MRI is used as a basis for a biopsy done with TRUS where the MRI is used to localise suspected pathological areas in the prostate and in this way a suitable biopsy spot is chosen. Purpose: To examine the sensitivity of the MRI-camera for prostate cancer, both for imaging alone and for MRI-led biopsy. Method: A systematic literature review was performed where 12 articles were examined and compiled into a result presented as a chart.   Result: Shows a high sensitivity with MRI for finding both unsignificant and significant prostate cancer.   Conclusion: The results from this study shows that MRI has a high sensitivity for prostate cancer and can with great accuracy discover pathological areas in the prostate. The MRI images can advantageously be used as an effective diagnosing tool for general and significant prostate cancer, a specially combined with transrectal ultrasound.