Det existerar i dagsläget många färdigutvecklade mjukvaror för att underlätta olika organisationers processer.  Dessa mjukvaror täcker ofta stor del av den funktionalitet som organisationen behöver – till ett förhållandevis lågt pris. Priset för att skräddarsy mjukvara, i motsats till färdigutvecklad mjukvara, efter sin egen organisation kan, speciellt när företaget är litet, vara väldigt högt i förhållande till lönsamheten. Då alla organisationer är olika, och således har olika funktionalitetskrav kan flera system behövas för att täcka dem. Överlappningen som sker mellan systemen ger plats för redundant data, som utan noggrann kontroll kan bli felaktig data. En lösning är att integrera mjukvaror med varandra för att skapa bryggor emellan och således ta bort risken för felaktig data. Detta är ursprungspunkten för denna undersökning. Bristen på information om hur en sådan systemutveckling bör ske är motivet för denna utredning. Utredningens syfte är att täcka detta kunskapsbehov. Genom att använda aktionsforskning, som förespråkar nära samarbete mellan praktiker och forskare, har ett organisationsspecifikt problem studerats. Artefakter från vissa delar av systemutvecklingsmetoden Rational Unified Process(RUP) har utvecklats för att ge organisationen ett praktiskt bidrag, samtidigt som ett akademiskt bidrag i form av riktlinjer har utvecklats. Eftersom avgränsning till vissa delar av RUP är gjord utvecklades inte ett fullt system utan artefakter för att underlätta själva utvecklingen – en slags förstudie. Riktlinjerna, som speglar det praktiska bidraget, visar på ett ökat behov av att beskriva och illustrera arkitekturen hos det system som ska utvecklas. Men även ytterligare kunskap om de system som skall integreras bör utvecklas, detta innebär ett behov av närmare samarbete med organisationen. RUP kan kompletteras med ytterligare metoddelar för att täcka speciella behov som projektet kan ha – detta inkluderar metoddelar för att hantera integrationsprojekt. Det är denna undersöknings slutsats att sådan komplettering inte är nödvändig i mindre projekt då RUP redan beskurits ordentligt under situationsanpassningen. Artefakter för att beskriva arkitektuella aspekter av projektet finns i RUP och inkluderingen av dessa bör täcka de behov ett mindre projekt har. Undersökningen har även studerat hur integrationsfokuset påverkat valda delar av RUP. Resultatet av denna frågeställning är ytterligare modell-element i några artefakter samt ett antal ytterligare artefakter för att beskriva arkitektur.

För att genomföra ett lyckat systemutvecklingsprojekt kan ett flertal utvecklingsmetoder användas. Utvecklingsmetoder hjälper till att undvika fallgropar under utvecklingsprocessen. De två typer av utvecklingsprocesser som arbetet baseras på är eXtreme Programming (XP) och Rational Unified Process (RUP). Genom att identifiera skillnader samt hur XP och RUP kan kombineras, presenteras olika faktorer. En faktor är projektstorlek som enligt litteratur är den viktigaste faktorn vid valet mellan XP och RUP. Med hjälp av en enkätundersökning hos ett antal utvecklingsföretag har data samlats in för att ta reda på om projektstorlek är en huvudsaklig faktor för valet mellan XP och RUP. Undersökningen resulterar i att verifiera eller falsifiera om projektstorlek är en huvudsaklig faktor vid valet mellan XP och RUP. Undersökningen visar med hjälp av ett poängsystem att projektstorlek inte är den huvudsakliga faktorn, det vill säga att hypotesen om att projektstorlek är huvudsaklig, falsifieras

Made available in DSpace on 2014-06-12T15:52:03Z (GMT). No. of bitstreams: 1 license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2008 / No século que se inicia, o gerenciamento das comunicações em projetos deverá se igualar, em importância, como fator de sucesso no desenvolvimento de projetos, aos gerenciamentos de escopo, tempo, custo e qualidade. Essa é a visão de Adrian Lammi, Presidente do Northeast Ohio Chapter do Project Management Institute (PMI). Esse crescimento, em importância, da gestão das comunicações em projetos tem como aliados, a globalização, o Gerenciamento da Qualidade Total (TQM), os padrões definidos pela International Organization for Standardization (ISO) e o Guia PMBOK. O gerenciamento dos projetos de desenvolvimento de software também deverá dar maior ênfase aos processos de comunicação, fator crucial em projetos intensivos em tecnologia e conhecimento e dependentes da identificação das reais necessidades dos clientes. O Rational Unified Process-RUP, por exemplo, é um framework bastante completo, adota boas práticas de gerenciamento de projetos e é largamente utilizado. Entretanto, apresenta lacunas no que concerne ao processo de gerenciamento das comunicações: esse processo não está sistematizado, é incompleto e fragmentado. Embora a estrutura do RUP já sirva como um canal de comunicação, através da produção, distribuição, atualização, armazenamento e controle de artefatos, há a necessidade, em um processo de desenvolvimento de software, de um melhor gerenciamento dos outros meios de comunicações formais. A comunicação, em projetos pequenos, pode ter como característica mais forte a informalidade, mas em projetos de portes médio e grande necessita ser planejada, coordenada, avaliada e ser objeto de um processo de melhoria contínua, através das lições aprendidas. Além do que, necessita-se, para um gerenciamento eficaz, de uma visão sistêmica dessa área de conhecimento do Guia PMBOK, que pode ser suprida, através da identificação de seus processos e de suas interfaces. Acrescenta-se a essas questões o fato de que a comunicação, como ferramenta estratégica do gerente, está sendo subutilizada no RUP. A ênfase é na sua função informativa. As demais funções da comunicação, identificadas por Lee Thayer: comandar, instruir, influenciar (indireta e encobertamente), persuadir (direta e manifestamente) e integrar, não são tratadas com a relevância que merecem, pois o RUP é muito voltado à área técnica. Nesse contexto, esta dissertação, propõe-se a sistematizar e complementar o processo de gerenciamento das comunicações no RUP, com base no tripé formado pela norma ISO 10006 (diretrizes), pelo Guia PMBOK (definição dos processos, conceitos e procedimentos) e pelo método alemão Metaplan, desenvolvido para a condução de workshops, diminuindo-lhes o custo, através de aumento de produtividade. A idéia central é estender o fluxo de trabalho da disciplina de gerenciamento do projeto do RUP, inserindo o subfluxo gerenciar comunicações do projeto, com atividades de planejamento, como a elaboração de um plano de gerenciamento das comunicações, e de gerenciamento de rotina

Litteratur inom systemutvecklingsområdet visar behov av nya snabbare systemutvecklingsmetoder. Orsaken är komplexiteten både i systemutvecklingsprojekten och i organisationer, där systemutveckling sker. Nu föredras små projekt, som omfattar färre än tio deltagare och genomförs på mindre än ett år. De traditionella systemutvecklingsmetoder anses vara lämpliga för stora projekt. Det finns nya systemutvecklingsmetoder, som får benämningen dynamiska metoder, för små projekt. I detta examensarbete studeras faktorer för två dynamiska metoder som gör dem lämpliga för små projekt. De två dynamiska metoderna som kommer att studeras är Extreme Programming och en specifik dokumenterad anpassning av RUP. Syftet med detta examensarbete är att studera metoddokumentationen för två dynamiska metoder för att reda ut i vilken utsträckning de passar för små projekt. Ett ytterligare syfte är att genom analys av andras erfarenheter om tillämpningar av de två metoderna redogöra för det som styrker argumenten om deras lämplighet för små projekt. För att besvara frågeställningen studerades litteratur och ett antal artiklar. Två telefonintervjuer genomfördes också för att besvara en av de två delfrågorna, som tillsammans utgör frågeställningen för denna studie. Resultatet visar att den specifikt dokumenterade anpassade RUP inte följer alla aspekter för små projekt. Däremot följer Extreme Programming alla de aspekterna.

Företagsvärlden omfattas av hård konkurrens som kräver en ständig utveckling av produkter, personal och verksamheten. Utvecklingen sker på bekostnad av hårda krav i arbetsbeskrivningar där ständigt förbättringsarbete ingår i arbetsrollen hos individerna. För att kunna sammanlänka ständiga förbättringar med verksamhetens välmående behövs ett strukturerat förbättringsarbete i form av en väl fungerande förslagsverksamhet. Förslagsverksamhetens syfte är att utnyttja erfarenheter och kunskaper från alla medarbetare genom att stimulera individernas kompetens och idégenerering för att sedan bidra med innovativa och konkurrensmässiga förbättringsförslag. Personal är en resurs som omfattar säregna kunskaper som inget annat företag kan kopiera, därför bör den användas till högsta grad. Syftet med examensarbetet är att kartlägga och ange förbättringsåtgärder för förslagsverksamhetsprocessen vid GKN Aerospace Sweden AB i Trollhättan. Arbetet bestod av en inledande litteraturstudie som innehöll indirekta och direkta faktorer som påverkar förbättringsarbetet med en koppling till förslagsverksamheters funktioner. För att konkretisera den teoretiska referensramen om verktygens innebörd till förbättringsarbetet utfördes en teoretisk samt en praktisk benchmarking. Företagets nuvarande förslagsverksamhet kartlades och analyserades för att sedan bygga en grund för kommande förbättringsförslag.GKN Aerospace Sweden är en del av GKN-koncernen som är verksam i fler än 30 länder runt om i världen och har ca 50 000 anställda. Företaget tillverkar komponenter till flyg- och raketmotorer samt utför service och underhåll. I dagsläget arbetar GKN Aerospace med en förslagsverksamhet som är beroende helt av ett internt IT-system och har en medelledtid på 43 veckor till beslut om belöning och åtgärd. Belöningar för förslag som inkommer är ekonomiska och beräknas fram genom en specifik belöningsformel. Hela förslagsverksamhetsprocessen är omfattande och i den ingår flertalet loopar för behandling av förslag. Examensarbetet resulterade i förbättringsförslag utifrån studier och nulägesanalys men skiljs åt från det förväntade målet att förbättra och utveckla nuvarande system. Problemet som uppkom var att nuvarande system inte stödjer verksamhetens förväntningar på förslagsverksamheten. Det resulterade i att ett helt nytt system med tillhörande rutiner och belöningsriktlinjer togs fram för att skapa incitament och högre motivation för inlämnandet av förbättringsförslag. Förbättringsförslagen mynnade ut i: avsatt tid, förbättringsarbete i grupp, uppstartsmöte, ny process, underlag för utveckling av nytt IT-system, ekonomisk och symbolisk belöning. / The business world is constantly subject to intense competition that requires continuous development of products, personnel and operations within the company. The development towards a better state comes at the expense of strict requirements in job descriptions where continuous improvement is part of the working role of individuals. In order to link the continuous improvement of the business well-being, there is a need of structured work for improvement in ways of a well-functioning suggestion scheme. Suggestion schemes main purpose is to utilize the experience and knowledge of all employees by encouraging individuals' skills and creativity, which will contribute with innovative and competitive suggestions. Personnel is a resource that covers particular knowledge that no other company can copy; therefore it should be utilized to the maximum extent possible. The aim of the project is to identify and specify improvement measures for the suggestion scheme at GKN Aerospace Sweden AB in Trollhättan. The work consisted of an initial literature review, which included direct and indirect factors effecting the continuous improvement with linkage to the proposed suggestion scheme. In order to concretize the theoretical framework of the tools main purpose for the continuous improvement, a theoretical and a practical benchmarking was utilized. The company's current suggestion scheme was mapped and analyzed, and a foundation for future improvements was established.GKN Aerospace Sweden is part of the GKN Group, which operates in more than 30 countries around the world and employs about 50 000 individuals. The company manufactures components for aircraft and rocket engines, as well as service and maintenance. In the current situation GKN Aerospace manages a suggestion scheme that depends entirely on an internal IT system and has an average lead time of 43 weeks until a decision is made. The reward system for received suggestions is an economic reimbursement calculated through a complex formula. The entire suggestion scheme process is extensive and includes several loops for conducting the evaluation of suggestions. The thesis resulted in improvement propositions based on studies and situation analysis, but differs from the expected target to improve and develop the current system. The problem that arose was that the current system does not support the company's expectations for the suggestion scheme process. It resulted in a completely new system with associated procedures and reward guidelines were developed to create incentives and higher motivation for the submission of suggestions for improvement. The improvement propositions resulted in: dedicated time for improvements, group-based activities for continuous improvements, start-up meetings, new process, basis for the development of a new IT system, economic and symbolic rewards.Date: 2015-

<p>Reports of software a development projects that miss schedule, exceeds budget and deliver products with poor quality are abundant in the literature. Both researchers and the industry are seeking methods to counter these trends and improve software quality.</p><p>Software Process Improvement is a systematic approach to improve the capabilities and performance of software organizations. One basic idea is to assess the organizations’ current practice and improve their software process on the basis of the competencies and experiences of the practitioners working in the organization. A major challenge is to create strategies and mechanisms for managing relevant and updated knowledge about software development and maintenance. Insights from the field of knowledge management are therefore potentially useful in software process improvement efforts to facilitate the creation, modification, and sharing of software processes in any organization.</p><p>In the work presented in this thesis, we have made an overview of empirical studies on the effect of knowledge management in software engineering. We have categorized these studies according to a framework and we report findings on the major concepts that have been investigated empirically, as well as the research methods applied within the field. We have also investigated two main strategies for knowledge management, codification and personalization, through the application of four concrete methods in a software process improvement setting: Mentoring, Rational Unified Process, Process Workshops and Post Mortem Analysis.</p><p>We have classified the work in this thesis within three main themes:</p><p>RT1: Previous research on knowledge management in software engineering.</p><p>RT2: Application of knowledge management to improve the software process through codification of knowledge.</p><p>RT3: Application of knowledge management to improve the software process through personalization of knowledge.</p><p>The main contributions are:</p><p>C1: An overview of the research literature on empirical studies of knowledge management in software engineering.</p><p>C2: A method for tailoring the Rational Unified Process to the development process of a software consulting company.</p><p>C3: Improvements of the Process Workshops method by contextualization.</p><p>C4: Improvement of the root-cause analysis phase of the lightweight Post Mortem Analysis for more effective project retrospectives.</p><p>C5: Proposed methods to increase the learning effect of mentor programs in software engineering.</p>

<p>The world of systems engineering methods is changing as rigorous ‘off-the-shelf’ systems engineering methods become more popular. One example of such a systems engineering method is Rational Unified Process. In order to cover all phases in a software development process, and a wide range of project-types, such methods need to be of an impressive size. Thus, the need for configuring such methods in a structured way is increasing accordingly. In this thesis, method configuration is considered as a particular kind of method engineering that focuses on tailoring a standard systems engineering method. We propose a meta-method for method configuration based on two fundamental values: standard systems engineering method’s rationality and reuse. A conceptual framework is designed, introducing the concepts Configuration Package and Configuration Template. A Configuration Package is a pre-made ideal method configuration suitable for a delimited characteristic of a (type of) software artifact, or a (type of) software development project, or a combination thereof. Configuration Templates with different characteristics are built combining a selection of Configuration Packages and used as a base for a situational method. The aim of the proposed meta-method is to ease the burden of configuring the standard systems engineering method in order to reach an appropriate situational method.</p>

<p>Att designa en generell och utbyggbar mjukvara är inte enkelt, då det krävs en bred kompetens inom många olika områden. Vi belyser i detta arbete en del av problematiken kring design. Utgångspunkten är ett praktikfall vars målmiljö rör processer och integrationer. Huvudfokus ligger på designmönster, men även en bredare genomgång av ämnen så som utvecklingsmetodik, Service Oriented Architecture (SOA), Web Services (WS) och utvecklingsmiljöer presenteras. Arbetet bedrivs i enlighet med riktlinjer från Rational Unified Process (RUP) och slutprodukten är en checklista på tre punkter. De tre punkterna speglar de lärdomar vi dragit av arbetet genom saker vi gjort och saker vi borde ha gjort. God design kan uppnås genom att förstå den uppgift man åtagit sig, utvärdera sitt resultat och delresultat samt genom användandet av rätt verktyg. Framtida forskningsområden med anknytning till vårt rör förslagsvis metoders betydelse för mjukvarudesign, dynamiska perspektiv hos utvecklare och mer enhetlighet kring begreppet SOA.</p>

Reports of software a development projects that miss schedule, exceeds budget and deliver products with poor quality are abundant in the literature. Both researchers and the industry are seeking methods to counter these trends and improve software quality. Software Process Improvement is a systematic approach to improve the capabilities and performance of software organizations. One basic idea is to assess the organizations’ current practice and improve their software process on the basis of the competencies and experiences of the practitioners working in the organization. A major challenge is to create strategies and mechanisms for managing relevant and updated knowledge about software development and maintenance. Insights from the field of knowledge management are therefore potentially useful in software process improvement efforts to facilitate the creation, modification, and sharing of software processes in any organization. In the work presented in this thesis, we have made an overview of empirical studies on the effect of knowledge management in software engineering. We have categorized these studies according to a framework and we report findings on the major concepts that have been investigated empirically, as well as the research methods applied within the field. We have also investigated two main strategies for knowledge management, codification and personalization, through the application of four concrete methods in a software process improvement setting: Mentoring, Rational Unified Process, Process Workshops and Post Mortem Analysis. We have classified the work in this thesis within three main themes: RT1: Previous research on knowledge management in software engineering. RT2: Application of knowledge management to improve the software process through codification of knowledge. RT3: Application of knowledge management to improve the software process through personalization of knowledge. The main contributions are: C1: An overview of the research literature on empirical studies of knowledge management in software engineering. C2: A method for tailoring the Rational Unified Process to the development process of a software consulting company. C3: Improvements of the Process Workshops method by contextualization. C4: Improvement of the root-cause analysis phase of the lightweight Post Mortem Analysis for more effective project retrospectives. C5: Proposed methods to increase the learning effect of mentor programs in software engineering.

Werden Softwaresysteme auf Basis eines komponentenorientierten Architekturparadigmas entwickelt, stellt sich die Frage, welches Vorgehensmodell zur Projektabwicklung herangezogen werden kann. In der Literatur werden unterschiedliche Vorgehensmodelle zur komponentenorientierten Softwareentwicklung vorgeschlagen. Aus diesen werden in der vorliegenden Untersuchung vier Modelle ausgewählt: Catalysis, Perspective, Rational Unified Process 2002 und V-Modell ’97. Die ausgewählten Vorgehensmodelle werden auf Basis eines allgemeinen Rahmens beschrieben und verglichen. Dabei werden die Aspekte Terminologie, Klassifizierung, Komponentenbegriff, Abdeckung des Lebenszyklus einer Komponente, Abdeckung der Tätigkeitsbereiche, Prozessarchitektur, Prozesssteuerung, Rollenabdeckung und Adaption untersucht. Komponentenorientierte Vorgehensmodelle sind sowohl Weiterentwicklungen bekannter konventioneller Vorgehensmodelle als auch ausschließlich auf die komponentenorientierte Entwicklung ausgerichtet. Obwohl die ausgewählten Vorgehensmodelle speziell auf eine komponentenorientierte Entwicklung ausgerichtet sind, zeigt sich, dass wesentliche Lebenszyklen einer Komponente nur rudimentär behandelt werden. Eine Ausnahme bildet hier Catalysis.