The purpose of this study is to examine how the reading sessions in preschool look like. Is the environment important and does the teacher to be prepared? The purpose is also to explore a range of teachers' purposes and goals of the session.   In this study was five teachers interviewd on three different preschools. The interviews was recorded so it would be easier to process and analyze the collected material. Subheadings was created to the results section so it would be easier to read. The result of the study shows that the session is a popular activity among both teachers and children, that´s usually scheduled to take place after lunch. The environment plays an important part of how the session will turn out as well as the teacher’s preparation to the book. The purpose of and the goal with the reading sessions shows to involve a lot about values and for children to learn how to be a good friend and to develop their language skills. / Syftet med denna studie är att undersöka hur lässtunden kan se ut i förskolans verksamhet. Är läsmiljön viktig och behöver högläsaren vara förberedd innan lässtunden? Studien syftar också till att undersöka ett urval av pedagogers syfte och mål med lässtunden. I denna studie intervjuades fem stycken pedagoger på tre olika förskolor. Under intervjun gjordes ljudinspelningar för att underlätta bearbetningen och analyseringen av det insamlade materialet. Efter det formulerades det rubriker till resultatdelen så att det blir lättare för läsaren att läsa. Resultatet av studien visar att lässtunden är en populär aktivitet både hos pedagoger och barn som oftast är planerad att äga rum efter lunchen. En läsmiljö med lugn och ro visade sig vara väldigt viktigt för hur lässtunden blir. Det visade sig också vara viktigt att pedagogerna är förberedda på bokens innehåll för att lässtunden skall bli så bra som möjligt. Pedagogernas mål och syfte med lässtunden visade sig handla mycket om värdegrunden, att barnen skall lära sig hur man är en bra kompis samt att barnen skall utveckla sin språkutveckling.

Tidigare forskning beskriver att högläsning främjar ett läsintresse. Samtidigt visarPISA-resultat att läsintresset hos elever minskar. Utifrån den inspektionen väcktes ennyfikenhet i mig att undersöka hur lärare arbetar med högläsning kombinerat med att främjaett läsintresse. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur lärare i årskurs 1–3beskriver att de arbetar med högläsning i svenskundervisningen för att främja elevernasläsintresse för skönlitteratur. I studien har sex behöriga lärare i årskurs 1–3 deltagit. För attkunna besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod bestående av semistruktureradeintervjuer. Studiens resultat sammanställdes utifrån lärarnas uttalande och analyseradesdärefter. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att samtliga lärareser högläsningen som viktig och att de därför läser varje dag. Däremot visar lärarna enbristande medvetenhet om planerade högläsningstillfällen samt hur lärarna aktivt kan arbetamed högläsning för att främja ett läsintresse. Slutsatsen blir därmed att lärare bör få merkunskap om hur det går att arbeta med en högläsningsbok för att kunna utveckla olikaaspekter i läsutvecklingen och läsintresset. / <p>Svenska</p>

Le rôle du parent est important dans le développement de la compétence en lecture de jeunes enfants et lire à son enfant est une pratique de littératie familiale fortement encouragée par la société. Cette étude a pour objectif de décrire cet accompagnement parental notamment en lien avec les stratégies de compréhension utilisées entre un parent et son enfant lors de la lecture à voix haute. Nous avons observé 10 parents lire un abécédaire, un texte narratif avec intrigue, un texte narratif sans intrigue et un texte informatif à leur enfant de cinq ans. Il s’avère que les stratégies utilisées par les parents et leurs enfants diffèrent selon le genre de texte. Les élèves ayant de faibles résultats (reconnaissance des lettres et de leurs sons, rappel du texte, compréhension du vocabulaire réceptif et de la morphosyntaxe) utilisent également moins de stratégies de compréhension lors de la lecture à voix haute que les enfants présentant de meilleurs résultats. Nous avons également vérifié l’étayage offert par les parents d’enfants présentant de bonnes et de faibles compétences en lecture. Ces deux groupes de parents se distinguent par la qualité et la fréquence de l’utilisation des stratégies de compréhension. En effet, nous remarquons que les parents qui guident leurs enfants dans l’utilisation des stratégies de compréhension sont davantage associés aux enfants démontrant une bonne compétence en lecture. Finalement, nous avons aussi vérifié les pratiques de littératie familiale (temps d’exposition et accessibilité à la lecture, modélisation par les membres de la famille, attitude des parents envers la lecture et mise en place d’activité favorisant la conscience phonologique de l’enfant). Seule la mise sur pied d’activités favorisant la conscience phonologique a pu être liée au rendement des enfants. / A parent’s role in their child’s reading development is important, and reading to your child is a family literacy practice that is strongly encouraged by society. This research describes parental support specifically in relation to reading comprehension strategies used between the parent and child while the parent is reading out loud. We observed 10 parents read aloud an alphabet book, a narrative text with an element of suspense, a narrative text without suspense, and a non-fiction text to their five year old child. It turns out that the reading comprehension strategies used by parents differed according to the type of text being read. The children with the lowest results (letter sound recognition, story recall, and comprehension of vocabulary and syntax) used less comprehension strategies during read alouds than the children with higher results. We also observed support offered by parents of children with lower and higher results. These two groups of parents differ by the quality and the frequency of their use of reading comprehension strategies. In fact, we noticed that parents who guide their child in using reading comprehension strategies are associated with their children having better results in reading. Finally, we verified the family literacy practices (time exposed to reading, accessibility of books, family members modelling reading, attitude of parents toward reading, and activities that promote letter sound knowledge/phonemic awareness). Only the family practice of creating activities to further develop letter sound knowledge/phonemic awareness was directly linked to the child’s results.

Syftet med studien är att ge fördjupad kunskap om hur lärare kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen samt undersöka hur lärare i årskurs 3 arbetar med skönlitteratur för att elevernas läsförståelse ska utvecklas. Studien baseras på fyra intervjuer med legitimerade lärare samt två observationer med fokus på lärarens undervisning. Utifrån undersökningen finns både likheter och skillnader gällande hur lärare arbetar med skönlitterära texter i klassrummet. Tidigare forskning och studiens resultat visar att lärare undervisar med hjälp av skönlitterära texter samt att elevers läsförståelse kan utvecklas. Elevernas utveckling av läsförståelsen sker med stöttning från lärare och i samspel med varandra. Likheter som uppmärksammas i arbetet är vilka metoder lärarna använder när de undervisar med skönlitteratur i ämnet svenska, hur lärarna väljer skönlitterära texter samt hur de ser på begreppet gemensam läsning. Två skillnader som uppmärksammas är hur klassrumsmiljön ser ut samt vilka ämnen skönlitterära texter används i. Utifrån undersökningen går det även att konstatera att eleverna läser skönlitterära texter som är anpassade för deras läsnivå.

The submitted thesis deals with the matter of reading comprehension in pupils with autism spectrum disorders. The thesis is divided into the theoretical and empirical part. In the theoretical part we dealt with the issue of autism spectrum disorders, constituent diagnoses and the triad of disrupted areas. Further into thesis we presented the reader the fundamental cognitive theories which explain exhibitions within the range of autism spectrum disorders. Towards the end of thesis we dealt with reader's literacy with special emphasis on reading comprehension. The second part presents empirical research aimed at ascertainment of reading comprehension in pupils with autism spectrum disorders. The research sample consisted of sixth and ninth grade pupils diagnosed with Asperger syndrome from both primary and grammar school. The sample was supplemented with a control group which comprised intact pupils of the same grades. For the purposes of this study there were created new tests focusing on the level of reading comprehension. The first test aimed at reading comprehension with regard to silent reading, the second test observed reading comprehension in terms of loud reading. Methodology was further supplemented with the Strange Stories test ascertaining the level of theory of mind. The crucial part of...