The main goal of this study is the development of comprehensive strategies aimed at improving break time practices in Israeli schools. The issue of school break time as an integral part of the school day has not yet been addressed in educational research in Israel. This qualitative case study involved more than 200 participants from 2 Israeli primary schools, representing 3 groups - principals, break time supervising teachers, and pupils. The study examines the perspectives of the research stakeholders on the purpose and implementation of break time. The recruitment of participants was carried out using purposive and convenience sampling methods. Five data collection tools were employed: documentary analysis, individual semistructured interviews with the three groups of stakeholders, focus group with teachers, observation of school yards and lobbies, and a questionnaire for pupils. Data were analyzed through thematic analysis, in which inductive coding was used. Study findings reveal that break time is perceived by teachers and principals as an energy-consuming, ill-planned part of the school day. Their main concerns are safety and disciplinary matters. A sense of frustration caused by break time duty problems, deteriorating discipline in schools, and lack of hope for improvement in teacher authority, was dominant in teacher responses. Little consensus was found on whether or not break time should be structured. Both principals and teachers underestimate the role of pupil-initiated free play. Most teachers underestimate the meaningful educational opportunities present during break time. Pupils perceive break time as a time for rest, game playing, and freedom from teacher control. Findings suggest that the preferred way of spending break time and the role of a duty teacher are perceived differently by pupils of different ages and gender groups. This study identifies a number of break time issues that have not yet received attention, such as enjoying a meal as a part of peer socialization, and ethical problems related to free play or involving playthings brought from home. Compared to previous research, this study suggests that feelings of loneliness experienced by pupils during break time increase as they grow older, reinforcing the idea of using break time as a platform for practice and improvement of social skills. The study concludes with recommendations for making social education a significant and planned part of the school curriculum, using the break time environment as a natural setting, integrated with the classroom. In addition, break time should be dealt with as part of the teacher-training process.

Studien är en kvalitativ undersökning med syfte att se hur ett träningsuppehåll av högintensivt tränande personer hanteras utifrån bemästringsstrategier. En bemästringsstrategi beskrivs av tidigare studier som en process, ett sätt att hantera stress. Den tidigare forskningen kring bemästringsstrategier kopplat till träningsuppehåll är begränsad. För en ökad förståelse kring träningsuppehåll har även träningsmotivation och känslan av ett påtvingat träningsuppehåll undersökts där hypotesen varit att träningsuppehåll upplevs som stressande. Nio personer, som tränar tre till fyra gånger i veckan, har intervjuats. Intervjuerna har genomgått en deduktiv innehållsanalys, men med induktiva inslag. Hypotesen stämde, träningsuppehåll upplevdes som stressande av deltagarna. Resultaten visade att deltagarna använde bemästringsstrategier för att hantera ett träningsuppehåll. Resultaten visade även att bemästringsstrategier kunde relatera till varandra, att de kombinerades eller övergick till andra strategier. Resultaten gav stöd för tidigare forskning, att det finns aktiva och passiva bemästringsstrategier, samt att det går att anta att det finns effektiva eller ineffektiva bemästringsstrategier.

Titeln på detta arbete är: de första minuterna, redskap som kan behövas efter rasten. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för vilka redskap som kan behövas för att en pedagog ska kunna klara av de olika situationer, som kan uppstå i klassrummet efter rasten. Med situationer efter rasten menar jag till exempel olösta konflikter. Jag har valt att göra min undersökning i en förskoleklass i en mindre ort i Skåne. Som undersökningsmetod använde jag observation med en låg grad av struktur. Det vill säga att jag förde löpande anteckningar under observationens gång. De frågeställningar som genomsyrar arbetet är vad som händer efter rasten i en förskoleklass samt vad en pedagog kan göra för att underlätta för de situationer som kan uppstå efter rasten. Det jag kommit fram till är att de situationer som uppstår efter rasten bland annat är toalettbesök och drickande av vatten. Fler situationer uppstodd inte då pedagogen i klassrummet hade skapat olika förebyggande strategier för att situationer ska bli mindre och mer kontrollerande. Med förebyggande strategier menar jag olika rutiner som eleverna är införstådda med, de vet vad de ska göra efter rasten, som till exempel sätta sig i en ring på golvet. När eleverna väl sitter i en ring kan man diskutera vad som har hänt på rasten. För det mesta handlar det om olösta konflikter som behövs redas ut med hjälp av pedagogen. Detta sätter press på att pedagogen har relevant kunskaper inom konflikthantering. Det krävs även ett fungerade ledarskap i klassrummet för att dessa olika redskap ska kunna fungera. Nyckelord:redskapledarskapkonflikthantering ochförebyggande strategier

Syftet med denna studie är att studera pedagogers syn och åsikter kring mobbning på skolgården och hur de vill arbeta för att motverka detta; genom till exempel övervakning eller rastverksamhet. Vi ville även undersöka om pedagoger upplevde att det fanns en skillnad mellan flickor och pojkars mobbning, och om detta påverkade deras arbete på rasten. Vi har i studien använt oss av ett sociokonstruktionistiskt perspektiv. Vi valde att genomföra intervjuer på fyra skolor med totalt fjorton personer. Intervjuerna analyserades sedan för att identifiera teman som reflekterade pedagogernas tankar. Resultaten visade att många pedagoger är positiva till rastverksamhet men har främst andra idéer på hur mobbning skall bekämpas på skolgården. Många pedagoger såg skillnader mellan flickor och pojkars mobbning, vilket stämde väl överens med tidigare forskning. För att motverka skillnader ville pedagogerna gärna blanda flickor och pojkar mer i lek. När det kom till pedagogers roll på skolgården visade det sig att många pedagoger ogillade titeln rastvakt, samtidigt som de sa emot sig kring denna roll då de efterlyste mer övervakning på skolgården.

Thesis (M.I.T.)--The Evergreen State College, 2009. / Title from title screen (viewed 7/29/2009). Includes bibliographical references (leaves 83-87).

The relationship between students’ physical activity (PA) and on-task behavior in the classroom setting was examined. Given that students spend nearly half of their waking hours in school, researchers have suggested that the school environment could play a crucial role in increasing children’s PA. Physical activity of 157 first- and second-grade students was assessed using ActiGraph (GT1M) accelerometers during school hours. Momentary time sampling (MTS) tracked the on-task behaviors of 72 of the 157 participants every 30 seconds. Multiple linear regressions and paired sample t tests were run to measure students’ classroom PA steps, PA intensity levels in the classroom, and on-task behaviors. Results indicated weak, yet significant, inverse correlations between students’ PA steps, PA intensity levels, and on-task behaviors (R =.40, R2 = .16, p = .01). On-task behaviors and steps taken in the classroom before recess indicate a significant inverse relationship (R = -.18, R2 = .03), indicating the pre-recess classroom steps account for 3% of the variance in on-task behavior. Steps taken in the classroom indicate a significant inverse relationship (R = -.20, R2 = .04) with on-task behavior. The results from the linear regression analysis after recess indicate that the post-recess steps can account for approximately 4% of the variance of the on-task behavior. These overall results suggest that greater PA levels in the classroom setting were associated with less on-task behavior. Results from the t test indicate a significant (t(143) = -4.32, p < .001) increase in on-task behavior (3%) after recess. In conclusion, the present study demonstrated that 84% of the variance in on-task behavior is accounted for by non-PA suggesting that other variables may affect students’ on-task behaviors in the classroom setting.

Thesis (M.S.), Human Environmental Sciences--University of Central Oklahoma, 2010. / Includes bibliographical references (leaves 31-34).

Elementary school teachers transition their students from recess to the classroom multiple times a day. When students do not line up quickly or are disruptive in line, teachers often spend valuable instructional time trying to manage students’ inappropriate behaviors. The result is a loss of instructional time that could lead to a decrease in student performance. The current study examined how teachers could use behavioral skills training with their students as a way to reduce the length of the recess-to-classroom transition. Participants included general education second – fourth grade teachers and their students. Target behaviors included teacher implementation of behavioral skills training and student behavior of transitioning from recess to the classroom. Procedures involved first using behavioral skills training as a method of instruction for teachers, who, in turn, used behavioral skills training as a method of instruction for their students. After training, teachers were able to proficiently provide their students with instruction, modeling, rehearsal, and feedback, and students began to line up more quickly at the teacher’s signal and use their hands and feet appropriately for the duration of the transition. These results imply that training teachers to better train their students can decrease the amount of time students spend on transitions and increase the amount of time teachers spend on instruction.

Introduction: Organized recess activities which stimulate to physical activity are important for developing social skills, academic performance, and creating a positive attitude towards physical activity. The aim of the study is to investigate key people's perceptions towards the implementation of organized recess activities, with an enforcement on physical activities in primary and secondary schools. Method: An exploratory study design with an inductive approach has been used. Five semi-structured interviews were performed to collect data based on the purpose and questions of the study. A purposive sampling has been performed to provide experienced and additional informative respondents. Collected data has been analysed with a qualitative content analysis within a manifest approach. Findings shows an active work and interest in organized recess activities. The importance of having secure adults at break times was reported by all respondents in this study. Perceptions is that recess does not receive the same priority as other subjects within schools. General barriers for the implementation of organized recess activities were lack of commitment, knowledge, planning time and staff resources. Conclusion: Additional knowledge about recess may be a prerequisite for whether schools choose to develop the work with organized recess activities with an enforcement on physical activities. / Introduktion: Organiserade rastaktiviteter som stimulerar till fysisk aktivitet är viktiga för att utveckla sociala färdigheter, förbättra skolprestationer och skapa en positiv inställning till fysisk aktivitet. Syftet med studien är att undersöka nyckelpersoners uppfattningar till implementering av organiserade rastaktiviteter, med fokus på fysiska aktiviteter på låg och mellanstadiet. Metod: En explorativ studiedesign med induktiv ansats har använts som metod. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in data om studiens syfte och frågeställningar. Ett strategiskt urval har vidtagits för att tillhandahålla erfarna och informationsrika respondenter. Insamlade data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med fokuset på det manifesta innehållet. Resultatet visar ett aktivt arbete och intresse för organiserade rastaktiviteter med fokus på fysiska aktiviteter. Betydelsen av att det skall finnas trygga vuxna ute på rasten rapporterades av samtliga respondenter i denna studie. Generella uppfattningar förelåg om att rasten inte blir lika högt prioriterad som andra ämnen i skolan. Utmaningar för implementering av organiserade rastaktiviteter var brist på engagemang, kunskap planeringstid och personal. Slutsats: Ytterligare kunskap om rasten kan sannolikt vara en förutsättning för huruvida skolor väljer att utöka arbetet med organiserade rastaktiviteter med fokus på fysiska aktiviteter.

School recess can be a problematic setting due to inadequate safety, supervision, and structure. Peer praise notes (PPNs) is a school-wide positive behavior support strategy that was implemented during recess to address these concerns at a Title I elementary school. An ABAB reversal design across all students was employed to evaluate the effectiveness of PPNs. Overall changes in office disciplinary referrals (ODRs) in each phase of the design, an effect size that reflects a highly effective treatment, and a moderately strong and statistically significant negative correlation suggest that PPNs decreased ODRs. Results from social validity surveys completed by eight recess aides and 88 students indicated that participants had positive perceptions of PPNs improving student behavior and peer relations, communicating playground rules, extending supervision responsibilities, and offering structured activity to peer praisers. Students' perceptions were overall more positive than the recess aides' perceptions. Limitations, future research, and implications are addressed.