The purpose of the study was to investigate early childhood educators' understandings and beliefs about the role of the early childhood learning environment. In particular, this study was conducted in four Reggio Emilia inspired Canadian childcare and preschool classrooms in order to examine how the fundamental principles of the Reggio Emilia approach were interpreted within a Canadian context. Semi-structured interviews were employed with ten educators to investigate their knowledge, experiences, and beliefs about the learning environment. The data sources included interview notes, audiotapes, and photos of the classroom environment without any child/adult present. The teachers’ beliefs about the role of the learning environment were reflected in materials, aesthetics, and documentation. First, the participants believed that children need to have access to a wide range of materials to stimulate and support their play. Second, several participants stressed the importance of creating the sense of well-being that an aesthetically-pleasing and well-kept classroom provides. Finally, the concept of making learning visible requires a number of participants to collect the children’s works and experiences in as many types of media as possible. The findings suggest that such an interpretation of environment is highly dependent on teachers’ and other adults’ views of development; that variations in practices may reflect cultural differences in both beliefs about, and expectations for, their children. In order to move beyond traditional rituals and responsibilities associated with the early childhood setting, more extensive research in early childhood environments is needed.

I detta arbete presenteras en studie som undersöker likvärdigheten i förskolans när- och utomhusmiljö. Arbetet tar sitt avstamp från skollagen och dess formulering “ Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning”. I studien har tre frågeställningar formulerats för att besvara syftet. Frågeställningarna är följande: På vilket/vilka sätt har förskolans närmiljö betydelse för att uppnå målet; likvärdig utbildning? Hur kompenserar pedagogerna för en mindre stimulerande när- och utomhusmiljö på förskolan? Vad kan när- och utomhusmiljön på förskolan ha för betydelse för barns utveckling?  Undersökningen gjordes med hjälp av litteraturstudier och besök på tre olika förskolor där det genomfördes intervjuer med förskollärare och föreståndare på förskolorna samt observationer av utomhusmiljöerna och av barns utelek. Resultatet visade att det är viktigt att ha en givande när- och utomhusmiljö, liksom att det är av vikt hur de som arbetar inom förskolan använder sin när- och utomhusmiljö i verksamheten med barnen. Resultatet visade även vad barnen väljer att leka med, främst beror på vad förskolan har för tillgångar och vad det är för väder. Pedagogerna lyfte även fram under intervjuerna att vattenleken är viktig för barnen. För att uppnå en likvärdighet i förskolornas utomhusmiljöer krävs att pedagoger ser möjligheter att arbeta med den miljö och de tillgångar förskolan har att erbjuda.

Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhållningssätt där man ser barnen som kompetent och utforskande. Det är viktigt att skapa en tillgänglig och tillåtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och självständighet. Syftet med den här studien har varit att undersöka olika förskollärares beskrivningar av den pedagogiska miljön på Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en väl utformad miljö, barns utveckling och lärande enligt förskollärare. Vi har valt att basera vår studie på att intervjua sex olika förskollärare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi också genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön. Resultatet har visat att det finns ett starkt samband mellan tidigare forskning och förskollärarnas beskrivningar. Den pedagogiska miljön har stor betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan enligt de förskollärare vi intervjuat. Genom att skapa en tillgänglig och tillåtande miljö ger det barnet möjlighet till att bli självständigt och kompetent. Vi har tillsammans kommit fram till att det är vår uppgift som blivande förskollärare att tillsammans med barnen skapa en stimulerande miljö som uppmuntrar till lärande och utveckling.

No description available.

This study focused on understanding French language learning from a perspective that began from the participating children’s interests, experiences, and abilities. The study was significant in its use of a Reggio-inspired teaching philosophy and pedagogy in a French Immersion classroom (offering an alternative pedagogy to the more common transmission-oriented and skills-based models of language teaching). The research methodology embedded pedagogical documentation and classroom observation in an ethnographic research tradition. In the study, the teacher-researcher was positioned alongside children, as she learned about the ways in which they learn language through collaborative and authentic experiences, in a transactional setting. With an emphasis on the importance of meaningful learning, the study opens up new possibilities for French Immersion teachers and learners by examining the ways in which English scaffolds French learning, collaboration generates new understanding, and authentic experiences support engaged learning.

Syftet med studien är att undersöka olika pedagogiska inriktningars arbete med momentet geometri, för att få en inblick i vilket arbetsätt de har med former, rumsuppfattning och mätning som här representerar begreppet geometri. Studien beskriver de olika inriktningarnas kunskapssyn och arbetssätt som framkommit genom intervjuer av pedagoger inom Reggio Emilia, Montessori och I Ur och Skur. Alla de pedagogiska inriktningarna arbetade med geometri på skilda sätt utifrån sin inriktning, alla fick med de delar som här representerar geometri men kunskaperna hos pedagogerna kring geometri på djupet var skiftande och det handlar ofta mer om hur insatt pedagogen är i såväl ämnet som arbetssättet.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur inomhusmiljön på Reggio Emilia inspirerade förskolor skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Detta görs utifrån två frågeställningar som dels ska svara på hur inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor är utformade samt på vilket sätt inomhusmiljön skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Denna studie är kvalitativt och vi har arbetat deduktivt. Datainsamlingsmetoden som har använts är observationer av den ostrukturerade formen, med hjälp av papper och penna samt kamera. Resultatet visade att miljöerna hade möbler som var anpassade efter barnens storlek samt material som var lättåtkomliga för barnen. Miljöerna innehöll mycket dokumentation och ”rum i rummen”. Rummen hade även mycket speglar och material med syfte att stimulera barnens olika sinnen. Slutsatserna utifrån resultatet visar att miljöerna på de observerade förskolorna var designade utefter barnens intressen samt att barnen ges delaktighet och inflytande genom pedagogisk dokumentation som presenteras i miljön. Miljöerna signalerar en öppenhet som i sin tur skapar gemenskap och delaktighet. Materialet och materialets tillgänglighet ger barnen delaktighet och inflytande genom att de ges rätt till allt material. De hinder som synliggjordes var att förskolans personal kanske inte alltid designat miljön efter barnens egentliga intentioner, miljön var designad efter förskolans personals tanke kring barnens intentioner.

I detta utvecklingsarbete ligger fokus på den fysiska miljön, dess betydelse och förändringen av den. Syftet med detta utvecklingsarbete är att skapa ett rum som utmanar barnens kreativa förmågor och utvecklar ett multimodalt arbetssätt. Med arbetet vill vi även fördjupa förståelsen för miljön och skapa en förändring. Vi har genomfört arbetet i en förskoleklass, där önskemålet om en förändring från ett outnyttjat rum till en kreativ ateljé och ett stimulerande dansrum fanns. Metoder som använts är: intervjuer i form av feedback, observationer och den fysiska miljöförändringen. Resultatet från feedbacken och observationen visade på förändringar i pedagogernas arbetssätt och att rummet efter den fysiska miljöförändringen nyttjades till olika kreativa uttrycksformer.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvärderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie är att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien är utformad från en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattningar är i fokus. Studien är baserad på sex pedagogers uppfattningar av arbetssättet.  Resultatet tyder på att det finns olika sätt att se på vad pedagogisk dokumentation innebär och vad dess syfte är. Reflektion uppfattas vara en central del och är avgörande för om dokumentationen är pedagogisk eller ej. Resultatet visar även att tiden upplevs vara en kritisk aspekt i förskoleverksamheter. Pedagogisk dokumentation upplevs antingen vara tidskrävande eller underlättande i verksamheten. En etisk aspekt som lyfts fram är om personalen bör fråga barnen om de vill medverka i dokumentationen eller ej. Med denna studie vill vi ge en fördjupad kunskap om vad det finns för olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation.