<p>Syftet med uppsatsen har varit att med utgångspunkt i den regionaliseringsprocess som idag äger rum i Europa, undersöka samt analysera hur regionaliseringens förändrade drivkrafter påverkar människors möjlighet att identifiera sig med denna regionalisering. För att illustrera detta har en empirisk studie av Region Skåne ur ett aktörsperspektiv genomförts, där fokus har legat på att framhäva mänskliga aspekter som identitet i motsats till de ekonomiska beträffande EU:s utveckling och mål om sammanhållning. För att undersöka detta har intervjuer och litteraturstudier genomförts, där företrädare för Region Skåne samt Sydsvenska Industri- och Handelskammaren utgjort respondenter för intervjuerna. Undersökningens resultat har sedan i uppsatsens avslutande diskussion relaterats till teorier om flödessamhället, regionalisering och identitet. En för uppsatsen central konklusion är att bristen på medborgerlig förankring i regionaliseringsprocessen riskerar att skapa en polarisering mellan platsrum och flödesrum. Riskerna med denna polarisering ligger i att vi människor inte kan relatera till flödesrummet eftersom det är något som sker utanför den mänskliga identitetssfären.</p>

Syftet med uppsatsen har varit att med utgångspunkt i den regionaliseringsprocess som idag äger rum i Europa, undersöka samt analysera hur regionaliseringens förändrade drivkrafter påverkar människors möjlighet att identifiera sig med denna regionalisering. För att illustrera detta har en empirisk studie av Region Skåne ur ett aktörsperspektiv genomförts, där fokus har legat på att framhäva mänskliga aspekter som identitet i motsats till de ekonomiska beträffande EU:s utveckling och mål om sammanhållning. För att undersöka detta har intervjuer och litteraturstudier genomförts, där företrädare för Region Skåne samt Sydsvenska Industri- och Handelskammaren utgjort respondenter för intervjuerna. Undersökningens resultat har sedan i uppsatsens avslutande diskussion relaterats till teorier om flödessamhället, regionalisering och identitet. En för uppsatsen central konklusion är att bristen på medborgerlig förankring i regionaliseringsprocessen riskerar att skapa en polarisering mellan platsrum och flödesrum. Riskerna med denna polarisering ligger i att vi människor inte kan relatera till flödesrummet eftersom det är något som sker utanför den mänskliga identitetssfären.

Den här uppsatsen är en explorativ fallstudie som visar bakgrunden till begreppet Supported Employment, hur det har kommit att översättas till den svenska kontexten och hur den omsätts i praktiken genom att studera två ESF projekt som fall. Med utgångspunkt från ”Supported Employment” metodiken har två ESF-projekt, som båda ämnar skapa bättre möjligheter för psykiskt funktionsnedsatta att delta i arbetslivet, analyserats. Utifrån analysen visar uppsatsen att Supported Employment inte bara används som metod, utan också används för att lyfta fram nyckelbegrepp för förbättrad samverkan mellan aktörer som redan arbetar för att målgruppen ska komma ur sitt utanförskap och kunna nå och få tillbaka ett arbete. Slutsatsen är att centrala begrepp inom Supported Employment som egenkraft, självkänsla och motivation, i dessa projekt är lika viktiga i kontakten mellan inblandade aktörer som i utformningen av själva arbetsplatssituationen; att lika stor fokus i projekten läggs på att koordinera själva handläggningen och hanteringen av projektens målgrupp, som att erbjuda riktiga arbeten genom ett utökat socialt stöd.Nyckelord: Region Skåne, ESF projekt, Supported Employment. / This essay is a case study that have tried to explore the background and theoretical foundation for Supported Employment as a method, and how this is applied to a Swedish context by analyzing two European Social Fund projects in southern Sweden that use Supported Employment. The findings indicate that the projects use the basic concepts of the SE method, such as empowerment and self-efficacy, when coordinating support structures that are already in place through a relatively comprehensive welfare state, as much as using the method when designing an adequate work place and surrounding structure.Keywords: ESF projects, Supported Employment, Region Scania

<p>The Swedish regions are new phenomena, from the start from the new regionalism which started in the 1980´s. The purpose of the thesis is to analyze Region Skåne and Västra Götalandsregionen to come to a conclusion which model of region they are and want to be by using theories of regional identity and identity of politics and see similarities and differences. My research question is: Which of cultural, administrative and functional region are Region Skåne and Västra Götaland striving to construct?</p><p>   The methods I have used are qualitative text- and content analysis to analyze the regions, by using theories about regional identity and identity of politics. Furthermore, I am using some statistic from SOM-institutet to analyze the regional identity in the regions.</p><p>   The result show that Region Skåne is constructing a cultural region, because of their strong regional identity and that the politicians are using identity of politics to combine the citizens. The citizens feel a strong fellowship and share a common history and culture.</p><p>   However Västra Götalandsregionen is an administrative region, there their regional identity is low and do not have a common history and culture. There the politicians’ focus is on administrative things, as research and communication.  </p>

I Skåne introduceras under tidigt 2020-tal en regional nivå för planering. Uppsatsens syfte är att identifiera eventuella konsekvenser samt hur roller kan påverkas av denna förändring. Introduktionen av en intermediär nivå för planering är omvälvande, i synnerhet ur kommunal synvinkel vars planmonopol legat fast sedan 1947. I studien porträtteras förändringen genom intervjuer med tjänstepersoner inom mindre kommuner samt regionen, analyserat genom teorierna bakom governance och nyregionalism. Resultatet indikerar att nuvarande formulering av regionplaneuppdraget adderar ytterligare komplexitet till en redan svårnavigerad miljö. I denna komplexa miljö framstår planen som ett visionslöst, administrativt dokument vilket blir problematiskt om visioner för planering betraktas som demokratins förverkligande i rummet. Regionplanering är en förlängning av det regionala utvecklingsansvaret vilket placerats hos regionen för en starkare demokratisk anknytning. Med en visionslös regionplan förefaller dock denna ambition som misslyckad, i synnerhet med tanke på en påtaglig kommunalpolitisk aktivitet. Ett ytterligare problem är att planen främst handlar om de större kommunernas tillväxtmotorer medan de mindre kommunernas intressen hamnar i bakgrunden. För att uppnå den demokratiska ambitionen samt möjliggöra introduktionen av väsentliga frågor bör reformarbetet samt regionplaneuppdraget bättre anpassas till regionnivåns särpräglade karaktär.

I den här utvärderingen har vi undersökt hur de medverkande i ett förbättringsarbete har upplevt specificerade resursers inverkan på arbetsprocessen i förbättringsprojektet. Vi har också undersökt hur väl de resurserna överensstämmer med teorier om vilka förutsättningar som är viktiga för att skapa en lärande organisation enligt vår teoretiska ram. Utifrån våra resultat har vi också valt att komma med några förslag på förbättringar för framtida projekt. Utvärderingen har genomförts i en verksamhet som har implementerat Genombrottsmetoden i samarbete med Region Skåne Utvecklingscentrum. Respondenterna utgjordes av sammanlagt 21 personer fördelat på teamdeltagare, deras respektive enhetschefer och handledare. Förbättringsprojektet syftade till att lära teamdeltagarna ett sätt att arbeta med kontinuerliga förbättringar med brukarnas/klienternas individuella behov i fokus, som även skulle spridas för att berika övriga verksamheten och bidra till att skapa en lärande organisation. Våra resultat visar att projektet över lag har upplevts som mycket positivt, men att det finns områden för förbättring. Vår slutsats gällande de resurserna som visat sig bidragande för projektet är att en ändamålsenlig kompetenssammansättning kan ses som en grundförutsättning för kontinuitet, engagemang och en produktiv handledning. Vi fann att ekonomiska resurser, tid, chefens engagemang samt det externa arbetsklimatet utgjorde hindrande faktorer i projektet. För att vända de hindrande resurserna till bidragande anser vi att verksamheterna aktivt måste arbeta för att skapa ett arbetsklimat som gynnar kommunikation mellan de som berörs av projektet och i synnerhet mellan medarbetare och enhetschefer. Effektivt resursutnyttjande kan möjliggöras av tydligare kommunikation om vilka reella förutsättningar som projektdeltagarna har att förhålla sig till.

Under Coronapandemins inledande fas blev det allt mer tydligt att det har förelegat organiseringsproblem av samverkansnatur mellan de berörda aktörerna. Utifrån både medicinsk profession och allmänintresse föll det sig naturligt att söka vetenskapligt svar på hur ansvariga handlade pandemin genom att granska vad som sagts och skrivits i både ansvarigas och i utredares rapporter.  Den strategi som Sverige valde skiljde sig från den som andra länder och WHO valde gällande hur att hantera detta nya virus som först uppfattades som ofarligt och sedan tolkades som livshotande. Sverige valde att söka på ett mjukt sätt skapa flockimmunitet där resten av världen istället försökte stoppa viruset från att spridas genom att helt stänga ned sina samhällen. Dessa olika strategier var så djupt motstridiga hypoteser fångade yrkesmässigt intresse. Tillgång till informativa studiematerial, inspirerande föreläsare och givande diskussioner under programmet, ”Offentlig organisation &amp; ledarskap”, väckte ett starkt intresse av att studera Coronapandemin från government och governance perspektivet. Ämnet var dock för stor och omfattande varför det behövde begränsas för att få plats i en magister examen. Den begränsning som valdes var att fokusera på ämnet under första och andra smittovågen i Region Skåne.    Detta är en litteraturstudie, en så kallad litteraturöversikt, vilket innebär att det är en vetenskaplig sammanfattning av flera böcker, artiklar, rapport, granskningar och primärkällor.  Min förhoppning är, att denna studie kan skapa uppmärksamhet rörande det svenska politiska styrsystemets funktion när ett krisläge såsom en pandemi inträffar. Det vill säga hur den hierarkiska styrningsmodellen (government), samt den nätverksliknande styrningsmodellen (governance) vilken uppfattas mer demokratisk, samspelar.   Här vill jag rikta ett stort tack till programansvariga och de alla engagerade föreläsare vilka skapade ett lärorikt studieprogram, samt ett särskilt tack till min handledare Anders Edvik för vägledning och den goda och konstruktiva kritiken. Och sist men inte minst ett hjärtligt tack till min gode vän Albert Lindberg, med bred och djup medicinsk skolning och grund i humaniora, som läste igenom uppsatsen och framförde förslag på språkliga förändringar. / At the end of 2019, a previously unknown disease, resulting in difficulty to breath and with an unusually high mortality rate, was reported. The disease soon spread over the whole world (Pandemic). The first confirmed case in Sweden of this disease (called Covid-19), was reported on 31 January 2020. The number of people who were infected, hospitalize, placed in intensive care, and died, increased rapidly and the country was faced with a crisis. The first wave of Corona infection that hit Region Skåne came with a very low number of victims, which was attributed to collaboration between responsible organizations. During the second wave of the Corona infection Region Skåne were not as successful suppressing it, which resulted in that the infection spread in the Region. Region Skåne ended up among the worst affected regions in the country with high numbers of Corona infected, hospitalize and a soaring death rates.  The purpose of the study is to investigate the impact of collaboration during these two infection waves of the Corona virus in Region Skåne. The ambition of this thesis is to convey an understanding of the way government and governance affected, or rather afflicted, the healthcare as a functional entity when the healthcare was subjected to a crisis situations such as this Corona pandemic. The conclusion of this study indicates that collaboration in Region Skåne was not fully operational, and governance was not developed. The analysis unveiled a systematic organizational flaw which will be discussed in detail.

Detta examensarbete kommer behandla hur den skånska regionala planeringen ter sig utifrån ett rättviseperspektiv presenterat av Susan Fainstein, om utfallet av Region Skåne planering kan uppfattas som rättvis och om hela regionen verkligen får ta del av de satsningar som genomförs. I dagsläget kan man se ett mönster av att de stora satsningar som kommer regionen till dels är främst fokuserade runt regionens tänkta tillväxtmotorer, dessa är Malmö, Lund, Helsingborg och en samlad front med Hässleholm och Kristianstad i regionens nordöstra hörn. Listan av tillväxtmotorer kan även i Region Skånes dokument uppfattas som en tänkt hierarki där Malmö och Lund i täten får fördel i tävlingen inom attraktivitet och konkurrens. Men med ett fokus på dessa orter kan man fråga sig hur de orter som inte har fått någon titel tilldelad av Region Skåne ska förhålla sig till den regionala planeringen. / This bachelor’s thesis will deal with how the regional planning in Skåne looks from a fairness perspective presented by Susan Fainstein, whether the outcome of Region Skåne planning can be perceived as fair and whether the entire region can really take part in the investments that are implemented. At present, one can see a pattern that the large investments that come to the region are mainly focused around the region's intended growth engines, these being Malmö, Lund, Helsingborg and a united front with Hässleholm and Kristianstad in the region's north-eastern corner. The list of growth engines can also be seen in Region Skåne documents as an intended hierarchy in which Malmö and Lund take the lead in the competition in attractiveness and competition. But with a focus on these locations, one might wonder how those resorts that have not been awarded a title by Region Skåne should relate to the regional planning.

Problemområde Problemområdet i studien är det eventuella sambandet mellan konjunktur och Ohälsotalet inom den offentliga sektorn. Genom att studera detta är syftet att förstå vilken påverkan konjunkturen har på Ohälsotalet samt vilket eventuellt motivationsteoretiskt samband som går att urskilja. Metod För att genomföra en statistisk datainsamling inom området har den kvantitativa datan utgått från tidigare insamlad statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), Försäkringskassan (FK) och Konjunkturinstitutet (KI). Statistiken har varit grunden i den kvantitativa undersökningsmetod som använts i studien. Data som undersökts är inte insamlad av författarna och ses således som sekundärdata från andra statistiska undersökningar. Den motivationsteoretiska analysen kring ett eventuellt samband mellan Ohälsotalet och konjunkturen har utgått ifrån bland annat Herzbergs (2000) tvåfaktorsteori samt ytterligare motivationsteorier. Resultat Resultatet av studien visar att Ohälsotalet i Region Skåne korrelerar med konjunkturella förändringar, sammanfattningsvis kan man tyda att vid en lågkonjunktur så minskar Ohälsotalet i Region Skåne. Sambandet mellan lågkonjunktur och Ohälsotalet i Region Skåne kan enligt den motivationsteoretiska analysen vara de såkallade yttre faktorerna: arbetsvillkor, arbetsförhållande, ekonomisk belöning och rädslan att förlora jobbet. Vidare Forskning Exempel på vidare forskning kan vara att fortsätta undersöka det eventuella sambandet mellan Ohälsotal och lågkonjunktur, exempelvis vad arbetsbelastning och stress på arbetsplatsen har för inverkan på personals hälsa och välbefinnande. Det går även att utföra ytterligare en kvantitativ undersökning med antingen bredare eller smalare studieobjekt än Region Skåne. En lämplig hypotesprövning kan utifrån ovanstående resonemang vara: Upplevd arbetsbelastning ökar vid lågkonjunktur. Uppsatsens bidrag Studien bidrar till ökad förståelse inom ämnet för konjunktursvängningars påverkan på Ohälsotalet. Dagens arbetssituation som är präglad av ekonomiska svårigheter, besparingsåtgärder och hög arbetslöshet bidrar till intresset för en studie som behandlar möjligheterna om ett möjligt samband mellan Ohälsotal och konjunktur i Region Skåne. Uppsatsens resultat kan finnas som grund för Region Skåne samt övriga landsting och regioner i försök att stabilisera och minska Ohälsotalet vid konjunkturella förändringar.

The Swedish regions are new phenomena, from the start from the new regionalism which started in the 1980´s. The purpose of the thesis is to analyze Region Skåne and Västra Götalandsregionen to come to a conclusion which model of region they are and want to be by using theories of regional identity and identity of politics and see similarities and differences. My research question is: Which of cultural, administrative and functional region are Region Skåne and Västra Götaland striving to construct?    The methods I have used are qualitative text- and content analysis to analyze the regions, by using theories about regional identity and identity of politics. Furthermore, I am using some statistic from SOM-institutet to analyze the regional identity in the regions.    The result show that Region Skåne is constructing a cultural region, because of their strong regional identity and that the politicians are using identity of politics to combine the citizens. The citizens feel a strong fellowship and share a common history and culture.    However Västra Götalandsregionen is an administrative region, there their regional identity is low and do not have a common history and culture. There the politicians’ focus is on administrative things, as research and communication.