Projektet har till syfte att undersöka den revolutionerande tekniken bakom IP-telefoni. Eftersom tekniken är relativt ung så finns det fortfarande mycket att lära om hur det fungerar och hur den används. Projektet behandlar fördelar och nackdelar samt vilka hot som finns och hur man kan känna sig säker när man använder IP-telefoni till vardags. Det primära objektivet med projektet är att få en helhetsbild och förstå hur tekniken verkligen fungerar. Vidare behandlas telefonens historia då det är viktigt att se var tekniken har sina rötter och hur den utvecklats sedan dess. Som en röd tråd från telefonens teknologi och det publika telefonnätets rötter görs en jämförelse mellan de två teknologierna för att se skillanderna och förmodade fördelar och nackdelar med de båda systemen. Olika sorters protokoll som har ett nära förhållande till IP-telefoni så som SIP, RTP, UDP och IP behandlas. För att få en sanningsenlig bild över hur vardagliga användare upplever IP-telefoni så har en enkätundersökning angående vanor och möjliga problem gjorts hos de anställda på Region Skåne.

I denna studie undersöktes regionala policydokument utifrån ett fokus på hållbar utveckling och förhållandet mellan hög tillväxt och förbättrad miljö. Det empiriska material utgjordes av Region Skånes tre regionala utvecklingsprogram, vilka behandlar hur myndigheten såg på regionens utveckling åren 1999–2004, 2004–2009 och 2009–2016. Studiens mål var att studera den diskursiva omdefinieringsprocessen av begreppet hållbar utveckling, genom att analysera hur detta relateras till och används i programmen. Metoden som användes var kritisk diskursanalys. Studien syftade till att synliggöra programmens diskursiva sammanhang och utveckla en förståelse för vilka synsätt och föreställningar som kan ses ligga till grund för dokumentens innehåll och utformning.Studien kom fram till att det fanns ingen tydlig förståelse kring hållbar utveckling i programmen utan det förekom yttringar av både starka och svaga hållbarhetsdiskurser. Resonemang kring ekologisk modernisering är dominerande, baserade på föreställningar om att miljöproblem kan lösas utan några stora samhällsförändringar. Denna diskurs presenterar attraktiva lösningar på eventuella motsättningar mellan hög tillväxt och förbättrad miljö, vilket möjliggör policydokument med visionära målbilder tillsammans med breda lösningar där målkonflikter och eventuella avvägningar inte belyses nämnvärt.Studiens teoretiska ramverk och metoden kritisk diskursanalys gav möjlighet att lyfta fram och belysa hur ekologisk moderniseringsdiskursen inkorporerar resonemang från tillväxtkritiska hållbarhetsdiskurser samtidigt som den marginaliserar och tar udden av dem. På så vis kan studien bidra till en vidare diskussion om olika sätt att förhålla sig till hållbar utveckling och konsekvenser av den ekologiska moderniseringens diskursiva dominans. / This study investigates regional policy documents with a focus on sustainable development and the relationship between high economic growth and an improved environment. The study’s empirical material is based on Region Skåne’s three regional development programs which put forward how the authority viewed development in the region for the years 1999–2004, 2004– 2009 and 2009–2016. The objective was to study the discursive process of redefining the concept of sustainable development by analysing how it is referred to and used in the programs. The method utilised was critical discourse analysis. The study aimed towards exposing the2programs’ discursive context and developing an understanding of the viewpoints underlying the documents’ contents.The study concluded that there was no clear understanding around sustainable development in the programs and there were statements of both strong and weak sustainable development discourse. Goal conflicts and eventually trade-offs were not particularly highlighted. Ecological modernisation was the dominating discourse as per the reasoning that environmental problems can be solved without any major societal changes. This discourse presents attractive solutions to potential conflicts which enables the policy document to provide visionary goals along with broad solutions. The study’s theoretical framework and the method critical discursive analysis allowed for the bringing forward and highlighting of how ecological modernisation incorporates reasonings from sustainable discourses critical of economic growth, at the same time marginalising and neutralising them. As a result, this study can contribute to the discussion of different ways of achieving sustainable development and the consequence of the domination of ecological modernisation discourse.

Fokus i den här uppsatsen ligger på samverkan mellan tre offentliga utvecklingsaktörer iSkåne; Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och kommunerna. En god samverkan dessaaktörer emellan anses generellt vara viktigt, och något av en grundläggande aspekt, för att den hållbara stadsutvecklingen i Skåne ska ledas i rätt riktning. Det teoretiska ramverk som används i uppsatsen målar upp en bild av hur samverkansprocesser kan te sig i verkligheten, samt belyser hur problem och utmaningar kan tacklas. Ramverket består av främst governance och collaborative planning – två teorier som är relevanta för både samverkan och hållbar stadsutveckling. Uppsatsen innehåller därtill en nulägesanalys av hur samverkan mellan de tre aktörerna ser ut idag, och lägger även fokus på vilken typ avsamverkansproblematik som kan uppstå. Analysen är till stor del baserad på intervjuer med personer som är aktiva inom respektive organisationer, och visar på att det råder en viss problematik kring samverkan dessa aktörer emellan. Två fallstudier av Båstads kommun och Skurups kommun har därigenom inkluderats. Det konstateras att utmaningar och problem skiljer sig från aktör till aktör. Det har däremot identifierats ett antal gemensamma nämnare som inkluderar bland annat motstridiga intressen, att aktörer inte involveras tidigt nog i processer samt bristande delaktighet och äganderätt. Denna problematik kan leda till att helhetsarbetet med hållbar stadsutveckling blir en än mer tidskrävande process. Uppsatsen presenterar även en förstudie till ett projekt, vars syfte är att förbättra samverkan mellan Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och kommunerna. Projektplanen föreslår att dessa aktörer tillsammans går ihop och bildar en arena där de i direkt samverkan arbetar fram en samverkansmodell för hållbar stadsutveckling, detta för att lösa en del av den problematik som tidigare har identifierats. / The focus of this thesis is collaboration between three public actors in Scania; Region Skåne,Länsstyrelsen Skåne and the municipalities. It is argued that a well functioning collaboration and partnership between these three actors is crucial for a sustainable urban development to occur in Scania. The theoretical framework used in the thesis creates a picture of how this type of collaboration works in practice; it also helps identify some of the problems and challenges with said collaboration. The framework consists mainly of two theories relevant to both sustainable urban development and the collaboration between actors; governance and collaborative planning. The thesis thereon presents a situation analysis on the subject of how the three actors actually collaborate in the field and what kind of problems and challenges this presents. The analysis is primarily based on interviews with people working within these three organizations, which shows and investigates problems with the process of collaboration between the actors. This includes two case studies of Båstad municipality and Skurup municipality. The identified challenges and problems may differ from actor to actor, but some have been acknowledged as being more general; conflicts of interest, involving actors too late in processes and a lack of participation and ownership. This fact could prove to be problematic and could also ultimately lead to a slower and less efficient sustainable urban development. This thesis will also present a feasibility study proposing a project that aims to enable better collaboration between Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne and the municipalities of Scania. The project proposes that the three actors create an arena where they together will develop a collaborative model for sustainable urban development. The fact that the involved actors themselves will develop this model will hopefully solve some of the initial identified challenges regarding collaboration.

Suicide is among the major public health problems in Sweden and worldwide with social, emotional and financial consequences. Suicide is present in almost all age groups, and the elderly shows no exception of this trend. The research defines the elderly as those 65 years of age and older. Among the elderly, the risk factors to commit suicide mainly include health-related causes, but also other social issues, such as the severity of depression and hopelessness, lack of reasons for living, social isolation, loneliness and the occurrence of stressful life events. The current paper focuses on loneliness as a risk factor. Loneliness among older adults contributes to several health- related issues such as self-assessed poor health status, mental decline, anxiety, depression and suicide. Research has demonstrated that many of the elderly experience loneliness. Several different methods and models are used both within and outside the primary care to prevent elderly loneliness. To understand the processes of suicide risk the Interpersonal Theory of Suicide has been used. It explains the different factors and processes that happen within and around a person ́s life when being in suicidal risk. The theory focuses on loneliness and burdensomeness as two main factors that can lead to suicide. The research aims to understand and analyse how different staff members and the Swedish healthcare deal with loneliness as a risk factor among old people that have suicidal behaviour. The research also aims to find out how this risk of loneliness could be managed. A qualitative case study was implemented that included semi-structured interviews with personnel from Region Skåne. The selection of the interviewees followed both purposive sampling and snowball sampling. In addition, online documents and reports from Region Skåne ́s website were used to complete the interview material in order to implement triangulation and to increase validity. The collected data were analysed using qualitative content analysis. The results show that staff members at Region Skåne’s Psychiatry departments use several different methods to identify the risk of loneliness among the elderly. The most remarkable results to emerge from the data are the several ways of communication they use with the patients, the different team-works they establish, as well as the time invested into gaining competences about the risk of suicide. / Självmord är bland de största folkhälsoproblemen i Sverige och världen över och leder till sociala, emotionella och ekonomiska konsekvenser. Självmord finns i nästan alla åldersgrupper, och de äldre visar inget undantag från denna trend. Forskningen definierar de “äldre” som är 65 år gamla och äldre. Bland äldre inkluderar riskfaktorerna för att begå självmord, huvudsakligen av hälsorelaterade orsaker (såsom förekomst av fysisk sjukdom, funktionella begränsningar), men också andra sociala problem, tex allvarlig depression och hopplöshet, brist på skäl att leva, social isolering, ensamhet och förekomsten av stressande livshändelser. I den här uppsatsen är det fokus på ensamhet som en riskfaktor. Ensamhet bland äldre vuxna bidrar till flera hälsorelaterade frågor såsom självbedömd dålig hälsostatus, mental nedgång, ångest, depression och självmord. Forskning har visat att många av de äldre upplever ensamhet. Flera olika metoder och modeller användes både inom och utanför primärvården för att förhindra ensamhet bland äldre. För att förstå processen för självmordsrisk har den interpersonella teorin om självmord tillämpats. Den förklarar de olika faktorerna och processerna som händer inom och runt en äldre vuxens liv när de är i självmordsrisk. Teorin fokuserar på ensamhet och känslan att man är en börda för samhället, som två huvudfaktorer och som eventuellt kan leda till självmord. Forskningen syftar till att förstå och analysera hur olika anställda inom den svenska sjukvården och hur man i allmänhet hanterar ensamhet som en riskfaktor bland äldre som har självmordsbeteenden. Forskningen syftar också till att ta reda på hur denna risk för ensamhet kan hanteras. En kvalitativ fallstudie genomfördes och inkluderade semistrukturerade intervjuer med personal från Region Skåne. Urvalet av de intervjuade togs avsiktligt och med snöbollseffekt. Dessutom användes ett online dokument och rapporter från Region Skånes webbplats för att slutföra och komplettera intervjumaterialet för att öka validiteten. Den insamlade data analyserades med användning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att anställda vid Region Skånes psykiatriska avdelningar använder flera olika metoder för att identifiera risken för ensamhet bland äldre. De mest anmärkningsvärda resultaten som framgår av uppgifterna är de olika kommunikationssätten de använder med patienterna, de olika teamarbeten som de skapar, samt den tid som investerats för att få kompetens om risken för självmord.