Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön beroende av anställningsform och kön. Datainsamlig genomfördes med ett nyutvecklat frågeformulär (EPA), som är baserat på de senaste föreskrifterna gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. EPA bestod av sju moduler; arbetsbelastning, arbetsorganisation, handlingsutrymme, kunskap och utveckling, ledarskap, stöd samt återhämtning. I studien deltog 80 personer, 40 personer hade reglerad arbetstid som jämfördes med 38 personer som hade oreglerad arbetstid,  35 var män och 45 var kvinnor. Resultatet visade att de med oreglerad arbetstid upplevde den psykosociala arbetsmiljön något bättre men det var inte statistiskt signifikant. Männen upplevde den psykosociala arbetsmiljön bättre än kvinnorna men det fanns ingen statistisk signifikant skillnad.  För modul ledarskap fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan könen, där männen upplevde ledarskapet bättre. Vidare förelåg inga skillnader i arbetsmiljön beroende på anställningsform eller kön. / The aim with the present study was to study the psychosocial work environment depending on employment and sex with a newly developed questionnaire (EPA), which was based on the latest regulations regarding organizational and social work environment. The questionnaire consisted of seven modules; workload, work organization, margin of action, leadership, support, knowledge and development and recuperation. In this study 80 persons participated, 40 of them had regulated working hours and 38 had unregulated working hours, 35 were men and 45 were women. The results of the study showed that persons with unregulated working hours experienced the work environment slightly better, but the result was not statistic significant. Men experienced the work environment better then women, but the result was not statistic significant. There was a statistic significant difference though, in module leadership, showing that men had a better experience of leadership. Further, the result showed that there was no diffrences in the workenvironment depending on employment and sex.

Sammanfattning Bakgrund Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne. Hur reglerad arbetstid planeras påverkar lärarens arbetsbelastning. Ämnets status och motsättningar i förhållandet mellan tid och innehåll i ämnet påverkar lärarnas förutsättningar. Syfte Syftet med studien var att undersöka lärares upplevelser kring den reglerade arbetstidens påverkan på undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Hur upplever lärare de förutsättningar den reglerade arbetstiden skapar för att bedriva undervisning i hem- och konsumentkunskap? Metod Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med åtta lärare i hem- och konsumentkunskap. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för analysen. Resultat Lärare upplevde tidsbrist och behövde prioritera och delegera för att hantera sin arbetsbelastning. Lärarna upplevde att skolledningens utformning av den reglerade arbetstiden begränsade möjlighet till påverkan. Kort tid mellan lektioner skapade svårigheter. Slutsats Hem- och konsumentkunskapslärare behöver minst 15 minuters rast mellan alla sina lektioner. Skolledningens brist på förståelse för ämnet skapar begränsningar genom den reglerade arbetstiden. Årskursernas placering i schemat minskar lärarnas arbetsbelastning och kan minska användandet av lektionstid för förberedelser och efterarbete.