Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön beroende av anställningsform och kön. Datainsamlig genomfördes med ett nyutvecklat frågeformulär (EPA), som är baserat på de senaste föreskrifterna gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. EPA bestod av sju moduler; arbetsbelastning, arbetsorganisation, handlingsutrymme, kunskap och utveckling, ledarskap, stöd samt återhämtning. I studien deltog 80 personer, 40 personer hade reglerad arbetstid som jämfördes med 38 personer som hade oreglerad arbetstid,  35 var män och 45 var kvinnor. Resultatet visade att de med oreglerad arbetstid upplevde den psykosociala arbetsmiljön något bättre men det var inte statistiskt signifikant. Männen upplevde den psykosociala arbetsmiljön bättre än kvinnorna men det fanns ingen statistisk signifikant skillnad.  För modul ledarskap fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan könen, där männen upplevde ledarskapet bättre. Vidare förelåg inga skillnader i arbetsmiljön beroende på anställningsform eller kön. / The aim with the present study was to study the psychosocial work environment depending on employment and sex with a newly developed questionnaire (EPA), which was based on the latest regulations regarding organizational and social work environment. The questionnaire consisted of seven modules; workload, work organization, margin of action, leadership, support, knowledge and development and recuperation. In this study 80 persons participated, 40 of them had regulated working hours and 38 had unregulated working hours, 35 were men and 45 were women. The results of the study showed that persons with unregulated working hours experienced the work environment slightly better, but the result was not statistic significant. Men experienced the work environment better then women, but the result was not statistic significant. There was a statistic significant difference though, in module leadership, showing that men had a better experience of leadership. Further, the result showed that there was no diffrences in the workenvironment depending on employment and sex.

<p>Denna uppsats berör området förtroendearbetstid, psykosocial arbetsmiljö och specifik arbetstillfredsställelse hos poliser på Ekobrottsmyndigheten.  Enkätstudiens fokus<strong> </strong>avsåg upplevelse av krav, kontroll, belöning, ledarskap och lön relaterat till deltagarnas positiva alternativt negativa inställning till förtroendearbetstid. I undersökningen deltog 101 av EBMs 183 poliser. Sjuttiofem procent av deltagarna ville fortsättningsvis ha förtroendearbetstid. Studien visade att kvinnliga poliser, positiva till förtroendearbetstid, till skillnad från manliga poliser positiva till förtroendearbetstid, upplevde högre kontroll av arbetstakt. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan positiv och negativ inställning till förtroendearbetstid avseende krav, belöning, uppmuntrande ledarskap samt rättvist och stödjande ledarskap.</p> / <p>This bachelor thesis is about non-regulated working hours, psychosocial work environment and specific job satisfaction among police officers at the Swedish National Crime Authority. This questionnaire study was focused on experiences of demands, control, reward, leadership and payment and if there were differences in these factors depending on attitudes towards non-regulated working hours. In this survey participated 101 of total 183 police officers. Seventy five percent of the police officers had a positive attitude towards non-regulated working hours. The women with a positive attitude towards non-regulated work hours, unlike the men with a positive attitude, experienced higher control of working pace. There were no significant differences among the groups do to the factors of reward, encouraging leadership or of fair- and supportive leadership.</p>

Denna uppsats berör området förtroendearbetstid, psykosocial arbetsmiljö och specifik arbetstillfredsställelse hos poliser på Ekobrottsmyndigheten.  Enkätstudiens fokus avsåg upplevelse av krav, kontroll, belöning, ledarskap och lön relaterat till deltagarnas positiva alternativt negativa inställning till förtroendearbetstid. I undersökningen deltog 101 av EBMs 183 poliser. Sjuttiofem procent av deltagarna ville fortsättningsvis ha förtroendearbetstid. Studien visade att kvinnliga poliser, positiva till förtroendearbetstid, till skillnad från manliga poliser positiva till förtroendearbetstid, upplevde högre kontroll av arbetstakt. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan positiv och negativ inställning till förtroendearbetstid avseende krav, belöning, uppmuntrande ledarskap samt rättvist och stödjande ledarskap. / This bachelor thesis is about non-regulated working hours, psychosocial work environment and specific job satisfaction among police officers at the Swedish National Crime Authority. This questionnaire study was focused on experiences of demands, control, reward, leadership and payment and if there were differences in these factors depending on attitudes towards non-regulated working hours. In this survey participated 101 of total 183 police officers. Seventy five percent of the police officers had a positive attitude towards non-regulated working hours. The women with a positive attitude towards non-regulated work hours, unlike the men with a positive attitude, experienced higher control of working pace. There were no significant differences among the groups do to the factors of reward, encouraging leadership or of fair- and supportive leadership.

Sammanfattning Bakgrund Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne. Hur reglerad arbetstid planeras påverkar lärarens arbetsbelastning. Ämnets status och motsättningar i förhållandet mellan tid och innehåll i ämnet påverkar lärarnas förutsättningar. Syfte Syftet med studien var att undersöka lärares upplevelser kring den reglerade arbetstidens påverkan på undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Hur upplever lärare de förutsättningar den reglerade arbetstiden skapar för att bedriva undervisning i hem- och konsumentkunskap? Metod Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med åtta lärare i hem- och konsumentkunskap. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för analysen. Resultat Lärare upplevde tidsbrist och behövde prioritera och delegera för att hantera sin arbetsbelastning. Lärarna upplevde att skolledningens utformning av den reglerade arbetstiden begränsade möjlighet till påverkan. Kort tid mellan lektioner skapade svårigheter. Slutsats Hem- och konsumentkunskapslärare behöver minst 15 minuters rast mellan alla sina lektioner. Skolledningens brist på förståelse för ämnet skapar begränsningar genom den reglerade arbetstiden. Årskursernas placering i schemat minskar lärarnas arbetsbelastning och kan minska användandet av lektionstid för förberedelser och efterarbete.