<p>Syftet med studien är att söka förståelse för hur rekryteringsföretag och kundföretag kommunicerar för att rätt kandidat skall bli anställd. Frågeställningarna som vi avsåg besvara var hur kommunikationen sker mellan rekryteringsföretag och kundföretag, hur respektive part säkerhetsställer att de har förstått varandra samt vilka störningar som kan finnas i kommunikationen mellan parterna. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av två rekryteringsföretag samt fyra kundföretag i Halland. De rekryteringsföretag som valts arbetar enbart med rekrytering. Två rekryterare på respektive rekryteringsföretag och en person på respektive kundföretag intervjuades. Studien har belysts med teorier kring kommunikation i form av kommunikationsstörningar, social varseblivning och förtroende. Resultatet visar att kommunikationen sker genom personliga möten men även via mail och telefon. Det visade även att en viktig del i processen är säkerhetsställandet av information mellan rekryteringsföretaget och kundföretag. Säkerhetsställandet sker genom kontrollfrågor, exempel och skriftliga dokument. Kommunikationsstörningar är något som även det visade sig försvåra rekryteringsprocessen. Detta i form av brist i informationsflödet och otydlig kommunikation. Slutsatsen var att för en lyckad rekryteringsprocess är ömsesidigt engagemang, tillit och ansvarstagande mellan rekryteringsföretaget och kundföretaget nödvändig.</p>

Syftet med studien är att söka förståelse för hur rekryteringsföretag och kundföretag kommunicerar för att rätt kandidat skall bli anställd. Frågeställningarna som vi avsåg besvara var hur kommunikationen sker mellan rekryteringsföretag och kundföretag, hur respektive part säkerhetsställer att de har förstått varandra samt vilka störningar som kan finnas i kommunikationen mellan parterna. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av två rekryteringsföretag samt fyra kundföretag i Halland. De rekryteringsföretag som valts arbetar enbart med rekrytering. Två rekryterare på respektive rekryteringsföretag och en person på respektive kundföretag intervjuades. Studien har belysts med teorier kring kommunikation i form av kommunikationsstörningar, social varseblivning och förtroende. Resultatet visar att kommunikationen sker genom personliga möten men även via mail och telefon. Det visade även att en viktig del i processen är säkerhetsställandet av information mellan rekryteringsföretaget och kundföretag. Säkerhetsställandet sker genom kontrollfrågor, exempel och skriftliga dokument. Kommunikationsstörningar är något som även det visade sig försvåra rekryteringsprocessen. Detta i form av brist i informationsflödet och otydlig kommunikation. Slutsatsen var att för en lyckad rekryteringsprocess är ömsesidigt engagemang, tillit och ansvarstagande mellan rekryteringsföretaget och kundföretaget nödvändig.

Forskningen har i decennier ifrågasatt anställningsintervjuns validitet och reliabilitet. Trots detta så är intervjun ett av de vanligast förkommande urvalsinstrumenten vid rekrytering av personal. Syftet med studien var att undersöka hur rekryteraren tillämpar intervjun som urvals¬instrument vid rekrytering av personal och att få vetskap om hur rekryteraren förbereder och genomför intervjun samt efterarbetet med att bedöma kandidaten. De åtta deltagarna i studien valdes utifrån bekvämlighet och informativitet. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att rekryterarens noggranna förberedelser, i form av en kravanalys, var en förutsättning för att få relevant information om kandidatens personlighetsdrag och sociala förmåga. I bedömningen av kandidaten utgick rekryteraren först och främst från kravprofilen och matchade den mot kandidatens kvaliteter. Resultatet antydde att intervjuförfarandet hade en rad brister där rekryterarens fördomar och kandidatens nervositet kunde ha en viss inverkan på intervjun.

Syftet med denna studie är att jämföra olika företags tillvägagångsätt i en rekryteringsprocess. Den övergripande frågan handlar om vad de gör olika samt lika för att hitta en så passande individ som möjligt till en ledig arbetsplats. Även vad det finns för skillnader mellan hantering utav en nyrekryterad individ. Dessa frågor undersöks på tre olika företag, ett företag som gör interna rekryteringar, ett rekryteringsföretag samt ett företag som tar stöd utav ett rekryteringsföretag. Intervjuerna utfördes med personer med erfarenhet med erfarenhet inom de olika processerna. De skillnader som visat sig inom de olika rekryteringsprocesserna är hur mycket tid de olika företagen lägger ner på intervjuer. Medan hanteringen utav nyrekryterade individer visar skillnader i hur de olika företagen lägger ner tid på de nyrekryterade individerna. Då undersökningen visar att företaget som gör interna rekryteringar lägger ner otrolig vikt vid hanteringen ifall det är en butiksgrupp som anställs medan ifall en enskild individ rekryteras blir hanteringen enklare. Samtidigt som företagen inte visar någon skillnad i hanteringen vid anställning utav en enskild individ. / The purpose of this study is to compare different companies' approach to the recruiting process. The overriding issue is about what they are doing different and equal to find such a suitable individual as possible to a vacancy. Also what are the differences between handling out of a newly recruited individual. These issues are examined in three different companies, a company that makes internal recruitment, a recruitment company and a company that use a recruitment agency to recruit. The interviews were carried out with people with experience with experience in the various processes. One of the differences found in the various recruitment processes is how much time the different companies spend on interviews. While dealing out newly recruited individuals show differences in how the different companies spend time on the newly recruited individuals. As the survey shows that the company that makes internal recruitments put incredible emphasis on management if there is a store group employed while if an individual recruited will be handling easier. While the companies did not show any difference in the handling of employment out of a single new recruited individual.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att skapa förståelse för hur kulturstyrningen som resebolagen använder sig av under rekryteringsprocessen kan påverka reseledarens motivation till yrket, samt identifiering till organisationen. Metodik: I denna uppsats har en flerfallstudie använts som forskningsstrategi med en abduktiv forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med respondenter som genomgått en rekryteringsprocess för någon av de bolag vi undersökt. Slutsats: Studiens resultat har visat hur kulturstyrning fungerar inom den branschs rekryteringsprocesser som studien undersökt. Kulturstyrning kan leda till stark organisationsidentitet vilket också påverkar motivation till att prestera inom organisationen.

Många rekryteringsmetoder som används i dag, som CV och referenstagning, har enligt studier låg validitet, däremot visar många studier att personlighet är stabilt över tid och därför är en mer valid prediktor för att kunna predicera arbetsprestation. Studiens syfte var att undersöka Shapes, ett internetbaserat personlighetstest, och dess arton kompetensdimensioner med test-retest utifrån tre frågeställningar. En datainsamling med 91 deltagare (29 män och 62 kvinnor) gjordes vid två tillfällen med tre veckors mellanrum. Deltagarna delades upp i kön- och åldersgrupper för att se skillnad över tid inom grupperna. Medelvärdesskillnader och korrelationer över tid jämfördes där resultatet visade att det fanns positiva samband mellan båda testtillfällena på samtliga dimensioner. Sju av de arton dimensionerna hade skillnader på medelvärde från testtillfälle ett och testtillfälle två. Detta skulle kunna bero på att Shapes inte är tillräckligt tillförlitligt för att mäta dessa dimensioner eller att dessa dimensioner inte är stabila över tid.

 Mitt examensarbete har gått ut på att producera en informationsfolder om chefsrekrytering i offentlig sektor för tidningen Dagens Samhälles räkning. I min rapport redogör jag för hur jag har gått till väga och varför jag har gjort som jag har gjort med hänvisning till kurslitteraturen. Under arbetets gång har jag fått bra möjlighet att tillämpa de kunskaper jag fått under mina studier i informationsdesign. Jag har också jämfört mitt färdiga material med en liknande folder som gjordes av samma tidning, på i stort sett samma tema, för cirka 20 år sedan. Jag ville på detta sätt se om mitt informationsmaterial är bättre ur ett informationsdesignperspektiv än ett material som producerades för 20 år sedan är. Min slutsats är att så inte är fallet.

No description available.

Den här uppsatsen syftar till att ge en förståelse för rekryteringskonsulters syn på jämställdhet och deras roll i arbetet för jämställdhet. Studien fokuserar på rekryteringar av ingenjörer till stål- och verkstadsindustrin. Frågeställningarna som besvaras är: ”Vilken utbildning har rekryterare i jämställdhetsfrågor?”, ”Vilka direktiv får rekryteringskonsulter från kundföretaget?”, ”Vilken inställning har rekryterare till jämställdhet?” och ”Hur ser rekryterare på sina möjligheter att bidra till en mer jämställd stål- och verkstadsindustri?”. Tidigare forskning på området finns bland annat inom projektet JämVäxt vid Karlstad universitet inom vilket den här uppsatsen skrivits. Vår teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhället är könssegregerat och vilka inställningar individer och företag kan ha till genusfrågan. Vi presenterar också teori om könstraditionella yrkesval och rekryteringsprocesser samt hur dessa processer kan genomföras för att uppnå jämställdhet. Vid datainsamlingen har vi använt oss av kvalitativ metod med ett hermeneutiskt synsätt. Empirin är framtagen genom halvstrukturerade intervjuer där vi tolkat, kodat och analyserat respondenternas svar. Både parallellt med och innan datainsamlingen har vi gjort litteraturstudier för att fördjupa vår kunskap på området. I resultat och analysdelen kopplar vi samman empirin med den teori som vi presenterar. Det framgår av vår studie att rekryteringskonsulter inte har någon utbildning inom jämställdhetsområdet och detta verkar heller inte vara något som efterfrågas av kunder eller av rekryteringsföretagen. De direktiv som rekryterare får inför ett rekryteringsuppdrag omfattar de krav som ska ligga till grund för en kravprofil. Ingen av de intervjuade rekryteringskonsulterna har någonsin fått ta del av ett kundföretags jämställdhetsplan. Rekryteringskonsulterna anser att jämställdhet är viktigt men att könsbalans inte får ske på bekostnad av kompetens i ett rekryteringssammanhang. Vilket kön de arbetssökanden har ses som oviktigt men samtidigt har rekryterarna en tydlig uppfattning om att kvinnor och män är olika. Rekryterarna ser sig som utförare av sina kunders vilja och ser därför inte sin egen del i problematiken kring jämställdhet. Respondenterna anser att den egna möjligheten att bidra till en mer jämställd stål- och verkstadsindustri är väldigt liten. Jämställdhetsansvaret läggs istället på arbetsgivarna och skolväsendet. Frågor som rör jämställdhet betonas inte av kundföretagen vid rekryteringar. Det verkar snarare som om kunderna sänder signaler till rekryterarna att könsbalansen är av sekundär karaktär. Det viktiga är att få ”rätt person på rätt plats” och inte om denna person är kvinna eller man. En reflektion från vår sida är att jämställdhetsplaner snarare ses som pappersprodukter än som hjälpmedel för att nå könsbalans på könssegregerade arbetsplatser. Eftersom kundföretagen inte tydliggör det aktiva arbete som pågår för att uppnå jämställdhet leder det till att inte heller rekryteringskonsulterna ger frågan någon större uppmärksamhet.

Denna studie undersöker om de attribut som tillskrivs en lång person kan påverka ett anställningsförfarande till den grad att rekryteringskonsulten kommer att diskriminera och kategorisera kortare personer till fördel för de längre. Den mäter även huruvida den längre personen kommer anses vara mer lämpad för en chefstjänst samt om den längre personen tillskrivs fler positiva attribut än den kortare personen. Genom en enkätundersökning, bedömde 60 rekryterare ett CV samt personligt brev med en bild. För att undersöka effekten av längd på anställningsrelaterade variabler manipulerades bilden digitalt, så att den sökande framstod som lång i den ena versionen och kort i den andra versionen Rekryterarna bedömde om personen på CV:et var anställningsbar för en roll som chef över projektkontoret. Arbetsuppgifterna skulle vara strategiska men också operativa i form av projektledning för företagets största och viktigaste konto. Enkätsvaren analyserades i SPSS med hjälp av t-test samt korrelationstest. Resultatet visade att den långa personen tillskrevs fler positiva attribut än den korta personen. Den långa personen ansågs vara en bättre ledare samt ha bättre hälsa, högre kompetens och högre anställningsbarhet än den korta personen.