Syftet med den här studien är att undersöka vad chefer respektive rekryterare anser är av störst vikt i en rekryteringsprocess. Respondenterna som medverkade i den här studien utgjordes av fem rekryterare och fem chefer som utför rekrytering. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer som spelades in med respondenternas samtycke. Den insamlade datan transkriberades enligt ortografisk transkriberingsstil och analyserades sedan genom tematisk analys. Resultatet visade bland annat att rekryterarna värderade en väl utformad kravprofil för att underlätta rekryteringsprocessen som helhet. Cheferna visade sig generellt värdera en väl fungerande arbetsgrupp och därför ansågs det vara viktigt att hitta en kandidat som passar in på arbetsplatsen. Slutsatsen blev bland annat att rekryterare ansåg att objektivitet är det viktigaste i en rekryteringsprocess medan chefer ansågatt det viktigaste är att få en positiv känsla för kandidaterna.

När den demografiska sammansättningen i det svenska samhället förändras, så förändras även arbetskraftens sammansättning. År 2015 uppskattas nästan 30 procent av befolkningen mellan 18 och 64 år ha utländsk bakgrund. Att vi lever i ett samhälle där demokratiska ideal ofta lyfts fram medför också att vi ofta förväntar oss att alla på arbetsmarknaden ska ha lika rättigheter och möjligheter, ingen individ ska missgynnas på grund av ålder, kön, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Studier visar dock att det ofta är lättare att uttrycka en positiv inställning till mångfald än att faktiskt arbeta med mångfaldsfrågor i den dagliga verksamheten. En ogenomtänkt rekryteringsprocess kan leda till en fortsatt homogenisering i organisationer. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur rekryterare i bemanningsbranschen, och då specifikt inom området industri och logistik, resonerar kring mångfaldsfrågor i rekryteringsprocessen. Vi vill också undersöka om det finns en medvetenhet eller en genomtänkt strategi för att tillvarata en mångfald av kompetens i rekryteringsprocessen. Vi har valt detta ämne då vi vill få en djupare förståelse för hur rekryterare resonerar när de anställer arbetstagare till bemanningsbranschen, och vi har därför utgått från ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv ansats. De teoretiska utgångspunkter som vi använder oss av är samhällsforskaren Pierre Bourdieus teorier, vi använder oss av hans begrepp för att förklara de klassificeringsmekanismer som framträder i rekryteringsprocessen. Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att förstå respondenternas upplevelser och handlingar i den sociala värld de befinner sig i. De empiriska resultat som framkommer visar på att respondenterna generellt är positiva till mångfaldsfrågor i rekryteringsprocessen. De upplever dock att de arbetssökandes personliga egenskaper ofta värderas högre än konkreta kompetenser. Vår undersökning visar på att urvalet ofta utgår från vaga beslutsunderlag under intervjusituationen. Respondenterna upplever inte att de medvetet använder sig av organisationens mångfaldspolicy i rekryteringsprocessen, de upplever istället att det ofta är kundens behov som styr urvalet. En tydlig paradox som uppkommer i empirin är det faktum att respondenterna uppger att de vid urvalet främst utgår från den arbetssökandes kompetens, faktorer såsom kön, ålder och etnicitet påverkar inte urvalet. Samtidigt visar det empiriska resultatet på att urvalet till stor del styrs av respondenternas subjektiva uppfattningar, detta kan leda till att vissa grupper riskerar att exkluderas i rekryteringsprocessen. Samtidigt upplever respondenterna i vår undersökning att kundföretagen kan ha oskäliga krav på den personal som ska hyras in. I dessa fall hävdar respondenterna att de endast hyr ut anställda utifrån kompetens. Detta visar på att den undersökta organisationen kan vara med och medverka till utvecklingen av mångfald i arbetslivet. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Rekryteringsprocessen är en avgörande del i HR-arbetet vilken lägger grunden för organisationens överlevnad och konkurrenskraft. På dagens arbetsmarknad råder det kompetensbrist inom många arbetsområden, vilket gör rekryteringsarbetet mer komplext och nödvändigt att kontinuerligt arbeta med. Parallellt med detta sker en stor digital utveckling, där organisationer implementerar digitala rekryteringsverktyg för att bättre möta framtidens krav. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur rekryteringsprocessen ser ut i privat och offentlig organisation. Hur används digitala verktyg i rekryteringsprocessen och vilka för- och nackdelar medföljer av att använda digitala verktyg?För att besvara studiens syfte valdes två organisationer från vardera sektorn ut och fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten som framkom pekar på att digitala verktyg i rekryteringsprocessen är relativt utbrett men att det finns fortsatta utvecklingsområden. Vidare kan resultatet konstatera att ingen markant skillnad mellan sektorerna återfinns. Den skillnad som gick att utläsa gällande användandet av digitala verktyg i rekryteringsprocessen berodde främst på vilken typ av tjänst det handlar om och dess komplexitet. För- och nackdelar med att använda digitala verktyg handlar till stor del om kostnads- och tidsaspekter. De främsta fördelarna som framkom med att använda digitala verktyg bestod i ökad delaktighet och förbättrad kommunikation genom rekryteringsprocessen.

<p>I Sverige finns nästan en halv miljon företag varav 99 % kan betraktas som småföretag. Småföretagen är en viktig del av näringslivet för att skapa sysselsättning, tillväxt och bidra till att kunna hålla den höga välfärdsnivå som vi har idag, trots detta fokuserar den största delen av forskningen mot de större företagen. Småföretag har helt andra utgångspunkter och unika förutsättningar i jämförelse med de större företagen: Färre anställda, lägre arbetsspecialisering, mindre resurser i form av tid och pengar, svårare att attrahera lämplig arbetskraft, flexiblare organisation, ett närmare samarbete mellan de anställda, färre personalledande funktioner såsom rekrytering och HRM.</p><p>Författaren har genom en hermeneutisk kunskapssyn genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fyra småföretag inom Örnsköldsviks kommun. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur respondenterna inom respektive företag genomför sina rekryteringar. Delsyftet är att ge rekommendationer för tillvägagångssätt som fokuserar på de särskilda behov småföretagare kan ha vid rekrytering av nya medarbetare. Med detta som övergripande mål besvaras problemformuleringen;</p><p>Hur kan småföretag på ett bättre sätt matcha sina behov vid rekryteringar där det finns krav på dubbel kompetens?</p><p>Den teoretiska referensramen består av två delar, den första behandlar grundkunskaper inom rekryteringsprocessen såsom arbetsanalys, bedömning och urval. Den senare delen av teorin tar upp bland annat upp småföretagens speciella situation genom tidigare forskning kring ämnet, personlighet och perception.</p><p>Studien finner att småföretag alltid har ett underförstått krav på dubbla kompetenser genom de särskilda förutsättningar som småföretagandet bygger på. För att bättre kunna matcha sina behov bör företagen bland annat utföra en arbetsanalys och därigenom bättre förstå sina egna möjligheter och begränsningar, ställa upp en prioritetsordning av de kriterier arbetet i företaget kräver och för att klara av den aktuella tjänsten gentemot de övriga i personalen och de dubbla kompetenserna, småföretagen måste även häva sig bättre i konkurrensen om arbetskraften och förmedla sin attraktionskraft utåt.</p>

<p>Revisorsyrket är ett yrke som tidigare haft en tråkighetsstämpel på sig, ett yrke där man behövde vara en så kallad ”siffermänniska” för att trivas. Idag har yrket blivit mycket mer eftertraktat. Eftersom yrket har ökat i popularitet, bland annat hos studenter samt att branschen står inför stora förändringar ansåg vi att det var intressant att ta reda på mer om yrket och kraven för att bli revisorsassistent.</p><p>I denna studie har vi haft som syfte att ta reda på just vad som krävs för att bli revisorsassistent, vad det innebär att arbeta som revisorsassistent samt att se om den förmedlade bilden av yrket stämmer överens med verkligheten.</p><p>Som teoretisk referensram till denna studie har vi använt oss av teorier som berör rekryteringsprocessen för att se huruvida rekryteringsbeteendet hos revisionsbyråerna i Umeå stämmer överens med den vanligaste modellen. Vi har även använt oss av teorier rörande revisionens praktiska utförande och ställt upp Revisorsnämndens föreskrifter om utbildning och prov (RNFS 1996:1). Detta för att peka på vilka egenskaper som behövs för att vara revisor, samt för att tydliggöra vad som krävs för att bli revisor. Teori som rör förväntningar och kommunikation har också använts för att visa vilka faktorer som kan påverka den förmedlade bilden av yrket till oss studenter.</p><p>Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där vi dels intervjuat tre stycken rekryteringsansvariga och dels fyra revisorsassistenter. Vi har även intervjuat en HR-ansvarig för Lindebergs Grant Thornton. Uppsatsen präglas av ett hermeneutiskt synsätt då vi genom våra kvalitativa intervjuer lämnat plats åt tolkning och reflektioner.</p><p>Resultatet av studien visar att om man vill bli revisorsassistent bör man som ekonomstudent ha läst 160 poäng enligt de rekommendationer som revisorsnämnden har för att få skriva högre revisorsexamen. I undersökningen framkommer det även att många av de redovisningskurser som läses på civilekonomprogrammet är för internationellt inriktade. Detta leder till att nyttan av dessa kurser inte är direkt synliga hos revisorsassistenterna på de lokala revisionsbyråerna eftersom dessa mestadels hanterar mindre svenska bolag. Undersökningen visar även att för att bli revisorsassistent bör man som person vara utåtriktad, och tycka om att möta människor. Man ska även vara självdrivande och inte beroende av en fast arbetsplats. Studien tyder också på att alla som söker till yrket inte har en bra uppfattning om vad yrket på förhand innebär.</p>

<p>Den ökade konkurrensen mellan bankerna kräver att de har rätt person på rätt plats. För att möta kundernas behov måste de ha rätt koncept som står upp mot konkurrenternas koncept. De anställda inom banken blir ”Bankernas öga ut mot kunderna” och är en av de viktigaste delarna i det rätta konceptet. För att ha rätt person på rätt plats är det därför viktigt att bankerna har en effektiv rekryteringsprocess. Vid en vakant tjänst kan de antingen rekrytera externt eller internt inom den befintliga personalen. I vår studie har vi valt att studera den interna rekryteringen. Bankerna tenderar generellt till att rekrytera personal internt men alla kontor kanske inte har samma möjlighet att ta del av den interna rotationen inom banken. Genom att studera sex olika bankkontor vill vi besvara vår problemformulering;</p><p><em></em></p><p>Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att <em>beskriva den interna rekryteringsprocessen </em>för tre olika banker med kontor belägna i norra Sverige. Det första delsyftet är att <em>urskilja om det<em> finns skillnader mellan bankerna och i så fall vilka </em></em>samt att <em>beskriva hur tre inlandskontor i norra Sverige berörs av intern rekrytering.</em></p><p>Vi har utifrån ett mer positivistiskt synsätt försökt att besvara våra syften utifrån ett deduktivt angreppssätt. De teorier som ligger till grund för studien behandlar rekryteringsprocessen och intern rekrytering, vilka vi försökt koppla ihop med det empiriska materialet. Vårt perspektiv utgår från de inom bankerna som rekryterar personal och vi har använt oss utav en kvalitativ metod i form av en multipel fallstudie för att genomföra studien.</p><p>Det empiriska materialet har vi tagit del av genom semistrukturerade intervjuer med nio respondenter, tre för vardera bank. Slutsatserna vi kan dra är att alla banker arbetar aktivt med intern rekrytering där vi kan se att de olika bankerna har en liknande intern rekryteringsprocess där vi kan urskilja stegen, jobbanalys, val av rekryteringskanal samt urval och bedömning. Bankena prioriterar även intern rekrytering framför extern rekrytering i normalfallet. Vi har även uppmärksammat en del skillnader mellan bankerna i de olika stegen i den interna rekryteringsprocessen.</p><p>De olika bankerna följs även åt i inlandet. Alla tre inlandskontoren har inte så stor del i den interna rotationen inom banken. De har inte haft så många interna rekryteringar till kontoren. Detta innebär att de mestadels fått rekrytera personal externt. Det kan bero på att orten har svårt att attrahera folk då problemet finns hos alla bankerna. Trots att bankerna har uttalat att intern rekrytering ska förespråkas kan detta inte uppfyllas på den orten vi undersökt och jobbet i sig blir inte avgörande. Medarbetarnas krav på privatlivet och intressen måste även bli uppfyllda.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>”Hur arbetar banker med intern rekrytering?”</p>

<p>Uppsatsen ska skapa förståelse i hur HR-ansvariga strategiskt arbetar med rekrytering för att rekrytera rätt medarbetare. Målsättningen är också att analysera hur företag förenar affärsidé och personalidé samt hur företag influeras av Human Resource Management-teorin.</p>

<p>The employment interview is an important part of the recruitment process because the recruiter then has a chance to form an opinion about the applicant as a person. The purpose with this study has been to examine if there are any differences between inhouse-recruiters and recruiting consultants concerning the employment interview and its assessment methods. Five inhouse-recruiters and five recruiting consultants have been interviewed on the basis of a manual. There are differences between the groups in 6 of the 17 themes that have been examined: purpose with the employment interview, private-, double- or panelinterview, length of the interview, personal chemistry, appearance and objectivity in the assessment. Many of the differences are caused by the fact that inhouse-recruiters recruit for their own organisation and recruiting consultants recruit for a client. The result indicates that there are more individual differences than differences between the two groups.</p><p>Keywords: Recruitment, [employment] interview, assessment, nhouse-recruiter, recruiting consultant.</p>

No description available.

<p>Centrala studiestödsnämnden införde år 2001 en ny studiemedelsreform. Den tid en individ har rätt till studiemedel förändrades inte, men möjligheten till förlängning försvårades. För dem som vill arbeta vid sidan av studierna förbättrades villkoren avsevärt då fribeloppet nästan fördubblades. Återbetalningen påbörjas fortfarande vid årsskiftet efter avklarade studier, fast istället för att grundas på individens inkomst beror den årliga återbetalningen bland annat på lånets storlek. Till följd av reformen avskrivs skulder inte längre då låntagaren fyllt 65, utan hela skulden ska vara återbetalad vid 60 års ålder.</p><p>Dessa följder har varit ett hett debattämne. Som för de flesta reformer kunde inte en klar framtid ses utan bara förutspås. Effekterna gissades vara både positiva och negativa. Med syfte att främst analysera huruvida valet att läsa på universitetet ändrades i och med studiestödsreformen har ett slumpmässigt urval av individer i åldern 20 till 24 år studerats före och efter reformen. Huvudresultaten tyder på en ökad snedrekrytering framför allt mellan de individer som är födda i Sverige och de utlandsfödda. De utlandsföddas benägenhet att studera vidare på universitet verkar ha minskat i och med reformen. Vidare har det nya systemets ökade fribelopp lett till att fler studenter utnyttjar möjlighet att arbeta under studietiden.</p>