I denna masteruppsats studeras ett antal rektorers uppleveda effekter av utbildningen vid Rektorsprogrammet efter år1. Fokus ligger på hur det pedagogiska ledarskapet påverkas när rektor går utbildningen. Med rektor avses i denna uppsats den person på skolan/förskolan som är chef för lärarna/förskolelärarna och övrig personal, och som har uppdraget att leda verksamheten så att lärarna kan genomföra sitt uppdrag, d.v.s. att utifrån skolans mål säkerställa att eleverna når målen. Detta kan alltså även vara en biträdande rektor, en förskolechef eller en biträdande förskolechef. Med upplevda effekter avses den upplevelse av förändring vad gäller erfarenheter, kunskaper och lärdomar som rektorerna tar med sig från utbildningen. Studien undersöker inte de faktiska effekter som rektors utbildning leder till ute på skolorna eller om den leder till förbättrade resultat. Denna uppsats baseras på textanalys av reflekterande brev som skrivits av deltagare som påbörjade Rektorsprogrammet vid två lärosäten våren 2014. Detta görs genom ett hermeneutiskt förhållningssätt med en narrativ ansats. Den narrativa ansatsen innebär att, genom rektorernas brev, försöka fånga den betydelse rektorerna tillskriver sina erfarenheter från utbildningen. Dessa brev är förankrade i rektorernas kontext som skapats genom deras interaktion med sin omgivning i vardagen. Den narrativa ansatsen ökar förståelsen för rektorernas subjektiva upplevelse av utbildningen. Med hjälp av två perspektiv: pedagogiskt ledarskap och vuxnas lärande har empirin sedan analyserats med hjälp av ett raster i form av en ledarskapsmodell som bygger på en teoretisk modell där ledarskap förstås som något som tar gestalt relationellt i skärningspunkten där Ledare, Följare och Situation möts. Denna analys av breven visar att det första året av rektorsutbildningen primärt ger rektorerna allmänt ökad kunskap som de tillämpar i sina skolor och använder/sprider i verksamheten och att detta gör att rektorerna känner sig säkrare i rollen som ledare. Under det första året på Rektorsprogrammet handlar detta primärt om juridiska aspekter av ledarskapet. Det är tydligt att rektorerna upplever att de har stärkts i rollen som pedagogiska ledare under år 1 vid Rektorsprogrammet. Resultatet av denna studie visar att det inte primärt handlar om att via utbildningen ge rektorerna ökade ämneskunskaper utan snarare om att utveckla det pedagogiska ledarskapet och därmed skapa säkrare och bättre rektorer. / This thesis investigates what effects a number of Swedish school principals experience during the first year of the National School Leadarship Training Programme, focusing on how the educational leadership is affected by the education. The term principal refers to the person at a school/pre-school designated to lead the organization and enabling the teachers/pre-school teachers and staff to do their work, i.e. to make the students reach the educational goals. The term experienced effects refers to the sense of change in experiences and knowledge that the principals gain from the education. The thesis does not take into account the actual effects of the education at the principal’s organizations or if it leads to improved school results. This thesis is based on the analysis of reflective letters written by participants who started the programme at two different universities during the spring of 2014. This is done by applying a hermeneutic and narrative approach. The narrative approach means that, by analyzing the principals’ letters, try to capture the meaning that they attribute to their experiences from the education. These letters are based in the context of each principal which has been created through their interaction with the surrounding environment in the daily work. The narrative approach increases the understanding for the principals’ subjective experience of the education. By using two different perspectives: educational leadership and adult education, the material has been analyzed by using a raster in the shape of a leadership model based on the assumption that leadership can be understood as something that is taking relational form at the point of intersection between Leader, Follower and Situation. This analysis shows that the first year of the education primarily provides the principals with increased general knowledge which they apply in practice in their respective organizations and that this increased knowledge makes the principals feel stronger in their role as leaders. During the first year of the programme this general knowledge primarily relates to legal aspects of leadership. It is evident that the principals experience that they have developed as educational leaders during the first year of the National School Leadership Training Programme. This thesis indicates that the main effect of the program is not to increase the principals’ knowledge in specific areas, but to develop the educational leadership and thus create more confident and better principals.

The study highlights the knowledge content of the Swedish National Leadership Training Programme based on Basil Bernstein's conceptual apparatus. The aim is to investigate what knowledge is offered to the principal through studies at the state-regulated principal's program. Through a document study, a first step examines which knowledge is made relevant in the target document established by the Swedish National Agency for Education. In a second step, what knowledge is actualized and made relevant in course plans that each university has developed based on the target document established by the Swedish National Agency for Education. In total, 22 documents have been analyzed via a content analysis that has been applied. The results show that the Swedish National Agency for Education's target document has a controlling effect on the universities' self-determination to design their curricula. In addition, the results show that the knowledge content of the Swedish National Leadership Training Programme has some limitation in terms of supporting a school on a scientific basis. This is due to the way the knowledge is organized in the state-regulated principal's program. / Studien belyser kunskapsinnehållet på rektorsprogrammet utifrån Basil Bernsteins begreppsapparat. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som erbjuds för rektor genom studier vid det av staten reglerade rektorsprogrammet. Genom en dokumentstudie undersöks i ett första steg vilka kunskaper som görs relevanta i det av Skolverket fastställda måldokumentet. I ett andra steg, vilka kunskaper som aktualiseras och görs relevanta i kursplaner som varje lärosäte tagit fram med utgångspunkt i det av Skolverket fastställda måldokumentet. Sammantaget har 22 dokument analyserats via en innehållsanalys som har tillämpats. Resultaten visar att Skolverkets måldokument har en kontrollerande effekt över lärosätenas självbestämmande att utforma sina kursplaner. Därtill visar resultaten att rektorsprogrammets kunskapsinnehåll har viss begränsning i avseende att stödja en skola på vetenskaplig grund. Detta med anledning av hur kunskaperna är organiserade på det av staten reglerade rektorsprogrammet.

befattningsutbildningen för skolledare. Studiens syfte är att undersöka hur deltagare i rektorsprogrammet beskriver att professionsutvecklande handledning bidragit till utveckling av deras rektorskap. Den handledning som undersöks har genomförts i lärgrupper med en utbildningsledare som handledare. Studiens empiriska underlag består av kvalitativa intervjuer med skolledare under deras sista år på utbildningen. Habermas teori om kommunikativt handlande används som teoretisk utgångspunkt då ett särskilt intresse riktas mot rektorers kommunikativa förmåga. För att relatera kommunikativ förmåga till rektorskap tillämpas vid analysen även Saarukkas modell för beskrivning av rektorskapet, med fokus på personlig dynamik. Genom analys av studiens resultat är min slutsats att studien bidragit till ökad förståelse kring hur den professionsutvecklande handledningen på olika sätt har bidragit till utveckling av rektorskapet hos de intervjuade deltagarna i rektorsprogrammet. Analysen av skolledarnas beskrivningar visar att erfarenheter från den professionsutvecklande handledningen varit betydelsefulla för tanke och handling i deras praktik. Utsagor indikerar en fördjupad förståelse för vikten av gemensam reflektion samt kraften i frågandet som verktyg för att bredda sitt eget och andras perspektiv vid hantering av komplexa problem. I deras beskrivningar finns också tecken på utveckling inom kommunikativ förmåga, genom ökad självkännedom, större förståelse för andra och bättre förståelse för hur deras ledarskap påverkar kommunikation och interaktion i verksamheten. Studien antyder också att metareflekterande samtal kring professionsutvecklande handledningen i relation till deltagarnas verksamhet, kan bidra ytterligare till transferering från utbildning till rektorskap i praktiken. / This study is about supervision for professional development that forms an element of the Swedish national training program for school leaders. The aim of this study is to investigate how participants in the training program describe that supervision for professional development contributed to the development of their principalship. The supervision under investigation has been carried out in learning groups with an education leader as facilitator. The empirical basis consists of qualitative interviews with school leaders during their last year on the program. Habermas' theory of communicative action is used as a theoretical framework due to a particular interest in school leaders’ communicative skills. In order to relate communicative skills to principalship, the analysis also applies Saarukka's model for describing principalship, with a focus on personal dynamics. Through analysis of the study's results, my conclusion is that the study has contributed to an increased understanding of how the supervision for professional development has contributed in different ways to the development of the principalship of the interviewed participants in the principal's program. The analysis of the school leaders' descriptions shows that experiences from the supervision were significant for thought and action in their practice. Statements indicate a deepened understanding of the importance of joint reflection and the power of questioning as a tool to broaden their own and others' perspectives when dealing with complex problems. Furthermore, there are signs of development in communicative skills, through increased self-awareness, greater understanding of others and better understanding of how their leadership affects communication and interaction in the organisation. Moreover, the study suggests that meta-reflective conversations can contribute to transfer from education to principalship in practice.