<p>Avhandlingen söker svara på två förberedande frågor: hur man kan tolka Theodor W. Adornos kritiska teori idag? Samt hur en sådan tolkning kan göras relevant för aktuell teologisk problematik?</p>

No description available.

The thesis examines developments in Swedish theological scholarship during the 20th century, focusing especially on the polarization that manifested itself between the two subject fields theology and religious studies. The main purpose of the study has been to show how this polarization arose, but it also discusses ways of avoiding this polarization and considers how theology relates to society today. The thesis consists of an introduction, two parts and seven chapters. The introductory chapter provides a background in which the orientation and modus operandi of theology during the 20th century are examined from various points of view. The background description presents three tendencies which give starting points for a detailed understanding of Swedish theological scholarship in the 20th century. These three tendencies are the historical orientation of theology, an emphasis on prolegomena (reflections on the subject’s theoretical assumptions) and the fragmentation of theology. These serve as a backdrop for the subsequent study. PART ONE “The assumptions of theology” gives a broad understanding of the external assumptions of theology and religious studies in 20th century Sweden. It is divided into two chapters, one of which examines the role of theology in the modern university while the other presents criticism of theologians. This part contains a description and discussion of the external assumptions of theology and how the theological institutions, together with the theology presented there, have been treated by critics. PART TWO “Theological approaches” examines some important theological approaches, the main focus being on how theologians have approached questions pertaining to theology’s scholarly credentials and its role in society, a treatment which sheds further light on the various aspects of the issue of the polarization of theology and religious studies. Thus in this study the theologians’ texts will contribute to an understanding of the events of the 20th century. This part is divided into three chapters. The thesis shows that during the 20th century, the question of the scholarly credentials of theology became more important than that of theology’s role in society. The study concludes by gathering together aspects of the orientation of theological scholarship and the picture of theology and religious studies in 20th century Sweden. The polarization of theology and religious studies is discussed from the standpoint of late modern assumptions. The thesis shows that the polarization between theology and religious studies which manifested itself in Swedish theological scholarship during the 20th century arose out of the postulation of simplistic contradictions between the scholarly and the confessional dimensions. Finally, I offer a discussion of the relevance of theology today and what scope it has for connecting with society.

To the general public, Anders Frostenson clergyman and poet, is primarily known for his many contributions to the Swedish hymn treasure. He was born on 23 April 1906. The present thesis examines and defines the theology embodied in his works, especially in his hymns, showing that Frostenson occupies a central and unique position in the Swedish 20th Century Christian tradition. The study charts Frostenson´s life and work from poetry to hymn, and draws attention to the growth of a long-standing, significant authorship, that has served to make the Christian gospel accessible, relevant, and down-to-earth. Much has happened in the last century. The 1900s have been characterised by enormous changes, social, cultural and public, involving both individuals and nations. Matters of opinion and aims, union and dissension, have in a special way been put at the centre of things. This is also reflected in Anders Frostenson´s work. Frostenson´s autorship can be understood in terms of four concepts, which reflect the epiphanic mode of his works: the Word, the Testament, the Confirmation, and the Inheritance. These concepts can to a great extent be chronologically ordered, and taken together they function as the cornerstones on which Frostenson´s theology is built. The relationship between the four cornerstones and different periods is defined against the background of Frostenson´s existential situation and the socio-cultural context. The theological analysis shows how central Christian themes and the Christian philosophy of life are shaped in the meeting of tradition and actuality. Frostenson conveys the idea that God reveals himself in the here and now. Human suffering is God´s injunction to the world to act with love in daily service. The sense of belonging and continuity makes life meaningful and excludes no one from the earthly and heavenly “endless home”. In true Lutheran spirit Frostenson places his creative will and words in the service of God. The 1986 Hymnal is the cultural treasure through which Frostenson chiefly brought Word and Tradition into the everyday world. The cultural concept has been expanded with his help, through, among other things, spiritual song, where trust and tradition are obviously linked together with contemporary Christian culture. In 1935, Anders Frostenson wrote ´Let my life also be a working day, in Your vast Kingdom!` On 4 February 2006, that long day´s work finally came to a close.

SAMMANFATTNING Ida Carlgren &amp; Josefine Ferm Pedagogiskt förhållningssätt till religiös mångfald En jämförande studie mellan två skolor Antal sidor: 31 Syftet med vårt arbete är att utifrån en definition av begreppet mångreligiöst undervisningsperspektiv undersöka förutsättningarna för en undervisning i skolämnet religion, som främjar både lärandet och utvecklingen av ett tolerant förhållningssätt hos eleverna. Vi har valt att utgå från en huvudfrågeställning som är: Vilka problem uppfattar skolorna vid integration och hur arbetar de med dem? För att ringa in problemen utgår vi från följande frågeställningar: Vilka styrdokument ligger till grund för undervisningen i religion? Hur främjar religionsundervisningen tolerans och förståelse över de etniska och religiösa grupperna? Utifrån dessa områden formulerade vi sedan de frågor som vi använde vid intervjuerna. Metoden vi använde oss av var öppenriktad intervju. Sedan vi analyserat intervjusvaren kom vi fram till resultatet. I vår undersökning sökte vi efter problem kopplade till religion i skolan, till vår förvåning uppfattade ingen av respondenterna några sådana i sin religionsundervisning. Vi har därför lyft fram de problem som vi uppfattade att skolorna hade, men som de inte själva såg, i vår diskussionsdel. För att sammanfatta vårt huvudsakliga resultat kom vi fram till slutsatsen att bara för att en skola uppfattar sig som mångreligiös innebär inte det att det mångreligiösa tas tillvara i undervisningen. / ABSTRACT Ida Carlgren &amp; Josefine Ferm A pedagogic perspective on attitudes towards religious diversity A comparative study between two schools Number of pages: 31 The purpose of our study is, from a definition of the term multi religious teaching perspective, to examine the conditions for an education in the school subject religion, which promotes both the learning as well as the development of a tolerant attitude among the students. We have chosen to start from problems like for example: Which problems do the schools apprehend in integration issues and how do they handle them? To narrow down these problems we have chosen to work from following questions. What control documents, national or local, underlies the teaching in the subject religion? How does the education in religion promote tolerance and understanding over the ethnical and religious groups? Then we reformulated these question fields into questions that we later on used for the interviews. The method we used was open directed interview. After we had analysed the answers from the interviews we reached the results. In our study we searched for problems connected with religious education in schools, to our surprise none of the respondents had apprehended any of those connected to their teaching in religious education. Therefore, we have enthroned the problems that we observed, but the teachers did not, in our discussion part. Just because a school is known as a multi religious school does that not necessary mean that the multicultural perspective is to be seen as a resource in the teaching.

Denna uppsats är en intervjustudie som omfattar sex utvalda muslimska kvinnor där jag valt att undersöka hur dessa kvinnor ser på muslimska baddräkter. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida dessa kvinnor uppfattar olika typer av muslimska baddräkter och även redogöra för vilka skiljaktigheter det finns mellan dessa kvinnors åsikter och vad dessa skillnader kan bero på. För att få fram olika representationer vad gäller dessa kvinnors tolkningar, kommer jag att använda mig av begreppet flerstämmighet för att lyfta fram olikheterna med hänsyn till de olika tolkningarna som finns inom en religiös grupp. Detta är för att diversiteten som finns inom den egna gruppen ska tydliggöras. Min teoretiska utgångspunkt är Olivier Roys post-globala teori som jag anser vara relevant för det valda temat. Roy diskuterar om vilken förändring det har skett bland muslimer, som lever i västeuropeiska länder, som konfronterats med globalisering och västernisering, valt att förhålla sig annorlunda där religionen inte längre har en social auktoritet.

No description available.

Hur uppfattar Temple of Set sin relation till den fornegyptiska religionen och vilka aspekter anser de att deras moderna ockultism har gemensamt med eller har utvecklats från denna?

The purpose of this essay is to see if the Swedish nationalist party”Sverigedemokraterna” use religion rhetorically in their paper SD-Kuriren, and if so,then how? The method used to examine this is called rhetorical analysis. Furthermore, thetheory to explore how religion is used rhetorical is Said's Orientalism. The results show that religion is used rhetorically in the articles. Islam is explainedfrom our point of view in the west, and not their own. Islam becomes a religion that is faraway from what the Swedish culture is like, and also a religion that is violent andirrational compared to the Swedish culture, but also other religions, such as Judaism.Also, religion is used rhetorically to show that Islam is the opposite in relation toChristianity and Judaism.

Det råder stor enighet i samhället om att religionsfrihet är viktigt men åsikterna går stundom isär om vad denna frihet i praktiken ska innebära. Debatten kring de religiösa friskolorna är ett tydligt exempel på detta.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken tolkning av barns religionsfrihet som framträder i den nya skollagen och läroplanerna. Detta är viktigt då forskning visar att skolan har en unik möjlighet att nå barn i en ålder där de är extra känsliga för påverkan. Skolans innehåll, syfte och mål är därför betydelsefullt såväl på individuell som på kollektiv nivå. Uppsatsen är en kvalitativ och komparativ studie där begreppen religion, frihet och autonomi används för att synliggöra och strukturera de perspektiv som framkommer i styrdokumenten. Frågeställningen lyder:Vilken tolkning av barns religionsfrihet framkommer i skollagen och läroplanerna?I skollagen framkommer tydligt att religion ska kunna praktiseras i skolan och prägla dess utbildning. Barns religionsfrihet innebär att föräldrarna, och inte barnen själva, av staten ges frihet att välja religiös friskola samt får besluta huruvida barnen ska delta i religiösa inslag i utbildningen. Barns religionsfrihet anses sammanfalla med föräldrars rättighet att välja utbildning för sina barn. I läroplanernas skrivningar blir religion något mer privat då skolans syfte och mål inte är kopplat till religion, undervisningen är konfessionslös och inga kurser erbjuds utifrån religiös tillhörighet. Barns religionsfrihet tolkas här som rätten att ha en undervisning fri från religiösa inslag och föräldrarna eller barnen erbjuds inte olika alternativ utifrån religiös tillhörighet. Den obligatoriska och gemensamma religionsundervisningen är dock att se som ett inslag av rätten till religion.