The nineteenth century witnessed a great deal interest in Esotericism, which resulted in the creation of a significant number of Occult organizations. Many of them were influenced by the Theosophical Society, arguably the most important of the groups that came into existence before the Great War, a further example being the Rosicrucian Fellowship. The writings of these two organizations’ primary founders contain teachings about race that were influenced by beliefs concerning the inferiority of certain peoples that were prevalent at the time. While this is often acknowledged in academic studies, the matter is largely marginalized. The aim of this paper is to investigate how these teachings reinforce preexisting ideas about race. The findings indicate that this is partially achieved through the use of language and partially by presenting the notions within the context of a cosmology which casts inequalities found in society as part of an evolutionary process in which any atrocities committed by a dominant group are seen as merely hastening a divinely instituted chain of events that is already in motion. This matter is relevant to the present time because these beliefs are part of living traditions and because it is arguable that the racist discourse which shaped them in the first place is still just as influential today.

Förr hade religionen, i form av ”kyrkan mitt i byn” en given funktion i det svenska samhället. Kyrkan både organiserande och deltog i diskussioner om samhällets utveckling, ungdomens fostran, vård av äldre och sjuka och upprätthållandet av lag och ordning. Men med tiden när samhället sekulariserades fick religionen en helt annan plats och betydelse. Sverige är idag ett sekulariserat land och vi lever i en sekulariserad tid. Med begreppet sekularisering menas vanligtvis att kristen tro i moderniseringsprocessens spår fått allt mindre utrymme i samhället. Sekulariseringen består i att kristendomen som det västerländska samhällets dominerande världsförklaring och värderingsgrund stegvis går tillbaka och ersätts av en naturvetenskaplig världsbild där var och en i samhället lämnas åt sig själv för att bilda sin egen individualiserade världsbild. Processen börjar under renässansen, förstärks från och med upplysningstiden och slår igenom på bred front under 1900-talet. Sånt som de religiösa institutionerna haft makt att besluta om och haft stort inflytande över har i och med utvecklingen förts över till sekulära institutioner.  Mycket ändrades i samhället, t ex ersattes de kyrkliga samfunden av kommuner, tvånget att besöka kyrkans gudstjänster avskaffades. I och med religionsfrihetslagen 1951 blev det även tillåtet att lämna Svenska kyrkan utan att bli medlem i något annat samfund, dessutom avskaffades kristendomsundervisningen m.m. Lagarna gav alltså en spegelbild av sekulariseringen som skedde. Idag är det därför enbart tio till femton procent av Sveriges invånare som bekänner sig som kristna och endast var tjugonde svensk som regelbundet besöker kristna gudstjänster. För många svenskar spelar varken kyrkans lära eller moral någon större roll och sekulariseringen har lett till att religionen blivit en privatsak. Undersökningar som gjorts under de senaste årtiondena ger en tydlig bild av Sverige som ett av de mest sekulariserade länderna i västvärlden. Även undersökningen som jag gjorde bland gymnasielever i Gävle gav en bild av att majoriteten av ungdomarna som deltog i undersökningen var icke-religiösa med varken kunskap om eller intresse för kristendom. Sekulariseringen har medfört en frihet för människor att själva välja bland livsåskådningar och att välja bort riter och religiösa traditioner. Men förlusten av religionen har skapat ett tomrum och längtan efter en djupare tolkning av tillvaron därför att det naturvetenskapligt baserade tänkandet tyvärr inte har kunnat tillgodose människors behov av att reflektera kring vad det finns för mening med tillvaron.

Syftet med denna C-uppsats är (1) att finna en teoretisk modell kring begreppet sekt och (2) att utifrån denna modell undersöka vilka sektliknande drag Amish uppvisar i ett avgränsat material.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och skildra de argument som finns för, respektive mot, att muslimska friskolor skulle integrera respektive segregera eleverna från samhället, samt undersöka vilka övriga argument som finns för, respektive mot, muslimska friskolor. För att uppnå detta syfte har jag använt mig av en jämförande litteraturstudie där jag har studerat forskare och andra sakkunnigas argumentering kring dessa frågor. Väldigt få empiriska studier har gjorts på området, varav ingen specifikt har berört de frågeställningar jag ville få svar på.  I min argumentöversikt sammanställde jag de olika argumenten och upptäckte att många argument fanns både på ”för” och ”mot” sidan. Exempelvis påstods att den trygghet som eleverna utvecklade genom att umgås med andra elever med liknande religiös och kulturell bakgrund både kunna leda till att de hade lättare att integreras i samhället men även till att de blev mer isolerade. I min diskussion använder jag mig av Hans-Ingvar Roths terminologi om positiv/negativ närhet och distans för att på så vis kunna diskutera problematiken ur ett nytt perspektiv . Jag kom framförallt fram till att det behövs större empiriska undersökningar som sträcker sig över flera år och som involverar flera skolor samt att den kommunala skolan är bristfällig i sitt arbete med att integrera muslimska elever.

Detta arbete riktas framför allt till omvärlden, men också till assyrierna/syrianerna, främst till andra generationen assyrier/syrianer som lever idag i exil. De som lever i trygghet och säkerhet, skall uppmärksammas om vad som händer där ute i det verkliga livet. Arbetet skall förhoppningsvis bidra till högre kunskaper om minoritetsfolken i krigshärjade och diktatoriska länder som Irak, Iran, Syrien och Turkiet. Dessa är bara några få länder av de vars befolkning lider av tortyr, förtryck och förföljelse. Faktum är att en del etniska minoriteter har övergivits och lämnats åt sitt öde. Arbetet är ett rop på hjälp för alla de som behöver hjälp av alla slag. Några sådana är folkgruppen assyrier/syrianer vars situation jag behandlar närmare i texten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Asherahs roll i den forntida israelitiska religionen i förhållande till Jahve.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om katarerna ska räknas som heretiker, vilket har varit fallet från medeltiden och framåt eller om de egentligen borde räknas som urkristna vilket de själva ansåg och varför forskningen är motstridig i denna fråga.

In this C-thesis, I investigate the sudden outbreak of the Swedish witch-hunts during the 17th century, mainly focusing on Gävle and Ockelbo in Gästrikland. To show the extension of the Swedish witch-hunts, I have included an introductory part of the thesis, where this is described. Another important part of the thesis is the one about views upon women and the functions of their bodies, which had to do with female sexuality. Women were indeed considered a threat, by men in powerful positions, and very often it was sheriffs, judges, commanders and governors who most strongly claimed this. People believed that the witches went to Blåkulla, which could be practically anywhere. It could be a mountain, an open area, a rock or a heath. It seems, however, to have been situated far north. My investigation mainly concerns the witch-hunts in Ockelbo and Gävle. During this time, Ockelbo was a small, distant village to which a lot of Finnish immigrants arrived in the early 17th century. In 1674 the vicar of Ockelbo, a man by the name of Tybelius, made known that rumours about witches were going around, and eventually these rumours were all over the area. Tybelius himself questioned the women who were involved. A large number of women lost their lives in Gästrikland. Ockelbo was struck hard by the witch-hunts. No less than 69 people were accused of being involved with the Devil and according to the record 14 of these were in fact executed. This is considered quite a large number, since Ockelbo was such a small village. Gävle came to be known mainly because of the accusations against Katarina Bure, the wife of the vicar, Peder Fontelius. The vicar had, at an early stage, dissociated himself from all sorts of witchcraft, and he was indeed very sceptical of the journeys to Blåkulla. The mayor of Gävle, a man by the name Falck, disliked Fontelius' opinions, which eventually led to the mayor accusing Fontelius' wife, Katarina, of having brought away children to Blåkulla. This was the first known case in Gävle, and it was to be followed by other cases. Children generally played an important role in the witch-hunts, and this was also the case in Gävle. It was not unusual that children testified against their own mothers. One of these children was Johan Johansson Griis, who accused his own mother and sent her to death. He was sent to live with some relatives in Stockholm, where he had soon pointed out a group of innocent women, many of which lost their lives. The witch-hunts lasted for 200 years. In Sweden, approximately 300 people were executed. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Jäderström".

Många undersökningar har behandlat hur islamundervisning går till i gymnasieskolan, bland annat Kjell Härenstams bok Skolboksislam. Ingen jag har kommit i kontakt med hittills har tagit upp frågan om hur lärare i religion tar upp religions- och kulturmöten, då i synnerhet krigen i Afghanistan och Irak. Mina frågeställningar är således följande: Hur har lärare i religion på gymnasiet tagit upp krigen i Afghanistan och Irak? Var har de hämtat sin information och hur har de bedömt den källkritiskt?

Jag hävdar att religionsundervisningen för ungefär tre decennier sedan var mindre öppen för flera religioner, till skillnad från dagens religionsundervisning på grundskolan. Därför är mitt syfte att undersöka om religionsundervisningen förr var lika öppen för andra religioner som dagens undervisning är och dessutom försöka få några åsikter om framtidens undervisning. För att besvara mitt syfte använder jag följande frågeställningar: Hur såg religionsundervisningen ut för tre decennier sedan? Hur ser religionsundervisningen ut i dag? Vad låg/ligger fokus på i undervisningen? Hur såg/ser lärarna på läroplanerna? Hur kan religionsundervisningen komma att se ut i framtiden?