No description available.

<p>The aim for this essay is to investigate the importance of studying religion in an upper secondary school in Närke county, this is done by distribution of a questionnaire. The importance is studied both on the individual level and on the societal level. The result shows that although the students do not have a big interest in religious studies still the subject has an importance on both an individual and a society level.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka orientalistiska tendenser i religionsläroböckerna som används på gymnasieskolorna i centrala Örebro. Edward Saids bok Orientalism är grunden till de fyra hypoteser som utgör undersökningens centrum. Dessa hypoteser berör vi- och dem- inställningen i böckerna, maktspelet mellan öst och väst, västs tankar om islam som outvecklad, oförutsägbar och farlig och synen på islam och muslimer som en grupp.</p><p>Metoden i undersökningen är ett litteraturstudium av de aktuella religionsläroböckerna, av Kjell Härenstams och Jonas Otterbecks tidigare forskning och av övrig litteratur vilken är relevant för undersökningen. Undersökningens fokus ligger på vilka orientalistiska tendenser som finns i läroböckerna i beskrivningen av islam och dessa ställs mot både Lpf 94 och Kursplanen för religionskunskap.</p><p>Vid undersökningens genomförande uppmärksammades exempel från alla fyra hypoteser. Dessa visade sig framför allt i en del ordval och formuleringar som många gånger inte upplevdes som objektiva beskrivningar av islam och som ibland även presenterade motsägande information om religionen.</p><p>Kjell Härenstam är den som tidigare har forskat mest kring det han kallar för ”skolboks-islam” och utgör därför den litteratur som användes i en jämförande analys av resultatet i denna undersökning. Många av Härenstams observationer hittades även i dessa läroböcker med några få undantag. En del av den problematisering som Härenstam efterlyste gick dock att hitta i några av läroböckerna vilket visar på en positiv utveckling även om mycket orientalism fortfarande är utbredd.</p><p>Lärarnas uppgift att lära eleverna se kritiskt på informationen i läroböckerna blir avgörande för hur de i framtiden kommer att se på islam och muslimer. En grundlig undersökning av läroböckernas texter innan de används i klassrummet är att föredra samt att informera elever om att det de läser om islam inte går att applicera på alla muslimer.</p><p>Nyckelord: Orientalism, islam, religionskunskapsläroböcker, gymnasiet</p>

<p>Vår C-uppsats har varit inriktad på att undersöka etableringen av Alnour International School i Luleå höstterminen 2007. Skolan kommer att vara en internationell skola där eleverna erbjuds undervisning i islamsk kultur, religion och arabiska språk. Syftet var att, ur både ett religiöst och samhällsperspektiv, undersöka hur Alnour beskriver behovet av en internationell friskola och dels vilka argument motståndarna ger mot Alnours etablering. Vi har studerat relevant litteratur, samt tagit del av Lpo 94 och skollagen. Som informationshämtande metod har vi använt oss av kvalitativ fallstudie i form av intervjuer med två personer som är kunniga inom området. Resultatet av undersökningen visade att motståndarnas rädsla grundar sig i risken att barn i friskolor blir mer segregerade än integrerade i det svenska samhället. Förespråkarna för friskolan anser att behoven för de utlandsfödda täcks inte av den kommunala skolan. Enligt förespråkarna så blir barn i friskolor mer integrerade i samhället eftersom de blir tryggare i sig själva och slipper känna sig som avvikare i skolan och i samhället.</p>

<p>Jag hävdar att religionsundervisningen för ungefär tre decennier sedan var mindre öppen för flera religioner, till skillnad från dagens religionsundervisning på grundskolan. Därför är mitt syfte att undersöka om religionsundervisningen förr var lika öppen för andra religioner som dagens undervisning är och dessutom försöka få några åsikter om framtidens undervisning. För att besvara mitt syfte använder jag följande frågeställningar:</p><ul><li>Hur såg religionsundervisningen ut för tre decennier sedan?</li><li>Hur ser religionsundervisningen ut i dag?</li><li>Vad låg/ligger fokus på i undervisningen?</li><li>Hur såg/ser lärarna på läroplanerna?</li><li>Hur kan religionsundervisningen komma att se ut i framtiden?</li></ul><p> </p>

<p>Syftet med denna C-uppsats är (1) att finna en teoretisk modell kring begreppet sekt och (2) att utifrån denna modell undersöka vilka sektliknande drag Amish uppvisar i ett avgränsat material.</p>

<p>I min uppsats vill jag undersöka Martinus andliga vetenskap, försöka klargöra på vilket sätt den egentligen är vetenskap – om den överhuvudtaget kan sägas vara det. Är det en kvalitativ eller en kvantitativ vetenskapsmodell Martinus presenterar? Efter att ha analyserat Martinus texter kan jag konstatera att det finns vissa problem och paradoxer i denna andliga vetenskap.</p><p>Martinus menade att dagens materialistiska vetenskap är totalt bristfällig. Martinus var själv oskolad, och stoltserade närmast med att vara obeläst. Han använder således inte termerna kvalitativ eller kvantitativ vetenskap. Martinus avfärdar den akademiska vetenskapen som sådan, så som han uppfattar den. Men i själva verket finns det ju inte bara en sorts vetenskap. Olika ämnesområden följer olika vetenskapsmodeller, men även ett och samma ämnesområde kan studeras utifrån olika vetenskapsteorier och metoder.</p><p>Jag kommer i min uppsats att diskutera Martinus vetenskapskritik, och den vetenskapstro han menar att de etablerade moderna vetenskapsmännen ägnar sig åt. Samtidigt vill jag diskutera Martinus troskritik, och dessutom kritiskt granska den vetenskapstro som finns hos Martinus själv – hans ”tro” på sin egen vetenskap.</p><p>Martinus ägnar sig, paradoxalt nog, rätt mycket åt just ”tro”, i sin vilja att besegra densamma. Dock verkar Martinus vara delvis omedveten om problemet själv, och dessutom har tidigare forskning i ämnet helt missat, negligerat, eller helt enkelt inte insett det stora problem som finns här.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och skildra de argument som finns för, respektive mot, att muslimska friskolor skulle integrera respektive segregera eleverna från samhället, samt undersöka vilka övriga argument som finns för, respektive mot, muslimska friskolor. För att uppnå detta syfte har jag använt mig av en jämförande litteraturstudie där jag har studerat forskare och andra sakkunnigas argumentering kring dessa frågor. Väldigt få empiriska studier har gjorts på området, varav ingen specifikt har berört de frågeställningar jag ville få svar på.  I min argumentöversikt sammanställde jag de olika argumenten och upptäckte att många argument fanns både på ”för” och ”mot” sidan. Exempelvis påstods att den trygghet som eleverna utvecklade genom att umgås med andra elever med liknande religiös och kulturell bakgrund både kunna leda till att de hade lättare att integreras i samhället men även till att de blev mer isolerade. I min diskussion använder jag mig av Hans-Ingvar Roths terminologi om positiv/negativ närhet och distans för att på så vis kunna diskutera problematiken ur ett nytt perspektiv . Jag kom framförallt fram till att det behövs större empiriska undersökningar som sträcker sig över flera år och som involverar flera skolor samt att den kommunala skolan är bristfällig i sitt arbete med att integrera muslimska elever.</p>

<p>Huvudsyftet med denna uppsats är att finna de huvudsakliga orsakerna bakom uppkomsten och framväxten av den moderna islamiska fundamentalismen i länderna Iran och Afghanistan. Jag kommer att arbeta utifrån tesen att denna extrema form av religiositet främst är ett politiskt och socialt fenomen snarare än ett religiöst.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa hur eleverna på Björkhagsskolan uppfattar ämnet religion. Tycker eleverna att det är viktigt att ha religionsundervisning och ska den ligga kvar som en obligatorisk kurs eller bör den vara en tillvalskurs? Jag vill också titta på om eleverna kan hitta något som de tycker är viktigt i undervisningen. Kan man efter införandet av Lpf 94 se någon skillnad i elevernas syn på religionsämnet när det gäller de som går teoriinriktade eller yrkesinriktade linjer. Jag vill även se om det finns någon skillnad på hur pojkar och flickor ser på ämnet religion.</p><p>För att få svar på mina frågor genomfördes en enkätundersökning på Björkhagsskolan under våren 2002. De elever som ingick i undersökningen var de som hade läst Religion A under höstterminen 2001 och under vårterminen 2002. Den litteratur som jag i huvudsak har använt mig av är Lpf 94 samt en bok skriven av Ulf Sjödin, ”En skola - flera världar” som tar upp elevernas syn på religion. Sjödins undersökning gjordes innan eleverna hade påbörjat sina religionsstudier enligt den nya läroplanen. Litteraturen har jag i första hand använt som ett stöd i utformningen av enkäten.</p><p>Undersökningen visar att eleverna anser att ämnet är viktigt och bör finnas kvar som en obligatorisk kurs inom samtliga gymnasieprogram. Det stoffurval som eleverna anser är viktigt att ha med är i första hand livsåskådningsfrågor. Dessa frågor är också något som betonas i Lpf 94, att läraren i sin undervisning ska ta sin utgångspunkt i elevens förförståelse och ta upp det existentiella. Eleverna ansåg också att det var viktigt att ta upp etik och moral, behovet av normer och regler verkar vara större för ungdomar idag än det var för ca 15 år sedan. Undersökningen visar att det inte är någon större skillnad på hur elever på de olika programmen ser på ämnet, det är inte heller någon skillnad mellan pojkars och flickors syn på ämnet.</p>