Enligt det så kallade fördubblingsmålet skall antalet resor med kollektivtrafiken fördubblas i Sverige fram till år 2020. För att nå upp till detta behövs inte bara investeringar utan även strukturella förändringar och nya sätt att tänka kring människors resande, ett synsätt som delas av myndigheter och forskningscentra på ett internationellt plan. I detta sammanhang anses det också viktigt att behålla yngre resenärer, vilket ställer krav på kollektivtrafiken att framstå som ett attraktivt alternativ till motordriven persontrafik. Här syftar det aktuella projektet till att bidra till en förstärkt resupplevelse i kombination med stöd för planering och genomförande av resor. Projektet tar avstamp i ett utnyttjande av modern informations- och kommunikationsteknologi samt i möjligheter inom Webb 2.0 att dela information. Studien, vilken har ett användarcentrerat synsätt på införandet av nya system, har bedrivits i form av benchmarking- och omvärldsanalys samt genom samtal i fokusgrupper och en iterativ designprocess. Projektet har resulterat i ett förslag till designkoncept för en mobil applikation – Kollektivtrafik EXperience, KEX.

Samhällets digitalisering innebär stora möjligheter till spridning och återbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken återfinns en stor grupp äldre, något som påverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang äräldres möjligheter att åka kollektivt och på egen hand planera och genomföra resor, något somförutsätter en god tillgång till och förståelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser här att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker närkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig på en situerad ansats tillmänniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebär att tänkandet baserar sig påmultimodala konceptuella erfarenheter. De fynd som studien resulterar i pekar på att digitaliseradetjänster kan erbjuda viss problemlösande avlastning, men att dessa samtidigt belastar det episodiskaminnet och har emotionell påverkan.

Detta arbete tar en titt in i framtidens möjligheter för mobila, dynamiska och multimodala reseplanerare. Detta genom att ställa frågorna: Hur kan en multimodal reseplaneringstjänst med data och information från befintliga resurser se ut och fungera i Stockholms län? Hur designar man en väl fungerande mobil resetjänst som förmedlar dynamiska multimodala transportvägar med god användbarhet? Vilken information och vilka system finns tillgängliga öppet och vilken information måste framtidens reseplanerare själv skapa? Genom skapandet av prototyper och användartester i tre steg knyter vi samman tidigare genomförd forskning med den faktiska data och information som finns tillgängligt öppen i Stockholms län. Detta för att visa hur framtidens reseplanerare kan komma att se ut och fungera. Den slutgiltiga designen visar hur morgondagens reseplanerare sömlöst och enkelt kommer kunna guida användaren att resa multimodalt genom att koppla ihop flera olika trafikinformationssystem, elektroniska betalsystem och smarta mobiltelefoners inbyggda resurser (så som t.ex. dess GPS/A-GPS). Som komplement till designförslaget presenterar vi de tre komponenterna som, enligt vår studie, är mest kritiska för att lyckas med framtidens reseplanerare. / This thesis takes a look at the future of mobile, dynamic and multimodal travel planners by asking the questions: How can a multimodal travel planner with data and information from existing resources be designed and function in Stockholm County? How do you design a well-functioning mobile travel planner that delivers dynamic multimodal travel with high usability? What information and what systems are publicly accessible today and what information must the future travel planner create by itself? By creating prototypes and by usability testing in three steps we tie previous research together with available data and information publicly accessible in Stockholm County. The goal of this is to show how a future travel planner can look and work. The final design of the travel planner of tomorrow shows how seamless and simple it will be to guide the user to multimodal travel. All this by connecting traffic information systems, electronic payment methods and smartphones built in resources (e.g. its GPS/A-GPS). As a complement to the design we present three key components that, according to this study, are the most critical to succeed with a future travel planner.

När man reser med kollektivtrafiken i Skåne är de främsta verktygen för att planera sin resa antingen Skånetrafikens hemsida eller deras mobila reseplanerare. För att effektivt kunna planera sin resa behöver en resenär inte bara information om när en buss avgår och kommer fram till sin slutdestination, utan också om transportsättet är försenat på något sätt, och vilka nya tider som i så fall gäller. I nuläget får man information om förseningar och inställda resor, men inte hur man kan planera om en resa om avvikelser uppstår. Utöver detta visas det också hur försenad resan i fråga är, och om ett tåg är tillräckligt försenat eller inställt, informeras det även om att ersättningsbussar trafikerar den avbrutna sträckan. Inga andra alternativ vid förseningar presenteras i nuläget via Skånetrafiken. Vi föreslår i vårt arbete ett sätt att göra en kontextuellt medveten reseplanerare, som inte endast kan informera en resenär om en buss är försenad. Den ska även kunna vara en hjälp för att under en pågående kollektivtrafikresa kunna visa alternativa resrutter om en resenär råkar ut för förseningar under resans gång. Med hjälp av Resrobots API implementerar vi en reseplanerarprototyp som tar in information i form av tid, fordons id och närhet till olika hållplatser, och därigenom ger förslag på alternativa resvägar om oförutsedda förseningar uppstår. Vi visar på hur denna prototyp kan hitta alternativa resvägar som skulle kunna vara användbara vid trafikstörningar, och ibland även komma fram snabbare än de rekommenderade rutterna. / When going on a public transportation journey in Scania, the main tools used to plan for said journey are Skånetrafiken's homepage or their mobile app. To be able to plan for a journey, a traveler does not only need information about a bus's departure and arrival, but also if the trip is delayed, and in that case by how much. Today, there is information given on delayed and canceled trips, but not any help is given about how to plan for an alternate route if any deviations in travel time arise. Information is also given about how late a trip is, and if a train trip is canceled, what legs of the trip replacement buses go. In our work, we propose a way of implementing a contextually aware travel planner that not only informs a traveler if a bus or train is delayed. It will also be a tool for helping a traveler plan for an alternate route if an unexpected delay arises during a trip. We will implement a prototype of a travel planner with the help of Resrobot's API. This prototype will use local time, a vehicle's id and proximity to stops, and will propose alternate routes that a traveler can take if an unforeseen delay arises. We show how this prototype can find alternate routes that could be useful during delays in traffic and in certain circumstances even arrive faster than the suggested routes.

Idag har teknologin för mobila plattformar utvecklas i en rusande fart. Detta har letttill att även användningen av smartphone och surfplattor expanderats. Detta har i sintur lett till att allt fler användare interagerar med smartphone och surfplattor för attförenkla sin vardag. Designen av de mobila användargränssnitten har emellertid inteutvecklats i samma fart som själva tillverkningen av dessa mobila enheter. Det har letttill ett behov av att anpassa sin design i mobila enheter utifrån ett användarvänligtperspektiv. (Boda, Brohult, Morner, Nilsson, Pixell, 2009)Befintliga gränssnitt anses vara bristfälliga för olika typer av användargrupper samtsakna nödvändig feedback. Denna studie kommer därför att bidra till en förbättradformgivning av mobila plattformar. Studien har lagt användarna ochdesignprinciperna i centrum när den kvalitativa undersökningen har gjorts. Resultatetav studien kommer inte att beskriva hur fasta regler för designprinciper kommer att seut, utan den kommer att framställa en designanalys på de principer kan användas somriktlinjer när gränssnitt för mobila plattformar utformas.Studien syftar till att klarlägga hur designprinciper bör se ut för en mobil enhet.Denna studie behandlar inte problemet på en stor skala utan avgränsningar är gjordaoch fokus är lagt på test av användarvänlig design av reseplanerare samt hurinteraktion mellan plattform och användare ser ut i dagsläget.Studien börjar med att sammanställa en teoretisk bakgrundsbeskrivning av olikaproblem och begrepp som finns i dagens mobila plattforms utveckling. Därefter följerett fiktivt scenario kring hur det skulle kunna se ut när en användare interagerar meden mobil plattform. Det kommer även att användas en kvalitativ metod för insamlingav information samt ske en analys mellan teori och empiri. Slutligen följer endiskussion kring användarvänliga designprinciper av mobila gränssnitt. Studien haravgränsats till designprinciper och interaktion mellan användare och mobilt gränssnitt. / Program: Systemvetarutbildningen

Enligt kommunikationsmyndigheten PTS finns det cirka 10miljoner mobiltelefonabonnemang endast i Sverige. Telefonerna innehåller operativsystem där det tillåts mängder av olika sorters program. I och med att Apple 2007 introducerade sin iPhone exploderade marknaden för så kallade Nomadic Devices. En telefon som mer är tänkt att fungera som någon form av handdator. Dessa telefoners utformning och funktioner möjliggör för utvecklare att ta fram mer avancerade program än man tidigare sett för mobiltelefoner. Inom Sveriges tre största regioner(Stockholm, Västsverige och Sydsverige) finns det representerade reseplanerarapplikationer för mobiltelefonen som stödjer resenären i sitt kollektivåkande.Vid applikationsutveckling är det viktigt att ta begrepp såsom användarvänlighet, användbarhet i beaktning samt riktlinjer som harmoniserar med detta vid utformning av gränssnitt. Studien genererar ett antal riktlinjer grundat i redan befintliga och mer generella riktlinjer för utformning av gränssnitt. Förändringarna som är gjorda ligger i appliceringen till den givna kontexten, reseplanerare. Ett antal nya riktlinjer har också vuxit fram grundat på den empiriska undersökning som genomförts.