Enligt det så kallade fördubblingsmålet skall antalet resor med kollektivtrafiken fördubblas i Sverige fram till år 2020. För att nå upp till detta behövs inte bara investeringar utan även strukturella förändringar och nya sätt att tänka kring människors resande, ett synsätt som delas av myndigheter och forskningscentra på ett internationellt plan. I detta sammanhang anses det också viktigt att behålla yngre resenärer, vilket ställer krav på kollektivtrafiken att framstå som ett attraktivt alternativ till motordriven persontrafik. Här syftar det aktuella projektet till att bidra till en förstärkt resupplevelse i kombination med stöd för planering och genomförande av resor. Projektet tar avstamp i ett utnyttjande av modern informations- och kommunikationsteknologi samt i möjligheter inom Webb 2.0 att dela information. Studien, vilken har ett användarcentrerat synsätt på införandet av nya system, har bedrivits i form av benchmarking- och omvärldsanalys samt genom samtal i fokusgrupper och en iterativ designprocess. Projektet har resulterat i ett förslag till designkoncept för en mobil applikation – Kollektivtrafik EXperience, KEX.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur ett antal nyckelaktörer inom turismnäringen såg på matens roll och hur de arbetade med matupplevelser i praktiken. Insamling av data genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer som transkriberades och analyserades utifrån en mall för kvalitativ bearbetning av text. De aktörer som fungerade som informanter för undersökningen arbetade samtliga med matturism på nationell, regional eller lokal nivå.  De aktörer som deltog i studien var Landsbygdsdepartementet, Visit Sweden, Regional Matkultur Småland, Smaka på Skåne, Kristianstad Kommun och Idala Gård. Undersökningens resultat visade att samtliga aktörer ansåg att maten hade en given roll inom turismnäringen.  Informanterna betonade vikten av att producenter ser matens potential till att bli en matupplevelse och synliggör den för turister. Ett skäl till att detta inte alltid görs kunde bero på den bild svenskar har av svensk mat och svensk matkultur menade informanterna.  De förespråkade en stolthet över svensk mat och mattradition. I undersökningen framkom även att matupplevelser fått en alltmer självklar plats inom turismnäringen, både som en huvudanledning till, eller som en betydande del av resan.  Informanterna framhöll att fördelen med matupplevelser jämfört med andra upplevelser var att matupplevelsen aktiverar samtliga sinnen och därmed bidrar till en total turismupplevelse. / The purpose of this qualitative study was to examine how key stakeholders see food as a part of the tourist industry and how they work with food experiences in practice. Data collection was collected by semi-structured interviews which were transcribed and analyzed within the model of processing a qualitative text. The stakeholders which participated were Landsbygdsdepartementet, Visit Sweden, Regional Matkultur Småland, Smaka på Skåne, Kristianstad Kommun and Idala gård. The interviewed stakeholders are working with food tourism at national, regional and local level. The results showed that all the participants thought food had a specific role within the tourist industry. In this study, it became clear that the respondents emphasized the importance for producers to see the potential food have to become a food experience and at the same time to make it more visible for tourists. A reason for this would be the view of Swedish food culture that the respondents think Swedish people have. It is important to see the unique assets which are available and to be proud of the culture.  It also shows that food experiences have a more obvious role in tourist industry, both as the main reason or as part of the travel. The advantage of the food experiences in relation to other experiences is the use of all the senses, thus providing a total tourism experience.

The purpose of this thesis is twofold: Firstly, it explores the reasons parents state for choosing the car to take their children to school; Secondly, it investigates how the characteristics of the journey relate to children’s wellbeing, mood, and cognitive performance. This thesis consists of three papers (Papers I, II, and III). Participating in Paper I were 245 parents of schoolchildren aged between 10 and 15 in Värmland County, Sweden. These parents answered a questionnaire wherein they stated to what degree certain statements correlated with their decision to choose the car. In Paper II, 237 children in grade 4 (aged 10-11), in the City of Staffanstorp, Sweden, recorded all their journeys in a diary over one school week, also reporting on their travel mode, current mood while travelling, activities on arrival, and experiences vis-à-vis those activities. Participating in Paper III was a sample of 345 children aged between 10 and 15 attending five public schools in Värmland County, Sweden. These children rated their current mood, filled out the Satisfaction with Travel Scale (capturing the travel experience), reported details about their journeys, and took a word fluency test. Parents’ wish to accompany their children to school, and the convenience of the car, both impact upon the travel mode decision. In addition, parents also seem to choose the car regardless of the distance between home and school. The findings further reveal that the mood children are in varies with how they travel and where they go, and that there is a difference between boys’ and girls’ experiences. Children who travel by car experience the lowest degree of quality and activation, something which is maintained throughout the school day (especially for girls). Social activities during travel bring a higher degree of quality and excitement, while solitary activities bring more stress. The findings further show that using a smartphone, or doing a combination of activities during the journey, results in better cognitive performance. Thus, it is concluded that the mode choice that parents make for their children correlates with those children’s mood and experience. Specifically, where and how children travel, what they do when they travel, and how long they travel for affect their experiences, mood, and/or cognitive performance. / The aim of this thesis is twofold. Firstly, it explores parents’ stated reasons for choosing the car for their children’s school journeys. Secondly, it investigates the relationship between the characteristics of a journey (i.e. travel mode, travel time, and activities conducted while travelling) and children’s wellbeing (through domain-specific satisfaction), current mood, and cognitive performance. The overall findings show that parents value the car both for its convenience and for the possibility of accompanying their children. Parents also use the car regardless of the distance between home and school. Travel affects children in various ways; for instance, doing certain activities while traveling can help boost cognitive performance and make children feel happy and excited. Notably, being passive during the journey makes children feel stressed and those who travel to school by car are the most tired during the school day. This implies that parents’ travel mode choice affects children’s wellbeing and cognitive performance. These insights are important when it comes to addressing current challenges relating to children’s day-to-day travel: How they experience their day-to-day travel may contribute toward how children travel in the future. / Den här avhandlingen har två delsyften. Först undersöks vilka skäl föräldrar anger för varför deväljer att skjutsa sina barn till skolan med bil. Ett andra syfte är att undersöka hur detta val påverkarbarns mentala hälsa via självskattad upplevelse av skolresan och hur de känner sig vid ankomst(humör). Ytterligare ett syfte är att undersöka hur upplevelsen av skolresan påverkar hur barnenpresterar när de kommer till skolan. Avhandlingen innehåller tre artiklar. I Artikel I deltog 245föräldrar till barn i årskurs 4, 6 och 8 i värmländska skolor. Föräldrarna angav i vilken utsträckningolika skäl påverkar deras val att skjutsa barnen till skolan med bil. I artikel II deltog 237 barn (varav101 flickor) från årskurs 4 i Staffanstorp, Skåne. Barnen förde resdagbok över alla resor de gjordeunder en vecka. I dagboken beskrev de vart de reste, vilka färdmedel de använt, deras humör underresan (som skattades som ledsen-glad och trött-pigg), vilka aktiviteter de ägnat sig åt vidslutdestinationen samt deras upplevelser av dessa aktiviteter. I Artikel III deltog 345 barn frånårskurs 4, 6 och 8 i Värmland. Istället för resdagbok skattade barnen sitt humör, hur nöjda de varmed resan genom att fylla i Satisfaction with Travel Scale adapted for Children (STS-C), resedetaljersamt gjorde ett ordflödestest direkt vid ankomst i skolan. Resultaten visar bland annat att föräldrars önskan att spendera tid med sina barn och praktiskaaspekter med bil ligger till grund för valet av bil. Huruvida det är ett långt eller kort avstånd tillskolan påverkar inte valet att använda bil. Barns humör varierar beroende på hur de reser(färdmedel) och vart de reser (destination). En skillnad observerades också mellan flickor ochpojkar och mellan olika årskurser där t.ex. fickor påverkades mer negativt av att resa med bil änpojkar. Barn som reser med bil till skolan är minst nöjda (upplevde en lägre grad av kvalitet) ochpå sämre humör (är känslomässigt mindre aktiva) vilket också håller i sig under skoldagen. Att ägnasig åt sociala aktiviteter (konversera med vänner och familj) under resan bidrar till en högre upplevdkvalitet och mer upprymdhet medan barn som ägnat sig åt aktiviteter utan sällskap upplever enhögre grad av stress. Resultaten visar också att barn som använder sin smartphone eller kombinerarolika aktiviteter under resan presterar bättre på kognitivt test.