Enligt kommunikationsmyndigheten PTS finns det cirka 10miljoner mobiltelefonabonnemang endast i Sverige. Telefonerna innehåller operativsystem där det tillåts mängder av olika sorters program. I och med att Apple 2007 introducerade sin iPhone exploderade marknaden för så kallade Nomadic Devices. En telefon som mer är tänkt att fungera som någon form av handdator. Dessa telefoners utformning och funktioner möjliggör för utvecklare att ta fram mer avancerade program än man tidigare sett för mobiltelefoner. Inom Sveriges tre största regioner(Stockholm, Västsverige och Sydsverige) finns det representerade reseplanerarapplikationer för mobiltelefonen som stödjer resenären i sitt kollektivåkande.Vid applikationsutveckling är det viktigt att ta begrepp såsom användarvänlighet, användbarhet i beaktning samt riktlinjer som harmoniserar med detta vid utformning av gränssnitt. Studien genererar ett antal riktlinjer grundat i redan befintliga och mer generella riktlinjer för utformning av gränssnitt. Förändringarna som är gjorda ligger i appliceringen till den givna kontexten, reseplanerare. Ett antal nya riktlinjer har också vuxit fram grundat på den empiriska undersökning som genomförts.

This study examines the factors that can facilitate navigation pattern forinexperienced users of mobile applications for the creation of a mobilegraphical interface. In this study, the navigation is created with the help ofclick surfaces in the graphical interface, which can cause usability problemson small screens.A qualitative study has been made and two methods used are Card Sortingand user testing that included interviews and observations. The Card Sortingmethod allowed users to organize and structure the contents of the system ina way that seemed appropriate for them. How the users chose to structure thecontents was then helpful when the system was created. Interviews andobservations were then made with the users while they tested the system.This was done with five test persons four times during the course ofdevelopment to have the users involved in the development process.The results of this studie are presented with different methods of how tocreate useful navigation in mobile interfaces. A prototype for a payroll andtime reporting system was created based on the literature search and based onthe results of the survey user testing.This study shows that it is difficult to make a mobile website useful to allthose who will use it, but to implement certain aids can increase the usabilityfor many users. The study conducted in this work shows that some importantfactors in the creation of mobile applications is to use large clicks surfaces,use the full screen, and to constantly give users feedback.

I aktuellt arbete undersöks nya metoder och tekniker som kan användas för att skapa användarvänlig design i mobila enheter. Det har efterfrågas metoder och verktyg för att kunna skapa användarvänlig design i mobila gränssnitt, då det finns ett behov inom detta unga område som binder samman mobila gränssnitt, användarvänlighet och design. Därför har teorier studerats som behandlar områden inom interaktionsdesign och exempelvis innehållande användarvänlighet, skrivna av inflytelserika interaktionsdesigners som Alan Cooper . En sammanställning av designprinciper och användarvänlighetsprinciper baserades på en omfattande litteraturstudie, och har härefter lätt fram till en operationalisering som i undersökningen bildar, agerar och definieras som ett designverktyg. Detta verktyg har funktionaliteten att utgå från ett webbaserat gränssnitt och med hjälp av verktyget kan designern få hjälp att omforma detta till ett gränssnitt för mobila enheter. Designverktygets funktionalitet och pålitlighet har sedan genom en fallstudie test körts och genererat goda resultat. Arbetet har således visat att genom att sammanställa teori från området interaktionsdesign till en operationalisering så har ett välfungerande och pålitligt designverktyg för mobil design skapats. Detta designverktyg kan härefter användas av designern att omforma och anpassa design för mobila gränssnitt. Undersökningen bidrog också till en ökad förståelse för användarens deltagande i designprocessen. Med hjälp av verktyget genererades genom en fallstudie för en mobilwebbapplikation dessutom ett designförslag till en design för ett mobiltgränssnitt, denna fallstudie styrker hur väl fungerande designverktyget faktiskt är.

Bakgrunden till denna uppsats var att undersöka på vilket sätt kan man utveckla en mobil applikation som motiverar användaren till bättre grundhälsa. Genom ett samspel mellan användaren och en mobil applikation, så stödjs användaren i att uppnå en bättre grundhälsa genom fysisk träning med hjälp av en Smartphone. Vår frågeställning blev därför: Hur skapar man en mobil applikation som motiverar till bättre grundhälsa? För att besvara detta har vi använt oss av teorier kring motivation, fysiologi och gränssnittsdesign. Vi har även använt metoder för att designa och skapa applikationen. De metoder som vi använt är följande: Designramverket skapad av Alan Cooper. Denna metod visar på olika steg man ska ta för att få en bra vägledning och struktur i designprocessen. Vidare har vi använt oss av ITK - Identity Tool Kit skapad av Henriette Koblanck. Denna metod används för att ta fram en grafisk profil. Vi har även använt oss av Öppen Intervjumetod för att utforska vår design. Vår fallstudie belyser vårt sätt som man kan besvara problemet på. Resultatet har visat att alla delar är väsentliga för att designa en applikation som motiverar till bättre grundhälsa. Detta innebär ett samspel mellan gränssnittsdesign och väl utformade teorier vilka understödjer grundläggande motivation, samt avvägda övningar som ska leda till en smidig början på en individs träning. Är gränssnittet oklart leder detta till frustration hos användaren, detta resulterar i att motivationen minskar. Vilket medför att användaren kommer behöva belasta den kognitiva förmågan med att lösa problemet, istället för att fokusera på själva användandet. Ett tydligt gränssnitt leder till mer flyt och användaren får en bättre upplevelse. Teorier kring motivation har visat att det krävs definierade målsättningar. Genom att presentera tydliga mål för användaren och belöna när dessa etapper blir nådda, stimulerar det användarens motivation till fortsatt användning av systemet och vidare till en bättre grundhälsa. Det visuella temat för den mobila applikationen valdes med enlighet av att väcka en nöjsam upplevelse hos användaren. Genom att använda sig av stiliserad illustrativ grafik resulterar det i att användaren tar ett mer lättsam närmande och uppfattar användningen mer nöjsam, samt mindre avskräckande.   Rapporten avrundas med förslag till fortsatt forskning inom området och utveckling av applikationen för att ytterligare stärka motivationen hos användaren.

Uppsatsen syftar att bidra till debatten om estetikens roll inom MDI genom att undersöka hur gränssnittets visuella estetik påverkar användarupplevelsen av mobila webbsidor. Som teoretisk utgångspunkt användes Tractinskys analysmodell med uppdelning av den upplevda estetiken i en klassisk och en uttrycksfull dimension. En jämförelse mellan sju webbsidor tillhörande e-handelsföretag inom modebranschen gjordes i studiens kvantitativa del. Jämförelsen gjordes även mellan företagens ordinarie webbsidor och mobilsidor. Sidorna med mest kontrasterande egenskaper användes som underlag för den kvalitativa intervjudelstudien. Studiens resultat visar att Tractinskys modell är ett användbart verktyg för beskrivning och analys av mobila enheters upplevda estetik. Mobilsidors upplevda estetik äger aspekter tillhörande den klassiska och den uttrycksfulla dimensionen. Estetiken har inverkan på såväl mobilsidans upplevda användbarhet som interaktionens meningsfullhet. Struktur och visuell balans är nödvändiga förutsättningar för användarens acceptans av en mobilsida. Personlig, engagerande och professionell design minskar de initialt höga trösklarna för ovana användare och påverkar det fortsatta användarbeteendet. De meningsskapande aspekterna så som identifikation och inspiration möjliggör en rikare användarupplevelse och bygger användarens relation till artefakten. / This study contributes to the debate on the role of aesthetics within HCI by examining the effects of visual aesthetics on user-experience of mobile websites. Tractinsky's model of users' perception consisting of two dimensions termed classical and expressive aesthetics was used as a theoretical basis. A quantitative sub-study compared seven mobile and desktop sites belonging to e-commerce fashion retailers. The sites with the most contrasting characteristics were used as cases for qualitative study. The results demonstrate usefulness of Tractinsky's model for analysis of mobile websites' perceived aesthetics. Perceived aesthetics of mobile GUI includes both classical and expressive elements. Aesthetics impacts on both perceived usability of the mobile website and meaningfulness of the interaction. Structure and visual balance are essential for user acceptance of mobile websites. Personal, engaging and professional design increases acceptance of mobile technology and impinges on the continued user behavior. The meaning-making aspects of aesthetics such as identification and inspiration enrich user-experience and deepen users' relationship to the artifact.

Problemet studien ställdes inför var att försöka lösa hur man med hjälp av gamification kan skapa ett användbart mobilt gränssnitt som visualiserar elförbrukning. Fallstudien har resulterat i ett förslag på hur man kan visualisera elförbrukning i mobila gränssnitt och med inslag av gamification. Resultatet har arbetats fram med hjälp av metodiken användarcentrerad design där användningstester och iterationer har utförts för att erhålla värdefull information från användare om hur de vill att en sådan här applikation ska se ut och fungera. Resultatet har sedan presenterats och analyserats utifrån den modell som togs fram från teorin. Resultatet är en interaktiv prototyp som vävt in teoridelarna användbarhet, mobila gränssnitt och gamification för att visualisera elförbrukning på ett användbart sätt. / The problem this case study faced was how to use elements from gamification to create a useful mobile interface that visualizes power consumption. The result of this case study is an application that visualizes electricity consumption in mobile interfaces with elements from gamification. The result is an interactive prototype that has taken advantage of the theories of usability, mobile interfaces and gamification.

Svensk hälso- och sjukvård är en informationsintensiv bransch som står inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som används idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. Vårdpersonalen efterfrågar att den teknologi som används ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vård och omsorg som kan stödja användarna i deras arbetssituation krävs att metoder utvecklas utifrån användarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sådana metoder utifrån ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som används utifrån de fysiska förutsättningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgår från att människans tänkande ses som ett fenomen som utgår från social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses på så sätt vara distribuerad. Denna rapport avser analysera DiCoT som utvecklats utifrån den distribuerade ansatsen och som är avsedd att användas som analysverktyg vid utveckling av nya informationsteknologiska lösningar och lämpar sig väl för arbetskontexter inom hälso- och sjukvård. För att analysera DiCoT har en etnografisk kvalitativ studie utförts och resultatet har visat att DiCoT fungerar väl som analysverktyg inom sjukvårdsmiljöer men att det finns områden så som sociala strukturer, avbrott i arbetsprocesser och indirekta interaktionsmönster som behöver beaktas och som kan komma att påverkas när dessa typer av sjukvårdsmiljöer digitaliseras.

Svensk hälso- och sjukvård är en informationsintensiv bransch som står inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som används idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. Vårdpersonalen efterfrågar att den teknologi som används ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vård och omsorg som kan stödja användarna i deras arbetssituation krävs att metoder utvecklas utifrån användarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sådana metoder utifrån ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som används utifrån de fysiska förutsättningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgår från att människans tänkande ses som ett fenomen som utgår från social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses på så sätt vara distribuerad. Denna rapport avser analysera DiCoT som utvecklats utifrån den distribuerade ansatsen och som är avsedd att användas som analysverktyg vid utveckling av nya informationsteknologiska lösningar och lämpar sig väl för arbetskontexter inom hälso- och sjukvård. För att analysera DiCoT har en etnografisk kvalitativ studie utförts och resultatet har visat att DiCoT fungerar väl som analysverktyg inom sjukvårdsmiljöer men att det finns områden så som sociala strukturer, avbrott i arbetsprocesser och indirekta interaktionsmönster som behöver beaktas och som kan komma att påverkas när dessa typer av sjukvårdsmiljöer digitaliseras.