EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter. Studien genomförs genom två enkätundersökningar. En gruppenkät riktad till 60 medlemmar från aktiespararna och en webbenkät riktad till 195 revisionsstudenter från svenska universitet. Efter både enklare univariata tester och en rad regressionsmodeller finner vi att majoriteten av respondenterna läser revisionsberättelsen, att de anser att den är värdefull och att den främst har ett symboliskt värde. Vidare finner vi, konsistent med tidigare forskning, bevis för att respondenterna förväntar sig att det är revisorns ansvar att upptäcka alla bedrägerier oavsett beloppets storlek, detta för urvalsgruppen aktiesparare. Denna studie är den första i sitt slag i Sverige och därmed den första som indikerar ett förväntningsgap i Sverige. Studien finner även att respondenterna, i hög utsträckning efterfrågar ny information i revisionsberättelsen, framförallt information som ökar kommunikationen av revisionens resultat. Vidare finner studien bevis för att utbildning har effekt på uppfattningen. Revisionsstudenter, d.v.s. de med mer teoretisk kunskap om revision, har en mer realistisk uppfattning av revisorns roll och ansvarsområden och har mer återhållsamma förväntningar på att utvidga revisorns ansvar och inkludera ny information i revisionsberättelsen. Vi konkluderar att revisionsberättelsens kommunikativa värde bör förbättras. Vi föreslår att revisionsberättelsen bör innehålla mer information om resultatet av revisionen, som dels efterfrågades av respondenterna i högst utsträckning och dels tillför ett mer kommunikativt värde för användaren, i form av mer information över revisorns ansvar och uppgifter.

No description available.

Sammanfattning Väsentlighetsbedömningen är en central del i revisionsprocessen och reglerna kring väsentlighet finns sammanfattade i ISA, Internationella revisionsstandarderna. Revisorn skall i det inledande arbetet fastställa ett övergripande väsentlighetstal. Det är upp till den enskilde revisorn att bedöma vilket väsentlighetstal som skall gälla. Det övergripande väsentlighetstalet beskriver det sammanlagda beloppsfel en revisor kan godkänna utan att behöva lämna en oren revisionsberättelse. Bedömningarna kring väsentlighetstalet beror slutligen på revisorns egen fingertoppskänsla. Det står utförligt i ISA om vad väsentlighet innebär. Där finns dock endast riktlinjer kring hur själva väsentlighetstalet skall bedömas. Här finns det således ett utrymme för revisorn att göra egna tolkningar hur väsentlighetstalet skall sättas. Detta kan bli ett problem då revisorer har olika preferenser. Revisionskvalitén kan därmed variera beroende på vilken revisor samt revisionsbyrå som anlitas.             Mot den bakgrunden kom vi fram till att syftet med vår uppsats var att studera hur revisionskvalitén kan påverkas, då revisorer bedömer väsentlighetstalen olika. Våra delsyften var att undersöka hur revisorn bedömer väsentlighetstalet och om revisionskvalitén kunde förbättras. Perspektivet på studien är utifrån revisorns syn. Utifrån vårt syfte valde vi följande teorier: väsentlighetsbedömning, risk, kvalité, oberoende, förtroende samt beslutsprocessen. För att uppnå vårt syfte valde vi att genomföra en kvalitativ studie med deduktiv ansats. Studien genomfördes i Umeå hos fem olika revisionsbyråer, där vi djupintervjuade olika revisorer. Urvalsmetoden vi använde oss av var bekvämlighetsurval. Vi valde kvalitativ metod, eftersom vi ville tolka respondenternas personliga åsikter.                       Utifrån våra djupintervjuer kan vi dra slutsatsen, att revisionsbyråerna har olika verktyg och mallar för att bedöma väsentlighetstalet. Vår studie visade på att revisionskvalitén kan bli lidande, då dagens regler och regelverk blivit allt mer omfattande. I och med detta har revisorerna fått mindre tid att anamma reglerna, vilket kan ha bidragit till att revisionskvalitén blivit lidande. Revisorerna har därmed fått mer arbete att göra på samma tid. De omfattande regelverken kan bero på influenser från EU, som har som mål att uppföra gemensamma internationella regelverk.  Kvalitén kan även äventyras, då revisorerna kan tolka väsentlighetstalet fritt utifrån subjektiva bedömningar. Det kan också vara svårt att förbättra bedömningen av väsentlighetstalet och fastställa exakta riktlinjer, då varje företag är unikt. En förutsättning för att väsentlighetsbedömningen skall hålla hög kvalité är, att revisorerna har en god kännedom om olika branschföretag och ständigt håller sig uppdaterade. Revisionskvalitén bottnar i många olika faktorer, där erfarenhet, kompetens och oberoende är viktiga parametrar.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Ett av Skatteverkets mest effektiva förfarande för att kontrollera en skattskyldig är skatterevision. Revision görs för att kontrollera om en skattskyldig har fullgjort sin uppgiftsskyldighet. Skatteverket undersöker då huruvida underlaget till deklarationen stämmer. Detta görs genom att kontrollera att redovisningen stämmer överens med uppgifterna i deklarationen och att dessa uppgifter överensstämmer med skattelagstiftningen. Revision får göras hos bl.a. alla som är bokföringsskyldiga och den som är godkänd för f-skatt, enligt 41 kap. 3 § SFL. Vid revision är huvudregeln att revisorn får granska räkenskapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten, enligt 41 kap. 7 § SFL. Huvudregeln begränsas dock av 47 kap. 2 § SFL. Där framgår det att Skatteverket inte får granska en handling som inte får tas i beslag enligt 27 kap. RB, en handling som inte omfattas av revisionen och en handling som har ett betydande skyddsintresse och det finns särskilda omständigheter som gör att handlingens innehåll inte bör komma till någon annans kännedom och handlingens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen. Paragrafen ändrades år 1994 då det ansågs nödvändigt att förtydliga vilka handlingar som får undantas vid revision. Som skäl till ändringen angavs att den tidigare regleringen inte var tillräckligt rättssäker och inte skyddade den enskildes integritet på ett godtagbart sätt. Vid revision ställs det höga krav på att förfarandet ska vara rättssäkert men samtidigt effektivt. Det ställs även krav på att hänsyn ska tas till den enskildes personliga integritet. Syftet med uppsatsen är därför att utvärdera huruvida bestämmelsen om handlingar med betydande skyddsintresse uppfyller dessa krav. Då bestämmelsen om undantagande av handlingar med betydande skyddsintresse inte preciserar vilka typer av handlingar som kan anses ha ett sådant betydande skyddsintresse utvärderas det även om bestämmelsen uppfyller kravet på förutsebarhet. Utvärderingen görs med koppling till främst legalitetsprincipen, likhetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Efter en undersökning av flera rättsfall konstateras det att bestämmelsen om undantagande av handlingar med betydande skyddsintresse kan ses som bristfällig ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Kravet på förutsebarhet uppfylls inte alltid då domstolarna gör olika bedömningar i liknande fall, vilket leder till att effektiviteten blir lidande. Det ifrågasätts även om proportionalitetsprincipen kan anses uppfylld då kontrollintresset ibland begränsar den reviderades rättigheter. Det konstateras vidare att rättsläget kring undantagande av handlingar kan ses som oklart.

What we have come to is that confidence, knowledge and quality is paramount but that other factors also matter. The other factors that were mentioned were, control legitimacy, time savings and experience. It is important for the owners that the financial information contains high quality, and it is a key factor that whoever controls the information have great knowledge about law and accounting; an auditor.

No description available.

No description available.

Bakgrund och problem: ISA är det internationella regelverk som reglerar hur en revision ska utföras. En revisor ska planera sin arbetsprocess på ett strukturerat och noggrant vis och inför varje revision fastställa ett väsentlighetsbelopp som motsvarar det fel en extern intressent av ett företag kan acceptera. Väsentlighetsbeloppet får en direkt påverkan på hur omfattande revisionen blir. Processen med att fastställa väsentlighetsbeloppet regleras inte tydligt i regelverket vilket medför risk för varierande bedömningar. Eftersom området saknar reglering ser vi det därför som viktigt att delge personer som saknar insyn i branschen en inblick i hur en revisors arbetsprocess fungerar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad kunskap om hur auktoriserade revisorer fastställer väsentlighetsbeloppet vid planeringen av en revision. Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts med övervägande induktiv ansats. Det har genomförts intervju med tio auktoriserade revisorer med öppna frågor utifrån en uppgift som de utfört på förhand. Slutsats: Revisorerna gör en bedömning genom att identifiera och analysera kvalitativa faktorer och tillämpa kvantitativa beräkningsmodeller. Utifrån analysen och empirin har det framkommit att revisorerna är överens om vilka faktorer som är mest relevanta. Däremot bidrar revisorernas personlighet, professionella bedömningar och magkänsla till att väsentlighetsbeloppet slutligen varierar kraftigt.

Revisorns oberoende är en debatt som ständigt återaktualiseras i nya sammanhang. Under de senaste decennierna har en debatt blossat upp kring huruvida tillhandahållande av icke-revisionstjänster (IRT) har en negativ inverkan på revisorns oberoende. Studien syftar till att upprätta en konsekvensanalys kring vilka möjliga konsekvenser EU:s nya revisionspaket, med striktare reglering för IRT, kan komma att få för svenska revisorers oberoende. Studiens resultat visar framför allt en skillnad mellan konsekvenser för det faktiska- och synbara oberoendet. Det nya regelverket tycks ha en låg inverkan på revisorns faktiska oberoende till följd av den praxis och de rutiner som existerar bland revisorer, avseende oberoendefrågan. Resultatet visar dock att reglerna kan få desto större konsekvenser för det synbara oberoendet vilket kan komma att stärkas till följd av att den nya lagen bidrar med ökat tydlighet och medvetande mot tredjeparter.