Sammanfattning: Revision innebär att undersöka, värdera och yttra sig om ett företags bokföring, årsredovisning och förvaltning. Under en revision är det orimligt för en revisor att granska samtliga konton och enskilda transaktioner. Genom en väsentlighetsbedömning görs ett urval av vad som ska granskas. Det avgör storlek och omfattning på revisionen. Tidigare studier har visat att det finns huvudsakliga bakgrundsfaktorer som inverkar på väsentlighetsbedömningen. Det ledde fram till forskningsfrågan; Vilka faktorer påverkar revisorns väsentlighetsbedömning? I studien inkluderades följande bakgrundsfaktorer; byrå- och kontorsstorlek, kön och erfarenhet. Syftet med studien var att försöka identifiera samband mellan väsentlighetsbedömningen och bakgrundsfaktorerna. Det undersöktes med hjälp av ett flertal kvantitativa och kvalitativa faktorer. Det teoretiska ramverket inleds med en övergripande beskrivning av ämnet revision. Därefter presenterades väsentlighetsbedömning samt de kvantitativa och kvalitativa faktorerna som påverkar bedömningen. Slutligen följer en genomgång av tidigare studier rörande bakgrundsfaktorerna. Utifrån teorierna om bakgrundsfaktorerna härleddes ett antal hypoteser som riktades mot att revisorerna sätter ett lägre väsentlighetsbelopp. En hypotes, rörande erfarenhet, riktades dock i motsatt riktning. Studien genomfördes utifrån revisorernas perspektiv vilket medförde att populationen som undersöktes var påskrivande revisorer i Sverige. En kvantitativ undersökning utfördes då en webbenkät distribuerades via e-postmeddelande till samtliga påskrivande revisorer i Sverige som uppgett sin e-postadress till Revisionsnämnden. 644 påskrivande revisorer besvarade enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 16,25 % av populationen. Materialet bearbetades i Excel och SPSS. Med hjälp av binär logistisk regression, multipel linjär regression och t-test undersöktes eventuella samband mellan bakgrundsfaktorerna och väsentlighetsbedömningen. Undersökningen inkluderade även hur de kvalitativa faktorerna påverkar revisorerna i väsentlighetsbedömningen. Utöver det prövades även hur revisorerna använde sig av baser för beräkningen av väsentlighetsnivån. Resultatet visade att revisorerna i stor utsträckning tog hänsyn till de förutsättningar som deras klienter har. Det tyder på att svenska revisorer har intressenterna i åtanke när de beräknar väsentlighetsnivån. I studien hittades några samband som tyder på att revisorerna till viss del påverkas av olika kvalitativa faktorer vid väsentlighetsbedömning. Resultaten rörande de olika bakgrundsfaktorerna var varierande och ibland motsägelsefulla i förhållande till tidigare forskning. Det hittades inte tillräckligt med empiriskt stöd för att kunna anta någon av hypoteserna. Skillnaderna beror kanske inte på bakgrundsfaktorer istället har revisorerna olika precision i tillämpningen. Resultatet indikerar att revisorer som arbetar på byråer och kontor av varierande storlek agerar olika i väsentlighetsbedömningen. Det kan delvis förklaras med att de har varierande klienter och uppdrag. Att revisionskåren i övrigt har ett liknande tänk kring väsentlighetsbedömningen kan rimligen antas bero på den harmonisering inom branschen som ISA eftersträvar. Alternativt är befintliga standarder inte lika diffusa som trott. Etablerad praxis gör kanske att revisorerna förhåller sig på ett liknande sätt till de kvalitativa faktorerna. Förslag på vidare forskning blev att utifrån studiens resultat se var skillnader kan finnas och därifrån göra en djupare analys.

Motivation är viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper är revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Då motivation enligt tidigare forskning anses förändras över tid är det viktigt för företagsledningen i ett företag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95). Ofta kategoriseras motivation i extern eller intern motivation där inte sällan intern motivation förespråkas. I denna studie undersöks vad som motiverar revisorsassistenter på PwC och om deras motivation kan kopplas mer till antingen extern eller intern motivation (Gagné & Deci, 2005). Studien visar att nyanställda på PwC i många fall motiveras av externa faktorer och kring detta förs en diskussion i analysdelen om att extern motivation är att föredra på vissa karriärnivåer. Studiens resultat har bidragit med att ett nytt perspektiv tillämpas på Self Determination Theory där det framkommer att intern och extern motivation båda är viktiga i en organisation och därför bör inte extern motivation förkastas till förmån för intern motivation.

Att implementera och tolka redovisningsrekommendationer kan skapa både förståelse och förvirring inom en organisation. De svenska kommunerna arbetar under reglering från den kommunala redovisningslagen men även efter rekommendationer och normerande råd från Rådet för kommunal redovisning. Efter en genomförd verksamhetsanalys där problem med användandet av en ny redovisningsrekommendation uppdagades kan det vara intressant att undersöka hur användningen av nya redovisningsrekommendationer påverkar arbetet på kommunerna. Syftet med uppsatsen är att identifiera och beskriva svårigheterna med att använda rekommendationer och lagar för exploateringsredovisning. Rådet för kommunal redovisning gav 2012 ut nya rekommendationer gällande redovisning av exploateringsprojekt och det är de rekommendationerna som kommer ligga till grund för studien. Empirin som studien bygger på är framtagen genom en webbaserad enkätundersökning samt en kvalitativ årsredovisningsstudie. En kombination av redovisningsteorier och deskriptiv beslutsteori kommer att analyseras tillsammans med den insamlade empirin för att få en bred diskussion om påverkningsbara faktorer. Den insamlade empirin visar på att kommuner med många exploateringsprojekt upplever svårigheter med den nya rekommendationen för exploateringsredovisning som kommuner med mindre antal exploateringsprojekt inte upplever. De svårigheter och problem som upplevs vid redovisning av exploateringsprojekt är att det är administrativt komplext då varje exploateringsprojekt ska särredovisas. Att särredovisa projekten är inte så svårt i de små kommunerna som har mindre än nio exploateringsprojekt men i kommuner som har mer än nio projekt ökar antal problem i takt med antal projekt. Genom empirin från enkätundersökningen påvisades även svårigheter med att kommunicera exploateringsredovisningen till politikerna, som använder informationen sombeslutsunderlag. Detta är något framtida forskning skulle kunna undersöka närmare, egenintresset hos politikerna som vill styra tjänstemännen på kommunerna och egenintresset hos politikerna i regeringen som vill styra tjänstemännen på kommunerna genom reglering av Rådet för kommunal redovisning. / The implementation and interpretation of accounting standards can create both understanding and confusion within an organization. The Swedish municipalities are working under the control of the Local Government Accounting Law, but also for recommendations and prescriptive advice from the Council for Municipal Accounting. Municipal operations have been under statutory regulation during the last 17 years, before that statement was voluntary. After a completed business analysis where problems with the new accounting standards came to light, it may be interesting to examine how the use of new accounting standards affecting the work of the municipalities. The purpose of this paper is to identify and describe the difficulties of using recommendations and the laws of the exploitation accounting. The Council for Municipal Accounting released some new recommendations in 2012 concerning exploitation accounting and these recommendations will form the basis for the study. The empirical data, which the study is based on, was developed through a web-based survey and qualitative annual report study. A combination of accounting theory and decision theory will beanalyzed together with the collected empirical data. The collected empirical data shows that municipalities with several development projectshave a tendency to have problems with the new recommendations, unlike those municipalities with less number of development projects. The difficulties and problems experienced in exploitation accounting is that it is administratively complex since each project should be reported separately. Separate accounts for the projects do not seem to be difficult in small municipalities with less than nine development projects. However, in municipalities with more than nine projects the numbers of problems are increasing as the number of projects is rising. The survey revealed some difficulties concerning the communication of exploitation accounting for the politicians. This could be something for future research, the self-interestof politicians who want to control officials in municipalities and self-interest of politicians in government who want to control officials at municipalities through regulation by the Council for Municipal Accounting.

På grund av alla de företagsskandaler som har inträffat har lagstiftaren gjort mycket för att stärka revisorns oberoende och därigenom tillförlitligheten till revisionen. Förtroendet mellan revisor och klient anses dock lika viktigt och om en revisor inte skapar en personlig relation med sina kunder så finns det en risk att han går miste om viktig företagsinformation. Detta leder fram till frågan om vad revisorerna anser skapa en god revision i små aktiebolag samt hur oberoendet och förtroendet påverkar kvalitén på revisionen. Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer. Efter genomförandet av vår uppsats konstaterade vi att för att skapa en god revision krävs det både en oberoende revisor samt en bra relation mellan revisorn och den granskade. För lite respektive för mycket av varje komponent ger inget optimalt resultat utan det är viktigt att man finner en balans mellan de båda.

Syftet med den externa redovisningen som företag presenterar är att förse dess intressenter med information om företagets ekonomiska ställning. Bristen på både tid och pengar gör att en revisor inte kan granska alla transaktioner som uppkommer i ett företag, utan han/hon måste således prioritera det som är mest väsentligt att granska. Det finns i praktiken dock inga enkla och entydiga svar på vad som är väsentligt eller inte. Istället är det upp till revisorn att lita på sitt omdöme och sin erfarenhet för att bedöma vad som är väsentligt att granska. Syftet med den här studien var att undersöka hur olika revisorer på små revisionsbyråer gör väsentlighetsbedömningen. Vidare var syftet att undersöka huruvida bedömningen och själva väsentlighetsbeloppet skiljer sig åt, beroende på om det är en erfaren eller oerfaren revisor som tagit beslutet. För att få klarhet i hur det låg till med detta, har en kvalitativ metod använts. Genom fyra intervjuer, två med erfarna revisorer, respektive två med oerfarna revisorer, har deras synpunkter och tillvägagångssätt fångats upp. I fiktiva scenarios fick revisorerna ta ställning till ett antal variabler, för att sedan fastställa ett väsentlighetsbelopp för totala fel i årsredovisningen. Resultatet av den här studien visar att väsentlighets-bedömningen är en beslutsprocess där både kvantitativa och kvalitativa faktorer påverkar resultatet av bedömningen, vilket ligger i linje med vad tidigare forskning kommit fram till. Vad som snarare är intressant i den här studien är erfarenhetens roll i bedömningen. Studien visar att de erfarna revisorerna satte ett lägre väsentlighetsbelopp för totala fel än vad de oerfarna gjorde, dessutom behövde de erfarna revisorerna både mer information och tid för att kunna fatta ett beslut. Det visade sig även att de oerfarna revisorerna förlitade sig mer på de finansiella nyckeltalen än vad de erfarna revisorerna gjorde.

Titel:Revisionsplikt och trovärdighet – ur ett ägarperspektiv. Slutseminarium:2008-05-28 Ämne/kurs:Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp. Författare:Gunilla Borelund och Susanne Fagerberg Handledare:Lars-Göran Persson Fallföretag:100 st små aktiebolag Nyckelord:Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning. Frågeställning:Anser ägarna i små aktiebolag att en frivillig revisionsplikt skulle påverka bolagets trovärdighet gentemot dess intressenter? Syfte:Vårt syfte är att beskriva små aktiebolags trovärdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig revisionsplikt påverkar trovärdigheten. Teoretisk referensram:Den teoretiska referensramen baseras på delar av intressent-modellen,agentteorin samt för- och nackdelar med frivilligrespektivelagstadgad revisionsplikt. Metod:En kvantitativ undersökning med postenkäter, på 100 st slump- mässigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: årsomsättning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anställda. Empiri:Presentation av enkätsvaren. Slutsatser: Ägarna anser att bolagets trovärdighet skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenärerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. Däremot anser de inte att trovärdigheten skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovärdigheten mellan ägare och bolagsledning skulle påverkas negativt, vilket förklaras av att ägare/bolagsledning till 96 % av fallen är samma personer. Det finns därför heller ingen intressekonflikt mellan ägare/bolagsledning enligt agentteorin.

Denna uppsats handlar om hur redovisningsrapporter används av småföretagare, samtde faktorer som kan påverka användandet av rapporterna. Tidigare forskning har visatatt det finns brister i användandet av redovisningsrapporterna samt att det är möjligt attöka användandet. Av denna anledning har denna uppsats undersökt om detta ävenstämmer i Umeå. Syftet med uppsatsen är därmed att redogöra för hur småföretagareanvänder sig av de redovisningsrapporter de får från sina revisorer. Utöver detta avsesatt identifiera faktorer som påverkar användandet av redovisningsrapporter samt attdiskutera vilka åtgärder som kan vidtas för att öka rapportanvändandet hossmåföretagare. Då denna uppsats är deduktiv till sin karaktär användes två teorier,kommunikationsteori samt beslutsfattande, för att konstruera enkätfrågor som sedanligger till underlag för en resultatanalys. Valet av teorier baserades på information somframkommit i problembakgrunden men även på dess lämplighet för att besvara syftet.Utifrån de teorier som presenterats har modeller konstruerats för att sammanfatta deviktigaste teoribidragen till denna uppsats. Teorierna har även haft en framstående rollgenom hela uppsatsen. För att samla in data skickades en enkät ut till 176 småföretagare i Umeå. För att ingå istudien och klassas som småföretagare krävdes att företagen är registrerade aktiebolagmed revisionsplikt, det vill säga har en omsättning över 1,5 MSEK samt har mellan fyraoch tio anställda. Enkäten var webbaserad och skickades till respondenterna via e-mail.För att få tag på e-mailadresser till respondenterna ringdes vardera respondent upp avförfattarna. Detta möjliggjorde en svarsfrekvens på 53 % och totalt 94 personer svaradepå enkätundersökningen. Av undersökningen framkom att drygt hälften av företagarna använder sig avredovisningsrapporterna till att förbättra verksamhetens lönsamhet. Den andra hälftenanvänder dem inte i lika stor utsträckning eller inte alls, och det finns därmed rum förförbättring. Med detta utfall har förslag till åtgärder framställts för att förbättraanvändandet av redovisningsrapporter. Utgångspunkten till förslagen är de faktorer somvisade sig ha en positiv påverkan till rapportanvändande. En ökad förståelse för vadredovisningsrapporter kan användas till har specifikt visat sig påverka användandet avredovisningsrapporter positivt. Den främsta rekommendationen är därför attrevisionsbyråer eller andra intressenter bör erbjuda företagarna utbildningstillfällen föratt ge dem en bättre förståelse för vad redovisningsrapporter kan användas till.

Det har gått tre år sedan revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag. Kraven för frivillig revision är högst tre anställda, balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst två av tre kriterier under två räkenskapsår i följd har då möjligheten att välja bort revisorn. Detta innebär att de aktiebolag som väljer bort revisorn samtidigt väljer bort den externa parten som ska säkerställa kvalitén i årsredovisningen. En kvalitetsstämpel som används ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning. Studien har två syften, först att säkerställa om de bolag som valt att inte längre använda sig av en revisor inte längre får lån och två att se vilka alternativa faktorer som bankerna använder sig av i sin bedömning av dessa bolag. Uppsatsen har gjorts utifrån en kvalitativ undersökning där fem banktjänstemän samt ALMI – företagspartners har intervjuats. Resultatet av denna uppsats visar inga tydliga tecken på att avskaffandet av revisionsplikten har påverkats småbolags lånemöjligheter. Bankerna tittar på andra faktorer vid kreditbedömning av en kund.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen är under ständig förändring. Flera historiska händelser och politisk beslut har påverkat branschens utveckling. Under 2008 presenterades Statens offentliga utredning 2008:32 ett förslag på förändring av bland annat gränsvärdena för den lagstadgade revisionen. Nya gränsvärden kom sedermera att från 2010 undanta företag som tidigare har omfattats av den lagstadgade revisionen. Syftet med förändringen är att öka svenska företags konkurrenskraft och administrativa börda. Företagen ska själva i större utsträckning kunna välja vilka ekonomiska tjänster de ska köpa. Inom EU arbetas för en harmonisering av lagar och regler inom unionen. Flera av länderna inom EU har valt betydligt högre gränsvärden för den lagstadgade revisionen. Det finns tendenser som pekar på att Sverige inom en snar framtid kommer att närma sig de övriga länderna med ytterligare höjning. Regeringen har lagt ett förslag om att starta en utredning 2015, som ska se över gränserna för revisionsplikt. Om denna reform genomförs kommer det påverka revisonsföretagens utveckling och tjänsteutbud. Syfte: Vårt syfte med studien har varit att undersöka den svenska revisionsbranschens uppfattningar om en möjlig ytterligare höjning av gränsvärdena och vad en sådan höjning skulle innebära för revisionsbranschens framtida utveckling och tjänsteutbud. Metod: Denna studie har använt sig av en deduktiv ansats, vilket betyder att den har utgått från tidigare forskning för insamlande av empirin. Den empiriska datan har samlats in genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer av auktoriserade revisorer. Resultat: Revisionsbranschen menar att en framtida höjning kommer ske och kommer påverka deras utbud och kompetens. Revisonsbranschen har en negativ syn på en höjning av gränsvärdena. Majoriteten tror att inslaget av rådgivning kommer öka. De tror även att konkurrensen i framtiden kommer hårdna med en sådan reform.

Revisionsplikten för de allra minsta företagen i Sverige avskaffades 2010. De gränsvärden för omsättning, balansomslutning och antal anställda som valdes för frivillig revision är emellertid mycket lägre än de maximala som tillåts av EU:s direktiv. Efter undantagen infördes gick det knappt tre år innan regeringen uttalade sig om vad som ska hända härnäst med revisionsplikten, alltså om trösklarna ska höjas eller inte. I slutet av augusti år 2013 meddelade regeringen att en ny utredning är beställd, den ska utvärdera den slopade revisionsplikten samt undersöka om ytterligare lättnader kan göras. Utredningen ska inledas 2015.Den här studien uppdaterar kunskapen kring inställningen till revision. Önskar företagen som potentiellt står inför frivillig revision att fortsätta köpa tjänsten eller skulle de direkt avsäga sig revisorn? Vi undersöker företag som enligt EU:s direktiv kvalificerar sig för frivillig revision; vad deras inställning är till revisionens förtjänster, om de tycker att nyttan överstiger kostnaden, om de skulle fortsätta ha en revision utan revisionsplikt och om de är intresserade av alternativ till en fullständig revision. Empirin i den här studien består av 826 svar vilka genererades från en webbenkät som skickades ut till 3000 företag.Den här studien uppvisar en betydligt starkare vilja att fortsätta med revision i förhållande till tidigare undersökningar. Våra resultat visar att så mycket som fyra av fem företag vill fortsätta med en fullständig revision även om de inte skulle vara tvingade av lagen. Vi finner bland annat ett samband mellan ett företags benägenhet att fortsätta med revision och storleken på dess omsättning. Vi har också funnit indikationer på att företagen är priskänsliga. Den här studien kan dock inte redovisa något signifikant samband mellan efterfrågan och valet av revisionsbyrå. Ett annat intressant resultat är att vi, till skillnad mot tidigare forskning, inte har hittat något samband mellan företag som har externa aktieägare och en ökad efterfrågan på revision.Vi konstaterar att revisionsmarknaden i stort skulle likna den som finns idag. Den här studien har emellertid påvisat att det finns ett intresse för en mindre omfattande revision. Den alternativa marknaden efterfrågar främst olika kombinationer av följande tjänster; räkenskapsrevision, redovisningstjänster samt skatterådgivning. Det ger en indikation på att lagstiftarna även bör utvärdera formkravet på revisionen.