Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse för hur revisionsteamet arbetar för att skapa comfort.   Metod Ett hermeneutistiskt angreppssätt och en abduktiv  ansats, med en kvalitativ metod,  har använts för att nå fram till resultat för analysen.   Empiri Det empiriska materialet är baserat på intervjuer med sju stycken medlemmar som ingår i revisionsteam.   Resultat Analysen   visade   att   många   olika   aspekter påverkar arbetet för att uppnå comfort. Ett tydligt och strukturerat arbete samt att ledaren är en nyckelperson under processen var det som främst påverkade revisionsteamets arbete för att skapa comfort.

Syfte: Syftet med studien är att förklara sambandet mellan teamarbetskrav och teamresiliens i revisionsteam och hur organisationskulturen påverkar detta samband. Teori: Studien behandlar främst professionsteorin, kontingensteorin, gruppbeteendeteori samt teorier beträffande arbetskrav. Metod: Studien utförs genom kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning riktad till godkända- och auktoriserade revisorer samt revisorsassistenter. Vidare intar studien en deduktiv vetenskaplig ansats och data analyseras genom Cronbach´s alpha, faktoranalys, korrelationsmatris och multipel linjär regression. Resultat: Teamarbetskravet arbetsbelastning har ett negativt samband med utvecklandet av teamresiliens i revisionsteam, medan rolltvetydighet och strukturerade bedömningar har ett positivt samband. Teamarbetskraven rollkonflikt, kommersialisering, branschkunskap och dubbla lojaliteter uppvisar inget signifikant samband till utvecklandet av teamresiliens i revisonsteam. Därtill uppvisar organisationskulturen inte någon modererande effekt på sambandet mellan teamarbetskravens och utvecklandet av teamresiliens i revisionsteam, istället har det ett direkt positivt samband med teamresiliens. Slutsatser: Utmaningar i form av teamarbetskrav rolltvetydighet och strukturerad bedömningar stärker revisionsteam inför framtida utmaningar, medan teamarbetskravet arbetsbelastning hämmar revisionsteams förmåga att hantera framtida utmaningar. Det föreligger såldes inte en enhetlig trend kring teamarbetskravs samband med utvecklandet av teamresiliens. Vidare är en kollektivistisk organisationskultur att föredra då det är främjande för utvecklandet av teamresiliens i revisionsteam. / Purpose: The purpose of the study is to explain the relation between team job demands and team resilience in audit teams and how the organizational culture affects this relationship. Theories: The study mainly deals with profession theory, contingency theory, group behaviour theories and theories concerning job demands. Method: The study is conducted by quantitative scientific method in the form of an enquiry aimed at approved and authorized auditors as well as auditor assistants. Further, the study use a deductive scientific approach and data is analyzed by Cronbach’s Alpha, factor analysis, correlation matrix and multiple linear regression. Results: The team job demand workload negatively correlates with the development of team resilience in audit teams, while role ambiguity and structured judgements positively correlates. The team job demands role conflict, commercialization, industry specialization and double loyalties do not significantly correlate with the development of team resilience in audit teams. In addition, organizational culture does not have a moderating effect on the correlation between team job demands and the development of team resilience in audit teams, instead it directly correlates positively with team resilience.  Conclusions: Challenges as in the team job demands role ambiguity and structured judgements strengthens audit teams for future challenges, while the team job demand workload impede audit teams ability to cope with future challenges. Thus, there is not a common trend concerning team job demands correlation with the development of team resilience. Further, a collectivistic organizational culture is preferred since it is beneficial for developing team resilience among audit teams.

Tidigare forskning/studier om en revisors bedömningfokuserar i stor utsträckning enbart på enskildarevisorer, trots att mycket av revisionen sker i team. Teorin som finns om teamarbete inom revisioninnehåller framförallt uppfattningar kring hur arbetetska fördelas och hur teamarbetet är tänkt att fungera, samt beskriver fyra traditionella roller inomrevisionsteam. Dock förekommer det få studier om vilka olika medlemmar som finns inom ett revisionsteam i praktiken och vad dessa medlemmar faktiskt gör. Studiens syfte är att beskriva vilka roller det finns inom revisionsteam och hur arbetsdelningen ser ut mellan teammedlemmarna. Studien är kvalitativ och har en induktiv ansats med deduktiva inslag. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med respondenter från olika revisionsbyråer samt material från olika revisionsbyråers hemsidor och jobbannonser inom revision har använts. Slutsats: Antal medlemmar och roller i ett revisionsteam påverkas av byrå-, uppdrags- och kontorsstorlek, erfarenhet hos enskilda teammedlemmar samt klient. Dessa faktorer påverkar också vad respektive roll gör. Inom ett revisionsteam finns det minst en påskrivande revisor och en revisorsassistent. De traditionella rollerna som omnämns i teorin förekommer också i praktiken, men ibland med andra benämningar och ansvarsområden. Revisorsassistenter utför den största delen avgranskningen, medan de överordnade revisorerna ansvarar mer för administrativt arbete såsom att planera revisionen, fördela ut arbete eller ansvara för klientrelaterade aktiviteter. / Problem: Previous research/studies that has been done onauditor’s judgments, focuses largely on individualauditors only, despite the fact that much of the auditis done in teams. The theory about teamwork inauditing includes above all perceptions of how thework is divided in the team and how teams aresupposed to work, it also describes four traditionalroles in auditing. However, there are few studiespublished about what different kinds of membersexist in practice within audit teams and what thesemembers actually do. Aim: The aim of the study is to describe which roles existswithin the audit team and how the job splitting isdone between teammembers. Method: It is a qualitative study that has an inductiveapproach but includes some deductive elements. Tobe able to answer the aim of the study, semistructuredinterviews were conducted withrespondents from different audit firms, as well asusing materials obtained from audit firms websites’and job advertising within the audit area. Conclusion: The number of members and roles in an audit team isaffected by assignment-, firm- and office size butalso by the experience of the individual member andthe client. These factors also affect what each roledoes. In an audit team there has to be at least oneengagement leader and one junior auditor. Thetraditional roles that is known in the theory are alsopresent in the empirical data, but sometimes withdifferent titles and different fields ofresponsibility.The junior auditors are the ones that dothe biggest part of the audit, while the superiorauditors are responsible for administrative work likeplaning, job splitting, or is responsible forclientrelated activities.

Sammanfattning  För revisionsbyråer är det av stor vikt att anställa individer som matchar organisationen och kan utvecklas i sin roll som revisor. I revisionsbyråns fall rekryteras individer till ett kontor, därför är det kontorets kravprofil individen ska matcha. Revisionsyrket är förknippat med en tydlig karriärsstruktur där en nyanställd förväntas växa från befattningen junior upp till befattningen manager eller partner. Det är dessa befattningar bestående av, junior, senior, manager och partner, som skapar ett revisionsteam. Den vanligaste arbetsformen för att utföra ett revisionsuppdrag är att använda sig av revisionsteam. Dock finns ett gap i forskningen gällande revisionsteam då forskningens fokus istället varit på att studera individnivå, kontorsnivå och företagsnivå. I en kvalitativ studie har semistrukturerade intervjuer genomförts med rekryterare och teamsammansättare 2 i fem av de sju största revisionsbyråerna i Sverige. Utifrån resultatet har en modell om revisionsteamets påverkansfaktorer utifrån individens personliga egenskaper arbetats fram. Revisionsteamet påverkas av rekryterarens urval av vilka som rekryteras till kontoret. Ett urval som sker baserat på personlighet, med strategin att hitta kompletterande personligheter. Här ses en individ främst som övervägande social eller övervägande noggrann, men där femfaktormodellens alla personlighetsdrag är viktiga. Andra förmågor rekryterarna söker beskrivs som analytisk förmåga, personligt driv, initiativtagande och ansvarstagande. Beroende på vilket personlighetsdrag som är övervägande på kontoret rekryteras en kompletterande person. Teamsammansättaren har en blandad grupp av individer med olika personligheter på kontoret som denne sedan sätter samman till revisionsteam inför uppdrag. Här sätts teamet samman utifrån kompetens, där de söker en diversifierad kompetens samt att ingen ska vara överkvalificerad för sina arbetsuppgifter. Teamsammansättaren fokuserar även på interaktionen mellan individer med olika kompetens, för att juniora medarbetare ska lära sig av seniora genom ett utbyte av kompetens. Åldern i ett revisionsteam och könsfördelningen är diversifierad. Att åldern är diversifierad i teamen beror på att teamen byggs upp med de olika befattningarna. En junior är vanligtvis ung och därefter åldras individen med karriären varför en senior är äldre och en partner är äldst. Könsfördelningen tar sin början i rekryteringen med målsättningen att få en jämn fördelning av män och kvinnor. Teamsammansättarna strävar efter en jämn könsfördelning inom teamet för att skapa en bättre gruppdynamik och ett bra bemötande mot kund. Samtidigt vill revisionsbyråerna öka den kulturella mångfalden, något som försvåras av de svenska auktorisationskraven. 2 Teamsammansättare är en auktoriserad revisor med ansvar för sammansättningen av revisionsteam på ett kontor, planering av revisionen och assisterar rekryteraren vid rekryteringen av en ny revisor. / Abstract To audit firms it is vital to employ individuals that matches the organisation and are able to advance in their role as an auditor. In the case of the audit firm, recruitment of individuals is made to an office, therefore the individuals must match the profile of demands of a specific office. The audit profession is associated with an explicit career path where the newly employed is expected to advance as an auditor from the junior position to manager or partner. These roles of an auditor; junior, senior, manager and partner, builds an audit team. The most common approach to performing an audit is in an audit team. In the audit field of research there is a gap concerning audit teams as the scholars instead have focused on studying the individual level, office level and enterprise level of audit firms. With a qualitative approach semi-structured interviews have been conducted with recruiters and audit team assemblers1 at five of the seven largest audit firms in Sweden. Using the gathered material of the study as a basis, we created a model of the influential factors of an individual‟s personal characteristics on the audit team. The audit team is affected by the recruiter‟s selection of whom is recruited to the office. A selection that is made based on personality, with the strategy to find complementing personalities. An individual is considered to be either mainly sociable or mainly thorough, but still holding all of the five dimensions of personality of importance. Other attributes of an individual desired by the recruiter are analytical ability, need for achievement, initiative and responsibility. Depending on which of the personality dimensions that are prominent at the office a complementing individual will be recruited. The audit team assembler then have a mixed group of personalities to combine for an audit assignment. At this stage the audit team is arranged considering the competence of the individuals, where the main goal is a diversification of competence and that no one should be over qualified to perform their assignments. The audit team assembler also focuses on the interaction between individuals with different competence in order for junior employees to learn from senior employees through an exchange of competence. Age and gender of audit team members are diversified within the group. The diversification of age in the team is mainly due to that different professional roles of the auditor are present. A junior employee is often young and then ages with the career advancements towards manager and later partner. The gender diversification is initiated at the recruitment phase where one goal is to have an even distribution of men and women. The audit team assembler tries to get an even distribution within the team since this creates a more dynamic group and better reflects the customer. The audit firms would like to increase the cultural diversity, something that is aggravated by the Swedish components of the official certification of auditors. 1 Audit team assembler is a Certified Public Accountant that has got the responsibility for assembling the audit team at an office, planning the audit and assisting recruiters in the recruitment of a new auditor.

ProblemformuleringTidigare forskning visar att revisionsteam överträffar prestationen av en enskild revisor. Forskningen fokuserar dock i huvudsak på rollstruktur i form av egenskaper och kompetenser på individnivå och sätter detta i relation till vilken påverkan det har på revisionskvalitet. Studier som istället utgår från sammansättning av revisionsteam och revisorsmedarbetares upplevelser av teamsammansättning är mer ovanliga. För att bidra till forskningen avser vi, med utgångspunkt i perspektiven sammansättning av medlemmar som redan finns tillgängliga på revisionsbyrån och rekrytering av nya medlemmar som ska ingå i framtida revisionsteam, öka förståelsen för hur sammansättning av revisionsteam upplevs av revisorsmedarbetare på olika revisionsbyråer. Syfte Syftet med studien är att öka förståelsen för revisionsmedarbetares upplevelser av sammansättning av revisionsteam på olika revisionsbyråer. Metod Studien är kvalitativ och antar en deduktiv ansats med induktiva inslag. Semistrukturerade intervjuer används som metod för datainsamling. Som ett komplement till semistrukturerade intervjuer har även en dokumentinsamling i form av annonser tillämpats. Slutsats Studien visar att det finns vissa skillnader mellan olika byråer dels vad gäller rekrytering av nya medlemmar som ska ingå i framtida revisionsteam men även sammansättning av medlemmar som redan finns tillgängliga på byrån. Den tydligaste skillnaden mellan byråerna är upplevelsen av hur diversifierad byrån är sett till rekrytering till byrån men även när det gäller sammansättning av olika revisionsteamen. Studien visar även på tydliga likheter mellan olika revisionsbyråer framförallt förmågan att etablera och utveckla kundrelationer samt samarbetsförmåga. Byråernas interna metodik om vinstintresse har en starkare påverkan jämfört med professionens metodik som främst syftar till att leverera en hög kvalitet på de tjänster som omfattas av professionen. Slutsats    Studien visar att det finns vissa skillnader mellan olika byråer dels vad gäller rekrytering av nya medlemmar som ska ingå i framtida revisionsteam men även sammansättning av medlemmar som redan finns tillgängliga på byrån. Den tydligaste skillnaden mellan byråerna är upplevelsen av hur diversifierad byrån är sett till rekrytering till byrån men även när det gäller sammansättning av olika revisionsteamen. Studien visar även på tydliga likheter mellan olika revisionsbyråer framförallt förmågan att etablera och utveckla kundrelationer samt samarbetsförmåga. Byråernas interna metodik om vinstintresse har en starkare påverkan jämfört med professionens metodik som främst syftar till att leverera en hög kvalitet på de tjänster som omfattas av professionen. / Problem Previous research shows that audit teams outperform the performance of an individual auditor. Research, however, mainly focuses on role structure in terms of individual skills and competencies. Studies based on the composition of audit teams and the team members’ experience of team composition is more unusual. In order to contribute to the research we intend to increase the understanding, based on the two perspectives, composition of members already employed at the audit firm and the recruitment of new members to be included in future audit teams, of how composition of audit teams are experienced by audit coworkers at various audit agencies. Aim The aim of the study is to increase the understanding of audit coworkers’ experiences of audit team composition at various audit agencies. Method The study is qualitative and assumes a deductive approach with inductive elements. Semi-structured interviews are used as method for data collection. As a complement to semi-structured interviews, a document collection in the form of ads have been applied. Conclusion This study shows that there are some differences between different agencies, partly as regards the recruitment of members to be included in future audit teams, but also the composition of members already available at the agency. The clearest difference between the agencies is the experience of how diversified the agency is regarding recruitment but also the composition of audit team. The study also shows clear similarities between different audit agencies, in particular the ability to establish and develop customer relationships, as well as collaborative skills. The agencies' internal methodology of profitability has a stronger impact than the profession's methodology that mainly aims to deliver a high quality of the services covered by the profession.

Titel: Mångfald hos Big Four - En kvalitativ studie om Big Fours mångfaldshantering i revisionsteam i Sverige Bakgrund: Mångfald har blivit en självklarhet i många företag och präglar numera dynamiken hos Big Four. Det förekommer emellertid lite data och forskning kring andra faktorer än kön av mångfald i revisionsteam. För att medlemmar i revisionsteam lättare ska kunna utnyttja varandras kunskaper och förbättra kvaliteten är fokus på mångfald viktigt. Denna studie kommer därmed  undersöka Big Fours mångfaldsarbete i revisionsteam. Syfte: Syftet med studien är undersöka hur Big Four företagen i Sverige arbetar med mångfald i revisionsteam.  Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med medarbetare hos Big Four företag i Sverige. Slutsats: Studien visar att Big Four inte aktivt arbetar med mångfald i revisionsteam. Visst hänsynstagande kan tas till faktorn kön. Det finns emellertid inget krav från Big Four att medarbetare ska ta någon faktor i beaktning vid sammansättning av revisionsteam. Medarbetare hos Big Four anser att mångfald i revisionsteam kan bidra till fler synvinklar på problem och ett bättre kundbemötande. / Title: Diversity at Big Four - A qualitative study of Big Four's diversity management in audit teams in Sweden Background: Diversity has become a matter of course in many companies and now characterizes the dynamics of the Big Four. However, there is little data and research on factors other than gender of diversity in audit teams. A focus on diversity is important in order for members of audit teams to easily utilize knowledge and improve quality. This study will thus examine the Big Four's diversity work in audit teams. Purpose: The aim of the study is to investigate how the Big Four companies in Sweden work with diversity in audit teams. Method: The study was conducted through a qualitative case study. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with employees from the Big Four companies in Sweden. Conclusion: The study shows that the Big Four does not actively work with diversity in audit teams. Some consideration can be given to the factor gender. However, there is no requirement from Big Four that employees must take any factor into account when composing an audit team. Employees at Big Four believe that diversity in audit teams can contribute to more perspectives on problems and better customer service.

Inom revision blir automatisering allt mer förekommande. “Revisionsrobotar” tenderar i ettglobalt perspektiv att ta över arbetsuppgifter och tidigare studier belyser att det blir viktigt attmedarbetarna kan tillföra affärsvärde för klienten. Människors arbetsuppgifter ersätts aveffektivare arbetssätt, vilket leder till omformulerade krav som anpassas till nutidensutmaningar. För framtida revisorn kommer granskningsarbetet antagligen att uppta mindre tidoch förtroende- och värdeskapande rådgivning blir mer viktigt. Syftet med studien är därföratt undersöka om digitalisering har en positiv eller negativ påverkan på revision, revisornsroll, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient med inriktning påkommunikation och samarbetsformer. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metodanvänts, i form av intervjuer med revisorer.Studiens teoretiska referensram beskriver revisorns roll, revisionsprocessen, relationer inomrevisionsteam samt relation mellan revisor och klient. Studien redogör respondenternas egnaerfarenheter om digitaliseringens påverkan på deras arbete. Intervjuerna med revisorernastyrker uppfattningen om att revision påverkas på flera olika sätt av digitalisering.Kommunikation och samarbetsformer visas vara fundamentala byggstenar för revisornspraktiska arbete. Framförallt indikerar studiens resultat att det finns andra faktorer ändigitalisering som har betydande effekter på revisorns arbete, associerat till lagförändringar.Studiens resultat indikerar att mail ökar hela tiden, vilket har negativa påföljder eftersomrelationen mellan revisor och klient blir mer distanserad då digitaliseringen bidragit till färreklientmöten och telefonsamtal. Studiens slutsats visar att digitalisering har bidragit till attsamarbetsformerna har blivit mer flexibla på så sätt att revisorer inte är platsberoende.Revisorer kan sitta och arbeta var som helst i världen då de flesta granskningsprogram äronlinebaserade vilket stärker revisionsteamen. Förslag till vidare forskning bör vara attintervjua både klienter och revisorer för att få ett bredare perspektiv. Studiens empiriskamaterial betonar att det är en nödvändighet att revisionsbyråerna ska vara digitaliserade för attvara konkurrenskraftiga. Därför bör framtida forskning undersöka om revisionsbyråer kanavstå från digitalisering eller om det är ett krav som följer av exempelvis lagstiftning. / Inom revision blir automatisering allt mer förekommande. “Revisionsrobotar” tenderar i ett globalt perspektiv att ta över arbetsuppgifter och tidigare studier belyser att det blir viktigt att medarbetarna kan tillföra affärsvärde för klienten. Människors arbetsuppgifter ersätts av effektivare arbetssätt, vilket leder till omformulerade krav som anpassas till nutidensutmaningar. För framtida revisorn kommer granskningsarbetet antagligen att uppta mindre tid och förtroende- och värdeskapande rådgivning blir mer viktigt. Syftet med studien är därför att undersöka om digitalisering har en positiv eller negativ påverkan på revision, revisorns roll, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient med inriktning på kommunikation och samarbetsformer. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metodanvänts, i form av intervjuer med revisorer. Studiens teoretiska referensram beskriver revisorns roll, revisionsprocessen, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient. Studien redogör respondenternas egna erfarenheter om digitaliseringens påverkan på deras arbete. Intervjuerna med revisorerna styrker uppfattningen om att revision påverkas på flera olika sätt av digitalisering. Kommunikation och samarbetsformer visas vara fundamentala byggstenar för revisorns praktiska arbete. Framförallt indikerar studiens resultat att det finns andra faktorer än digitalisering som har betydande effekter på revisorns arbete, associerat till lagförändringar. Studiens resultat indikerar att mail ökar hela tiden, vilket har negativa påföljder eftersom relationen mellan revisor och klient blir mer distanserad då digitaliseringen bidragit till färre klientmöten och telefonsamtal. Studiens slutsats visar att digitalisering har bidragit till att samarbetsformerna har blivit mer flexibla på så sätt att revisorer inte är platsberoende. Revisorer kan sitta och arbeta var som helst i världen då de flesta granskningsprogram är onlinebaserade vilket stärker revisionsteamen. Förslag till vidare forskning bör vara att intervjua både klienter och revisorer för att få ett bredare perspektiv. Studiens empiriska material betonar att det är en nödvändighet att revisionsbyråerna ska vara digitaliserade för att vara konkurrenskraftiga. Därför bör framtida forskning undersöka om revisionsbyråer kan avstå från digitalisering eller om det är ett krav som följer av exempelvis lagstiftning.