Yes / This study examines the impact of multi-layer governance mechanisms on the level of bank risk disclosure. Using a large dataset from 14 Middle East and North Africa (MENA) countries over a period of 8 years, our findings are three-fold. First, our results suggest that the presence of a Sharia supervisory board is positively associated with the level of risk disclosure. Second and at the bank-level, we find that ownership structures have a positive effect on the level of risk disclosure. At the country-level, our evidence suggests that control of corruption has a positive effect on the level of bank risk disclosure. Our study is, therefore, a major departure from much of the existing accounting literature that offers new crucial insights that show that firms’ disclosure choices are not mainly shaped by firm-level (internal) governance arrangements, but also country-level (external) governance and religious factors. Our findings have important implications for corporate boards, investors, regulatory authorities, standards-setters and governments relating to the development, implementation and enforcement of corporate and national governance standards.

Yes / This study reexamines the need for Chinese enterprises to disclose climate risk information in the context of their significant contribution to climate change. The paper proposes climate risk disclosure indicators based on a sample of Chinese A-share listed companies from 2010 to 2020 and their annual reports. It explores the relationship and influencing mechanism between corporate climate risk disclosure and carbon emissions levels. The results of empirical research show that disclosing climate risk information reduces carbon emissions levels, and this mitigating effect is significantly enhanced by the moderating effects of executive environmental experience, investor attention, and government environmental supervision. Heterogeneity analysis further indicates that state-owned enterprises, those with a solid corporate green culture, or industries with high pollution emissions can better exert the carbon emission reduction effect of climate risk disclosure. In addition, physical climate risk disclosure is preferred in terms of short-term carbon emissions. In contrast, transformational climate risk disclosure is selected for long-term carbon reduction goals. Finally, empirical economic analysis indicates that high-quality climate risk disclosure can appropriately mitigate the negative impact of corporate carbon emissions on solvency and profitability compared to firms with lower disclosure levels, highlighting the importance of climate risk disclosure quality. / This work was supported by National Natural Science Foundation of China [No. 72091515], the Natural Science Foundation of Hunan Province (2022JJ40647), and Excellent Young Scholar Project of the Hunan Provincial Department of Education (23B0004). / The full-text of this article will be released for public view at the end of the publisher embargo on 12 July 2025.

Bakgrund   Bakgrunden ger uppsatsen en kort förklaring till vad risk är, vilka faktorer som bidragit till att riskrapportering blivit en viktig del av svenska företags årsredovisningar samt vilka riktlinjer som finns vid framtagande av risker. Syfte  Studiens syfte är att undersöka huruvida ett företags storlek påverkar hur många riskkategorier företag behandlar i sin årsredovisning. Dessutom syftar studien till att undersöka om företagens bransch påverkar hur många risker som tas upp i årsredovisningen. Vårt bidrag till forskningen är att se om storlek samt bransch kan förklara hur många riskkategorier som tas upp i årsredovisningen. Metod  Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där två hypoteser formats med hjälp av tidigare forskning. Studien använder sig av en innehållsanalys på 100 stycken börsnoterade företag. Den insamlade empirin kommer från respektive företags riskavsnitt i deras årsredovisning. Materialet har sedan kodats om i SPSS till olika variabler där studien sedan använder sig av en multivariat regressionsanalys för att få fram statistiska resultat.  Slutsats  Studien visar att storleken på företaget har betydelse för hur många riskkategorier företagen redovisar i sina riskavsnitt, större företag involverar generellt sett fler riskkategorier än mindre företag. Likaså visar studien att företagens bransch påverkar till viss del vilka olika riskkategorier som involveras i årsredovisningen. / Background The background gives the paper a short explanation as to what a risk is, what factors have contributed to risk disclosures becoming an essential part of annual reports and what guidelines are in place for risk reporting. Purpose The study aims to investigate whether company size affects how many risk categories a company discloses in the annual report. Furthermore the study also aims to investigate whether the industry type of a company affects the amount of risk categories disclosed in the annual report.   Method  The study uses a quantity based research strategy with a deductive approach where two hypotheses are formed based on prior scientific findings. The study uses content analysis which includes 100 listed companies. The empiric data is collected from each company’s risk section in their annual report. The material was later coded in SPSS to their different variables where the study uses a multiple regression analysis to collect statistical results Conclusion Our study shows that the company's size is related to how many risk categories companies disclose in their annual report, larger companies generally involve more risk categories than smaller companies. Furthermore the study concludes that a company’s industry in certain cases affects the amount of risk categories that is incorporated in the annual report.

Dans cette thèse, nous avons examiné l'impact de la communication des informations de risque dans les rapports annuels sur la liquidité, la réputation, et les risques spécifiques, systématiques et totaux. Nous avons développé une nouvelle méthodologie pour mesurer la communication sur les risques en utilisant six listes de mots (les mots incertains, d’opportunité, négatifs, de forme faible, des règlements juridiques et gouvernementaux, de l'environnement et de responsabilité sociale). En outre, nous avons utilisé plusieurs modèles empiriques (effets fixes, effet aléatoire, MCO, logistique groupée, effets fixes conditionnels logistiques, effets aléatoires logistiques, et le modèle linéaire mixte). L'analyse révèle plusieurs résultats importants. Premièrement, nous avons constaté que la communication des risques conduit à une baisse de liquidité, à une meilleure réputation, à une baisse des risques spécifiques, et à une augmentation des risques systématiques. Les résultats montrent également que la communication des risques n’influence pas la réputation des entreprises à haut risque. D’ailleurs, au cours de la dernière crise financière, la communication des risques a augmenté les risques spécifiques et totaux. Finalement, la communication des risques augmente les risques totaux et les risques systématiques pour les entreprises à haut risque, tandis qu'elle diminue les risques pour les entreprises à faible risque. / This Ph.D. dissertation explores the effect of the communication of risk on several factors in the French market. To measure communication about risk, we used content analysis. We developed a new method of measurement by using several word lists to capture different types of ambiguity and risk reporting (67 environmental and social responsibility words, 889 legal and government-regulation words, 2184 negative words, 306 uncertain words, 25 opportunity words, and 32 weak words). This thesis is organized into three chapters. The first chapter is devoted to studying the effect of risk communication on firm liquidity. The results show that an intense tone of risk and uncertain information in annual reports negatively affect liquidity. In the second chapter, we examine the effect of risk communication on companies’ reputations. We detect that risk reporting positively affects reputation. This result is robust for alternative empirical models (pooled OLS, fixed effects, and random effects) as well as for alternative measurements of reputation. In addition, we explore the risk-reporting behaviors of very high- and low-risk companies. We find that risk-disclosure behavior is sensitive to a company’s level of risk. The third chapter is dedicated to analyzing the effect of risk communication on company risks (unsystematic, systematic, and total risk). We find that risk communication is associated positively with systematic risk, and negatively with unsystematic risk. In contrast, during the financial crisis of 2008, we find a negative association between risk communication on the one hand and unsystematic and total risk on the other hand. Moreover, we observe that high-risk firms will not reduce their risks through more communication about risk.

Purpose This paper aims to investigate the attributes and information content of risk reporting in two different institutional and regulatory, namely, Canadian and German, settings during the period surrounding the financial crisis of 2008. Design/methodology/approach For a matched sample of manufacturing firms in the period 2006–2010, this study conducts a detailed content analysis of annual reports to assess and compare the volume and patterns of risk disclosures. Panel regressions are used to explore how risk disclosures related to corporate risk proxies and performance indicators. Findings Over the sample period, Canadian and German firms increase the volume but largely maintain the patterns of risk disclosures. Risk disclosures relate to corporate risk proxies but are not incrementally informative to assess firm performance. Originality/value The paper contributes to research on risk reporting by providing detailed cross-country evidence for a period particularly shaped by significant risk. The findings have implications for the regulation and usefulness of risk reporting.

Purpose This paper aims to investigate the attributes and information content of risk reporting in two different institutional and regulatory, namely, Canadian and German, settings during the period surrounding the financial crisis of 2008. Design/methodology/approach For a matched sample of manufacturing firms in the period 2006–2010, this study conducts a detailed content analysis of annual reports to assess and compare the volume and patterns of risk disclosures. Panel regressions are used to explore how risk disclosures related to corporate risk proxies and performance indicators. Findings Over the sample period, Canadian and German firms increase the volume but largely maintain the patterns of risk disclosures. Risk disclosures relate to corporate risk proxies but are not incrementally informative to assess firm performance. Originality/value The paper contributes to research on risk reporting by providing detailed cross-country evidence for a period particularly shaped by significant risk. The findings have implications for the regulation and usefulness of risk reporting.

SyfteSyftet med studien är att mäta hur mycket upplysningar banker listade på Nasdaq OMX Stockholm lämnar om riskfaktorer i sin årsredovisning enligt IFRS 7 riktlinjer och anvisningar. Avsikten är att få en uppfattning om svenska bankers regelefterlevnad. Studien avser även att undersöka om riskupplysningen har förändrats över tid. (År 2010, 2017 och 2023) MetodStudien antar en kvantitativ forskningsstrategi för att svara på studiens syfte. Innehållsanalysen ger studien inslag av kvalitativ forskning på grund av den subjektivitet som uppstår när varje årsredovisning ska gås igenom, analyseras och poängsättas med 1 eller 0. Forskningsunderlaget bygger på 12 bankers årsredovisningar. Resultat och slutsatserDenna studies resultat visar på att det finns brister i riskupplysningarna som svenska banker redovisar. År 2010 var medelvärdet för regelefterlevnad bland alla undersökta banker 49 procent, år 2017- 57 procent och år 2023 - 66 procent. Flest punkter uppfyllda med riskupplysningar lämnar de större bankerna men även hos dessa menar vi att förbättringspotential finns. Generellt är det högst regelefterlevnad för kreditrisk och likviditetsrisk medan punkterna som handlar om marknadsrisker har varit lägst regelefterlevnad inom. Examensarbetets bidragStudien ger kunskap till olika intressenter som vill kunna ta genomtänkta beslut där information om risk är relevant. De kan genom denna studie erhålla ökad förståelse och kunskap om IFRS 7. Denna studie är så vitt vi vet den enda studien som studerar svenska banker noterade på Nasdaq OMX i Sverige och är därför en viktig byggsten i det vetenskapliga fältet. Förslag till fortsatt forskningFör framtida forskare föreslår vi djupare analyser i ett bredare underlag, fler företag, fler punkter och fler årtal är exempel på hur vidare forskning skulle kunna läggas upp. Fortsatt forskning bör söka efter mer tydligt definierade mått på riskupplysningar som ger jämförbara resultat. / AimThe purpose of the study is to measure how much information banks listed on Nasdaq OMX Stockholm provide about risk factors in their annual report according to IFRS 7 guidelines and instructions. The purpose is to get an idea of Swedish banks' compliance. The study also intends to investigate whether risk disclosure has changed over time (in 2010, 2017 and 2023). MethodThe study adopts a quantitative research strategy to answer the study's purpose. The content analysis gives the study elements of qualitative research due to the subjectivity involved in reviewing, analyzing and scoring each annual report with 1 or 0. The research data is based on the annual reports of 12 banks. Results and conclusionsThe results of this study show that there are shortcomings in the risk disclosures reported by Swedish banks. In 2010, the average compliance rate among all banks surveyed was 49 per cent, in 2017 - 57 per cent and in 2023 - 66 per cent. The largest banks report the highest levels of compliance with risk disclosures, but we also believe that there is potential for improvement among these banks. In general, compliance is highest for credit risk and liquidity risk, while the items dealing with market risks have been the least complied with. Contribution of the thesisThe study provides knowledge to various stakeholders who want to make informed decisions where information about risk is relevant. They can through this study gain increased understanding and knowledge of IFRS 7. This study is to our knowledge the only study that studies Swedish banks listed on Nasdaq OMX in Sweden and is therefore an important building block in the scientific field. Suggestions for further researchFor future researchers, we suggest deeper analyses on a broader material; more companies, more items and more years are examples of how further research could be organized. Further research should look for more clearly defined measures of risk disclosure that can provide comparable results.

Le risque systémique a joué un rôle clé dans la propagation de la dernière crise financière mondiale.Un grand nombre de mesures de ce risque ont été développées pour évaluer la contribution d’une institutionfinancière au risque de l’ensemble du système. Toutefois, de nombreuses questions concernantles capacités de ces mesures à identifier les institutions financières d’importance systémique (SIFIs) ontété soulevées puisque le risque systémique possède de multiples facettes et certaines d’entre elles sontdifficiles identifier, telles que les similitudes entre institutions financières.L’objectif général de cette thèse en finance est donc (i) de proposer une solution empirique pour identifierles SIFIs au niveau nationale, (ii) de comparer théoriquement et empiriquement différentes mesures durisque systémique et (iii) de mesurer les changements d’expositions au risque des banques.Tout d’abord, le chapitre 1 propose un ajustement de trois mesures de risque systémique basées sur desdonnées de marchés et conçues dans un cadre international, afin d’identifier les SIFIs au niveau national.Ensuite, le chapitre 2 introduit un modèle commun dans lequel plusieurs mesures du risque systémiquesont exprimées et comparées. Il y est théoriquement établi que ces mesures de risque systémique peuventêtre exprimées en fonction de mesures traditionnelles de risque. L’application empirique confirme cesrésultats et montre que ces mesures ne sont pas capables de saisir la nature multidimensionnelle durisque systémique. Enfin, le chapitre 3 présente la méthodologie appelée Factor Implied Risk Exposures(FIRE) permettant de décomposer une variation de la mesure de risque d’une banque en deux éléments,le premier représentant la volatilité de marché et le second correspondant à l’exposition au risque de labanque. Ce chapitre illustre empiriquement que les changements d’expositions au risque sont corréléspositivement entre les banques, ce qui est cohérent avec le fait que les banques présentent des similitudesdans leurs prises de positions sur le marché. / Systemic risk has played a key role in the propagation of the last global financial crisis. A large number ofsystemic risk measures have been developed to quantify the contribution of a financial institution to thesystem-wide risk. However, numerous questions about their abilities to identify Systemically ImportantFinancial Institutions (SIFIs) have been raised since systemic risk has multiple facets, and some of themare difficult to gauge, such as the commonalities across financial institutions.The main goal of this dissertation in finance is thus (i) to propose an empirical solution to identifydomestic SIFIs, (ii) to compare theoretically and empirically different systemic risk measures, and (iii)to measure changes in banks’ risk exposures.First, chapter 1 offers an adjustment of three market-based systemic risk measures, designed in a globalframework, to identify domestic SIFIs. Second, chapter 2 introduces a common framework in whichseveral systemic risk measures are expressed and compared. It is theoretically shown that those systemicrisk measures can be expressed as function of traditional risk measures. The empirical application confirmsthese findings and shows that these measures fall short in capturing the multifaceted nature of systemicrisk. Third, chapter 3 proposes the Factor Implied Risk Exposures (FIRE) methodology which breaksdown a change in risk disclosure into a market volatility component and a bank-specific risk exposurecomponent. This chapter empirically illustrates that changes in risk exposures are positively correlatedacross banks, which is consistent with banks exhibiting commonality in trading.

Risk, som kan definieras som möjligheten att något oönskat ska hända, är idag ett omdiskuterat ämne. Det har blivit allt viktigare att företag kommunicerar information om sina risker och hur de hanteras. Det har visat sig att banker är mycket utsatta för risk och att banksektorn är instabil. De finansiella risker som banker ofta är utsatta för är kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. På senare tid, och framförallt till följd av den senaste finanskrisen, har det tillkommit flertalet standarder som reglerar för en mer detaljerad riskupplysning. Kraven på riskinformation i årsredovisningen har därmed ökat och banker rapporterar mer om sina risker nu än tidigare. IFRS 7 och Basel är internationella regelverk som reglerar upplysning av riskrelaterad information. Regelverkens syfte är att förbättra riskupplysningen och att stärka den finansiella stabiliteten. Risken för att hamna i en ny finansiell kris minskar till följd av ökad öppenhet. Inom riskhantering har ramverket ERM tillkommit, som vägleder företag i riskhanteringsprocessen. Vidare kan bankers riskinformation i årsredovisningen skilja sig, både mellan länder och mellan banker inom ett land.Syftet med studien är att undersöka svenska och brittiska marknadsnoterade bankers kommunikation av riskinformation i årsredovisningen och studera om den har förändrats från år 2006 till år 2013 och i så fall hur. Studien syftar också till att analysera hur förändringen skiljer sig mellan olika banker i Sverige och i Storbritannien. Slutligen syftar studien till att studera hur förändringen skiljer sig mellan de två länderna, som i grunden anses härstamma från olika redovisningstraditioner. För att uppfylla syftet med studien genomförs en kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar från de fyra största bankerna i Sverige respektive Storbritannien. Därefter undersöks hur informationen förändrats för varje bank och sedan genomförs en komparativ studie, där bankerna respektive de två länderna jämförs.Studiens resultat visar att det har skett en förändring i riskkommunikation i årsredovisningen från år 2006 till år 2013 för samtliga studerade banker, då upplysningen om risker och riskhantering har ökat. De svenska bankerna skiljer sig i förändringen i högre grad än de brittiska. Det är svårt att se ett samband bland de svenska bankerna, medan de brittiska i stort sett följer samma mönster i förändringen. Vidare visar studien att de brittiska bankerna har genomgått en större förändring och att de har förändrats i högre takt än de svenska bankerna mellan de studerade åren. Det visar tydligt att de brittiska bankerna tillhör den anglosaxiska redovisningstraditionen och i jämförelse kan de svenska bankerna relateras till den kontinentaleuropeiska traditionen. Studien ger dock belägg för att de svenska bankernas riskkommunikation närmar sig den anglosaxiska traditionen, eftersom de har förändrats mellan de studerade åren och eftersom de har blivit mer transparenta. Vidare har både de brittiska och de svenska bankerna blivit mer transparenta när det gäller information om risk i årsredovisningen, vilket går i linje med legitimitetsteorin och intressentteorin. / Program: Civilekonomprogrammet