Uppsatsens titel: Hedgefonder som alternativ investering – Kvantitativ studie av hedgefonders prestationer för perioden 30 september 2003 till 30 september 2008 Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, kandidatuppsats, inriktning finansiering Författare: Stefano Collén Petralia och Omar Abdirahman Handledare: Åke Bertilsson Nyckelord: Hedgefonder, riskjusterad avkastning, portföljteori, marknadsportföljen, alternativa investeringar Syfte: Syftet är att undersöka hur hedgefonders historiska prestationer är i jämförelse med aktiemarknaden, med hänsyn till dess avkastning, risk och dess korrelation med aktiemarknaden. Detta för att se om investerare kan använda hedgefonder som ett komplement i investerarnas marknadsportfölj för att sänka risken och höja den riskjusterade avkastningen. Metod: Uppsatsen bygger på en surveyundersökning som har utgått från sekundärdata i form av de olika undersökta hedgefondernas kurshistorik. Genom att tillämpa olika teorier för att mäta hedgefondernas prestationer har en kvantitativ undersökning genomförts, med utgångspunkt från en deduktiv ansats där ekonomiska teorier har testats mot verkligheten. Resultat: Hedgefondernas betavärden och korrelation med aktiemarknaden visar att det finns ett samband mellan många hedgefonder och aktiemarknaden, dock inget starkt samband. Det går inte att säga att hedgefonderna är helt oberoende av aktiemarknaden, vilket många hedgefonder antyder att de är. Resultaten tyder på att hedgefonderna inte hade en högre avkastning än aktiemarknaden totalt sett och inte heller när aktiemarknaden var i en uppgående trend. Hedgefondernas avkastning var dock bättre än aktiemarknaden när aktiemarknaden var i en nedgående trend. Hedgefondernas risk var lägre än aktiemarknaden och genom att kombinera de olika hedgefonderna gick det att sänka risken ytterligare. Att enbart investera i enskilda hedgefonder ger inte en bättre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden, enbart när aktiemarknaden är i en nedgående trend. Hedgefonder som grupp kan dock ha högre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden totalt sett under hela undersökningsperioden. Resultaten visar även att hedgefonder som grupp kan vara ett bra komplement till marknadsportföljen för att sänka risken och öka den riskjusterade avkastningen, men att enskilda hedgefonder inte har lika positiv inverkan på portföljen.

Over a long period of time, there has been a rich debate in the academic and financial world if active management can generate an excess return. Many experts say that the current active management strategies is nothing more than a money grab that produces large gains, for banks and investment firms, through high management fees while producing no excess value for the individuals buying their service. In short, an effective market makes it almost impossible for fund managers to produce value for their clients in the long run. No argument has only one side though, other experts say that active management has a role to play because not all investors are rational. This irrationality can lead to mispricing on financial assets in the marketplace and in turn lead to an ineffective market where active management can fill a much needed role. The purpose of this study is therefore to see if active management strategies can create a higher risk adjusted return, taking management fees into consideration, during times of high volatility when the uncertainty is at its peak. We studied the time period of 2003-2012 where 2008 was by far the most volatile year and in being so was the main focus point for our study. In trying to make as strong a case as possible we gathered 250 mutual funds continuous daily data of ten years for volatility and yield. We had trouble getting a reliable and valid result using the Sharpe ratio and the modified Sharpe ratio when we studied 2008, we used the Sharpe ratio for the ten year study but we had to use a two dimensional measurement for 2008 which focused exclusively on volatility and yield. The result of the study states that during 2008 we could not show a statistical significance in favor of active management in terms of excess returns when we used the Sharpe ratios. We could however observe if we looked at the frequency data, regarding volatility and yields, see that active management created a higher value for its clients than passive management during 2008. When we observed the results for the whole time period we saw that active management created a significant positive difference in yield toward passive management. The conclusion of the study is therefore that active management can generate an excess value for its investors not just in times of distress but in all market climates. / Under många år har det förekommit en debatt i både den akademiska världen och på den finansiella marknaden huruvida en aktivt förvaltningsstrategi kan generera överavkastning kontra ett index. Flertalet experter säger att strategin i sig är ett tilltag från fondbolag och banker för att generera intäkter i form av höga förvaltningsavgifter och strategin har oerhört svårt att generera mervärden åt aktörer som nyttjar deras tjänster. Således är det nästintill omöjligt att på en effektiv marknad, skapa ett mervärde för investerare över en längre tidperiod. Inget argument har bara en sida dock, andra experter menar att strategin kan skapa en funktionell betydelse då investerare allt som oftast uppvisar ett irrationellt beteende som ger upphov till felprissättningar på finansiella tillgångar. Syftet med studien blir därför att se huruvida en aktiv förvaltningsstrategi kan skapa högre riskjusterade avkastningar med hänsyn till förvaltningsavgifter än ett valt jämförelseindex under tider med hög volatilitet, då osäkerheten kan anses som störst. Vi studerade tidsperioden 2003-2012 och fann att det mest volatila året med en bred marginal var 2008, det här året blev då fokus för vår studie när vi valde att se över tider med hög volatilitet. För att styrka studiens tillförlitlighet insamlades kontinuerligt förräntade dagsavkastningarna och dagsvolatilitet uppskattades för 250 fonder och utgjorde därmed grunden för studien. Tillsammans med Sharpekvoten och en modifierad Sharpekvot fann vi svårigheter med att påvisa ett reliabelt resultat under riskåret 2008. Svårigheterna mynnade sedermera fram till ett tvådimensionellt riskmått för 2008 och Sharpekvoten för hela den valda tidsperioden. Resultatet av studien konstaterade att riskåret 2008 påvisade en frekvensmässig högre riskjusterad avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifter för fonder gentemot S&P 500. Resultatet visade även att fonder generellt genererade en högre riskjusterad avkastning än S&P 500 oavsett om man exkluderade förvaltningsavgifter eller ej, resultatet var således signifikant för hela den aggregerade tidsperioden. Konklusionen från studien blir således att en aktiv förvaltningsstrategi kan generera mervärde till investerare oavsett om man exkluderade förvaltningsavgifter eller ej och oavsett om marknadens omgivits av osäkerhet eller ej.

ABSTRACT TITLEThe investors guide to hedge fund strategies – A comparing study of hedge fund strategies on the Swedish market. COURSEBachelor Thesis in Finance KEYWORDSHedge funds, Hedge fund strategies, Swedish hedge fund market, Investors, Average return, Riskadjusted return The Thesis Investor’s general knowledge about hedge funds and hedge fund strategies, is compared to other investment alternatives low. The purpose of this thesis is therefore to clarify to investors how examined hedge fund strategies separate concerning risk and return in hedge funds. This, in order to facilitate for investors understanding which hedge fund strategy will be more suitable for them. To achieve this, the thesis is mainly focusing on quantitative data, which is complemented with qualitative findings in terms of a questionnaire. The hedge funds have been categorized after selected strategy. Furthermore a comparison between the strategies, as well as towards an independent market index has been made, using different measures of risk. The thesis show that all strategies generate less return compared to the stock-related index OMXS, on the other hand the strategies shows a lower level of risk. Fund – of – funds have the best average return and risk-adjusted return, while Multi-strategy have the lowest risk. Macro is the only strategy who achieved quarterly absolute return.

No description available.

I Sverige har fonder länge varit en populär sparform, där åtta av tio svenskar investerat i fonder. Det råder dock oklarheter när det kommer till vilken form av fonder som är bäst att investera i om man söker hög avkastning. Det finns studier som visar på att aktivt förvaltade fonder inte kan överprestera index i längre perioder och det finns studier som också visar på motsatsen i kortare perioder. Den effektiva marknads hypotesen, modern portföljvalsteori och andra teorier är diskuterade som bakgrund i denna studie. Den här studien studerar svenska aktivt förvaltade fonder och ett jämförande index vid uppgångar och nedgångar, det vill säga kortare perioder av nedgång eller uppgång på marknaden. Beta och sharpekvoten är två prestationsmått tas fram för att jämföra aktivt förvaltade fonder med SIXRX indexet. Syftet med studien är att se om de aktivt förvaltade fonderna har en högre riskjusterad avkastning än SIXRX i nedgångar, respektive uppgångar på den svenska marknaden. Studien visar ett resultat som tyder på att fonder i de tre nedgångs perioderna har bättre avkastning än index, både vad det gäller beta och sharpekvot. När det däremot kommer till uppgångarna som står för resterande fyra perioder är resultatet blandat. Betavärdet tyder på att fonderna under uppgångar inte presterat bättre än jämfört index, men enligt sharpekvoten har de aktivt förvaltade fonderna en högre riskjusterad avkastning i alla uppgångar. / In Sweden, funds have long been a popular form of savings, with eight out of ten Swedes investing in funds. However, when it comes down to what kind of funds is best to invest in if you are looking for high returns it's hard to know what kind is the best. There are studies that show that hedge funds cannot outperform indexes for longer periods and there are studies that can show the opposite in shorter periods. The effective market hypothesis, mean variance theory and other theories are discussed as background in this study. This study studies Swedish actively managed funds and a price index for upturns and declines on the market. Beta and the Sharpe ratio are two performance metrics to compare actively managed funds with the SIXRX index. The purpose of the study is to see if the active management of the funds has a higher risk-adjusted return than SIXRX in downturns and upturns in the market. The study shows a result that indicates that the three downturn periods have better returns than the index, both in terms of beta and Sharpe ratio. When that comes to the periods when the index has a positive return that account for the remaining four periods, the result is mixed. The beta value indicates that the funds during upturns did not perform better than the Price Index, but according to the Sharpe ratio the active managed funds have a better Sharpe ratio during these periods of time.

The interest for funds that are considered sustainable have increased globally in recent times. This has contributed to corporations on the financial market having to adapt themselves to economical, environmental and social aspects. Environmental, social and governance (ESG) is a way for equity funds to implement sustainability aspects in their management. Previous research in this area have obtained different results regarding how sustainable funds perform in contrast to conventional funds. Since there is not any research in this area regarding the swedish market who also includes the impact of management fees, we decided to investigate the differences in performance and how management fees affects the risk adjusted return. This study investigates 42 equity funds between the time period of 2015-01-01 - 2019-12-31,  sustainable funds are identified from Swesifs sustainability profile and Morningstar's sustainability rating. The scientist in this study have calculated Sharpe ratio, Jensen's measure and Treynor performance measure to estimate performance of sustainable and conventional funds. Furthemore, a correlation analysis has been conducted to identify the extent to which management fees affect the risk-adjusted return. The results show us a difference in performance on a 10 percent significance level, since sustainable funds performance is inferior to conventional funds. In addition, a positive but weak linear relationship is identified in the correlation analysis.

Svenskarnas sparande ökar för varje år samtidigt som det finns en mängd olika möjligheter att investera sitt kapital. Ett av de vanligaste alternativen är fonder där det investerade kapitalet sedermera investeras av en förvaltare i olika underliggande tillgångar. Även utan det obligatoriska premiepensionssystemet har majoriteten av svenska befolkningen sparande i fonder. Den här studien undersöker hur riskjusterad- och faktisk avkastning påverkar förändring i nettoflöde, som är in- och utflödet av kapital i en fond. Urvalet består av elva svenska fonder med exponering mot Sverige och USA. Hypoteserna har för avsikt att testa ifall det finns någon skillnad mellan riskjusterad avkastning och faktisk avkastning kopplat till förändringar i nettoflöde. Vidare undersöks om det finns någon skillnad av sambandet mellan förändringar i nettoflöde och riskjusterad avkastning för fonder exponerade mot Sverige respektive USA. Resultatet kunde inte styrka hypoteserna men trots det visade modellerna på intressanta samband som öppnar upp för vidare forskning.

Lönsamheten hos olika typer av aktier har länge intresserat både investerare och företag. Detta intresse sträcker sig även till många akademiker och forskare, där en del kunnat påvisa att så kallade värdeaktier kan generera en högre avkastning jämfört med marknaden och tillväxtaktier. Dessa värdeaktier anses vara undervärderade på marknaden och kan identifieras genom låga prismultiplar, så som P/E- och P/B-värden, till skillnad från tillväxtaktier som anses vara övervärderade på marknaden och identifieras genom höga prismultiplar. En strategi som fokuserar på att investera i värdeaktier är värdeinvestering, som har utvecklats sedan 30-talet och genererat goda avkastningar för många investerare. Under flera år har dock intresset för hållbara investeringar ökat och fått större vikt i investeringsbeslutet. Investerare är beredda att kompromissa med lönsamheten för mer hållbara investeringsalternativ, men de vill inte förlora för mycket i avkastning. Syftet med studien är därför att undersöka huruvida värdeinvestering kan vara en fungerande strategi för hållbara investeringar på en europeisk marknad, och fokus ligger på företag med höga ESG-poäng samt högt marknadsvärde under åren 2011-2018. Detta undersöks genom att jämföra prestationerna hos värde- och tillväxtaktier, samt hos ett marknadsindex utan hållbarhetsfokus som representerar den europeiska marknaden. I studien skapas fyra olika portföljer, baserade på hållbara företags låga respektive höga P/E- samt P/B-värden. Prestationen hos dessa portföljer, samt hos marknadsindexet, mäts i form av riskjusterad avkastning, och genom hypotesprövning undersöker studien ifall det finns någon signifikant skillnad i den riskjusterade avkastningen mellan dessa portföljer samt mellan portföljerna och marknadsindexet. Samtliga hypotestester visar att det inte finns någon signifikant skillnad i riskjusterad avkastning mellan de hållbara värde- och tillväxtaktierna, eller mellan de hållbara portföljerna och marknadsindexet. Detta indikerar att aktierna på marknaden är korrekt prissatta och är således varken under- eller övervärderade, i enlighet med den effektiva marknadshypotesen. Denna står i kontrast till strategin för värdeinvestering som bygger på att finna undervärderade företag på marknaden. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att värdeinvestering inte nödvändigtvis är en fungerande strategi vid hållbara investeringar i stora företag på den europeiska marknaden. Enligt studien kan inte värdeaktier anses generera en signifikant högre riskjusterad avkastning jämfört med tillväxtaktier eller den generella marknaden. Investerare kan dock välja att investera i antingen ett brett marknadsindex, eller i mer hållbara värde- eller tillväxtaktier, och förvänta sig en relativt lik riskjusterad avkastning på denna marknad oavsett vilket investeringsalternativ de väljer. Att investera mer hållbart behöver således inte innebära en lägre avkastning.

Författarens syfte med studien är att undersöka om optionsstrategin covered call, kan generera bättre riskjusterad avkastning än jämförelseindex. Författaren bygger den kvantitativa undersökningen på sekundärdata som inhämtats från flera leverantörer av finansiell datahistorik. Ekonomisk teori som tillämpas är teorin om effektiva marknader, finansiell beteendevetenskap samt prospektteorin. Resultatet påvisar en riskjusterad högre avkastning för covered call-strategin. Adderas uppskattade transaktionskostnader visar resultatet att covered call har lägre standardavvikelse medan avkastningen är densamma som index.

<p><strong>Bakgrund och problemformulering:</strong> Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, däribland fonder med en global placeringsinriktning. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, såväl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta på vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jämförelse med globalfonder.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med undersökningen är att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jämförelse med globalfonder, tillfört något mervärde för den enskilde fondspararen utifrån parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien bygger på avkastningsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femårsperioden 1 oktober 2004 – 1 oktober 2009. I syfte att utvärdera fonderna har åtta jämförelsemått använts. Eventuell skillnad i avkastning mellan globalfonder och globala fond-i-fonder har försökt säkerställas med hjälp av ett hypotestest. För att ytterligare utvärdera fondernas prestation har vi även jämfört fondernas avkastning med avkastningen i en global indexfond.</p><p><strong>Undersökningens resultat och slutsatser:</strong> Resultatet indikerar att de globala fond-i-fonderna generellt haft en bättre avkastningsutveckling än globalfonderna. Därutöver har tre av de fyra globala fond-i-fonderna haft högre avkastning än den globala indexfonden, medan endast en av globalfonderna lyckats med motsvarande bedrift. Detta har dock inte kunnat säkerställas statistiskt varpå det inte kan uteslutas att skillnaden är en tillfällighet. Vidare antyder resultaten att de globala fond-i-fonderna har en högre riskjusterad avkastning men en likartad risknivå relativt globalfonderna. Sammantaget tyder undersökningen på att globala fond-i-fonder har skapat mervärde för fondspararen vid en jämförelse med globalfonder och framstår som ett fullgott alternativ vid investering i en fond med global placeringsinriktning.</p>