Sweden is one of the countries in the world where investing in mutual funds is most prevalent among the population. The supply of funds in the market has increased significantly in recent decades as well as the public debate on ethical issues. This has contributed to the development of the market for ethical funds. There is no clear definition of what an ethical fund is but generally it is a fund that takes into account factors related to social responsibility in different ways. This study analyzes the ethical funds historical performance levels in comparison with the corresponding traditional mutual funds. Three questions have been answered with the help of quantitative and qualitative analysis. A computational model has been constructed in Excel to analyze historical data from a range of ethical funds and traditional mutual funds. The results of the calculations are the basis for the quantitative portion of the analysis. These have been supplemented by external expertise. The effects, which the commodity prices have had on the yield differences between traditional and ethical funds, have also been studied. In this study, the price of oil has been chosen to illustrate these effects. It is not possible to reliably reach any general conclusions about how ethical funds as a fund category have performed in comparison with the corresponding traditional mutual funds. However, a pattern is observed, that the risk levels for the selected ethical funds, during the periods studied when the market went sharply up or down, respectively, were higher in all cases. The reason for this seems to be the diversification problems that have arisen due to the ethical constraints, something that both the underlying theory on the subject and the discussion with one of Swedbank Roburs portfolio manager’s support. The increased level of risk has contributed to the fact that ethical funds have found it harder to reach an equivalent risk-adjusted rate of return when the bull and the bear markets were examined. / Sverige är ett av de länder i världen där sparandet i fonder är som mest utbrett bland befolkningen. Utbudet av fonder på marknaden har ökat markant de senaste decennierna och i takt med att samhällsdebatten kring etiska frågor ökat, har en ny marknad vuxit fram, marknaden för etiska fonder. Det finns ingen tydlig definition på vad en etisk fond är men generellt är det fonder som tar hänsyn till faktorer kopplade till socialt ansvarstagande på olika sätt. Denna undersökning analyserar etiska fonders historiska prestationsnivåer i jämförelse med motsvarande traditionella aktiefonder. Tre frågeställningar har besvarats med hjälp av kvantitativ och kvalitativ analys. En beräkningsmodell har byggts i Excel i syfte att analysera historisk data från ett urval av etiska fonder och traditionella aktiefonder. Resultaten från beräkningarna ligger till grund för den kvantitativa delen av analysen som därefter har diskuterats med extern expertis. Råvaruprisernas effekter på skillnader i avkastning mellan traditionella och etiska fonder har också analyserats. I denna undersökning har oljepriset valts för att studera dessa effekter. Det går inte att med säkerhet komma fram till några generella slutsatser kring hur etiska fonder som fondkategori presterat i jämförelse med motsvarande traditionella aktiefonder. Dock kan ett mönster observeras under de perioder som undersökts då marknaden gått kraftigt uppåt respektive neråt, nämligen att risknivåerna för de utvalda etiska fonderna varit högre i samtliga fall. Anledningen till detta tycks vara de diversifieringsproblem som uppstått till följd av de etiska restriktionerna, något som bakomliggande teori inom ämnet och intervju med en av Swedbank Roburs förvaltare stödjer. Den ökade risknivån bidrar till att de etiska fonderna haft svårare att uppnå en likvärdig riskjusterad avkastning när den uppåtgående och den nedåtgående perioden granskats.

In Sweden most people are keeping their savings in ordinary saving account without any interest return. In this study two investment strategies have been examined; Graham Screener and Net Nets strategy. Investigating which of these performs better on the different Swedish stock markets. The subgroups that have been investigated are Large Cap, Mid Cap and Small Cap. The focus of this study is to find out which strategy yields the highest return with risk taken into consideration. After testing the strategies over a 15-year time period the study concluded that the Graham Screener strategy is to prefer over Net Nets strategy. The results also gave a hint that the market efficiency theory could be questioned according to the calculations in this study.

Forskningen om sambandet mellan fonders hållbarhetsbetyg ESG (Environmental, Social och Governance) och finansiell prestation är utbredd och mångfacetterad, men samtidigt saknas studier med svenska marknaden som studieobjekt. Sverige är ett land där fondsparande med hållbar inriktning är vanligare än någon annanstans i världen, och det är därför intressant att rikta forskningens fokus till den svenska marknaden. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka sambanden mellan svenska fonders ESG-betyg och finansiell prestation utifrån det totala ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg. Förhoppningen med studien är att bidra med nya bevis om sambanden inom en marknad som ligger i framkant, samt att ge svenska investerare en inblick i lönsamheten bakom hållbara investeringar. Syftet uppnås genom att pröva åtta hypoteser om sambanden, där hypoteserna berör det sammantagna ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg samt delas upp utifrån prestationsmåtten. Hypoteserna utformades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning om sambanden, samt teorier om varför sambanden existerar eller inte. Samtliga hypoteser förutspådde ett positivt statistiskt signifikant samband mellan ESG och finansiell prestation. För att pröva hypoteserna insamlades data om 70 svenskar fonder som analyserades genom fyra regressionsmodeller. Resultatet visade att inget statistiskt signifikant samband kan mätas mellan det sammanlagda ESG-betyget och avkastning respektive riskjusterad avkastning, då dessa analysmodeller inte uppnådde en korrekt signifikansnivå. Eftersom hypoteserna om det sammanlagda betyget inte fick stöd av regressionsmodellerna, drogs slutsatsen att det inte finns något samband mellan det totala betyget och finansiell prestation. Däremot utvanns statistiskt signifikanta modeller som visar sambanden mellan de enskilda kriterierna och avkastning respektive riskjusterad avkastning, men enbart två kriterier visade sig ha ett statistiskt signifikant samband med prestationsmåtten, dock inte positiva. Bolagstyrningskriteriet fastslogs ha ett negativt samband med avkastning medan det sociala kriteriet uppvisade ett negativt samband med riskjusterad avkastning. Övriga kriteriers samband fick inte stöd av modellerna. De icke-existerande och negativa sambanden kan förklaras av Friedmans aktieägarteori som säger att ett företag uppnår ekonomisk vinst genom fokus på att tillfredsställa aktieägarna, och att fokus på hållbarhet medför avkall på det fokuset. Kompromissteorin  vidareutvecklar Friedmans teori och bekräftar resonemanget då den argumenterar för att sociala och ekonomiska prestationer inte kan maximeras samtidigt, och ger också en förklaring till resultatet.

Bakgrund: Under de senaste åren har finansmarknaderna karakteriserats av låga räntor och starka börsuppgångar. Diverse stimulanspaket med anledning av coronakrisen har medfört en kraftigt ökad penningmängd som skapat en snabbt stigande inflation. För att centralbankerna ska kunna motverka inflation erfordras högre räntor vilket kan medföra lägre värderingar på aktiemarknaden. Guld som investeringsalternativ har historiskt haft egenskapen som trygg hamn när andra tillgångsklasser har underpresterat. Det råder därför ett intresse att undersöka om en investerare på den svenska aktiemarknaden kan uppnå en högre riskjusterad avkastning över tid genom att diversifiera portföljen med guld eller guldbolag. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur en portfölj med ett svenskt aktieindex (OMXSPI) kan kompletteras med guld alternativt ett guldbolagsindex (NYSE Arca Gold BUGS Index), för att uppnå en högre riskjusterad avkastning än den svenska aktiemarknaden (OMXSPI). För att besvara syftet avser studien att undersöka vilken allokering mellan guld/guldbolagsindex och aktier som krävts under perioden 2000-01-31 ± 2022-01-31 för att uppnå den högsta möjliga riskjusterade avkastningen. Metod: Studien har med en positivistisk ansats och kvantitativ metod hämtat, bearbetat och analyserat prisdata för guld, aktier och guldbolag. Utifrån prisdata har avkastning och standardavvikelser beräknats. Därefter har backtester genomförts på två olika portföljer. Portfölj 1 består av ett svenskt aktieindex och guld, och portfölj 2 består av ett svenskt aktieindex och ett guldbolagsindex. Prestationsmåttet riskjusterad avkastning har använts för att jämföra portföljernas prestation över totalperioden och två delperioder. Slutsats: Studiens resultat kan konstatera att en investerare på den svenska aktiemarknaden kan uppnå en högre riskjusterad avkastning genom att addera guld till en svensk aktieportfölj. Guldbolagsindexet och aktieindexet har visat sig vara en mindre effektiv kombination när det gäller att reducera portföljrisken. Detta har sin grund i att guldbolagsindexet besitter en avsevärt högre enskild risk än aktieindexet. Därmed anser inte studien att det är en pålitlig diversifieringsstrategi att kombinera guldbolagsindexet med ett svenskt aktieindex för att uppnå en högre riskjusterad avkastning

Purpose: The purpose of this study is to examine the difference in return between Swedish and Russian hedge funds while considering the risk taken. Method: This study is based on quantitative data on funds' historical returns from the electronic database Morningstar.se. Additional data is taken from the funds websites, the Swedish National Bank and Fondbolagens förening. Result and conclusion: All hedge funds, both the Russian and Swedish performed better thanthe index. The Russian hedge funds nevertheless performed better than their Swedishcounterparts in all three evaluation methods. / Syfte: Syfte med undersökningen är att granska skillnaderna i avkastning med hänsyn till riskenmellan svenska och ryska hedgefonder. Metod: Denna studie grundas på kvantitativ data om fondernas historiska avkastning från den elektroniska databasen Morningstar.se. Ytterligare data är hämtad från fondernas hemsidor, Riksbanken och Fondbolagens förening. Resultat och slutsats: Alla hedgefonder både de ryska och de svenska presterade bättre än index. De ryska hedgefonderna presterade dock bättre än de svenska i alla tre utvärderingsmåtten.

Problem: Den ekonomiska kris som präglat världsmarknaden under 2007 till 2010 har drabbat börser världen över till olika grad. Denna uppsats studerar hur krisen drabbat den svenska fondmarknaden och tillväxtmarknadsfonder ur perspektivet risk och avkastning. Detta är i denna studie belyst utifrån en svensk småsparares perspektiv. Problemlösning: Utifrån portföljteorin i form av Sharpekvoten och Modigliani-Modiglianis modell för riskjusterad avkastning har avkastning, till för de båda kategorierna gemensam risknivå, fastställts. Den placering med högst avkastning till likställd risk används som en indikator för val av placering. Slutsats: Skillnaden i avkastning givet gemensam risk är marginell under perioden och anses inte vara tillräckligt hög för att användas som indikator, gällande placeringsalternativen emellan, för en svensk småsparare.

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning. Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX. Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat. Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden. / Background: The current pension system in Sweden consists of six so called AP-funds. Throughout the years the pension system has been criticized for its low return. Problem: We will compare the pension funds’ risk and return with the rest of the stock market as a whole. This will be done by the aid of two comparison registers: MSCI World and SIXRX. Purpose: Our purpose with the essay is to compare the pension funds in the Swedish pension system, their risk and return, with the share market as a whole. Method: We have used a quantitative method, by gathering information from the annual reports and relevant websites. We have also gathered historical data, which has been processed and analyzed. Conclusion: The studied pension funds have achieved lower results than the stock market market.

Bakgrund: De senaste åren har en stark underprissättningstrend observerats i det ökande antalet börsnoteringar, vilket har skapat ett starkt investerarintresse. En stor del av dessa nyintroducerade bolag är småbolag, varav de flesta noteras på mindre handelsplatsformer, så kallade MTF:er. MTF:en Aktietorget introducerade flest företag till den svenska aktiemarknaden 2010-2014, varför detta har valts till studiens undersökningsområde.Tidigare studier har bevisat att det finns en hög volatilitet i nyintroduktioner och småbolag, vilket i finansiella sammanhang betyder att en sådan investering är mer riskfylld. Dock saknas liknande studier på downside volatilitet, alltså risken för förlust. Denna studie ämnar därför att jämföra den traditionellt riskjusterade avkastningen i form av sharpekvoten, mot avkastningen justerad för downside risk, den så kallade sortinokvoten. Detta nyare mått på risk är en del av den postmoderna portföljteorin, som tar hänsyn till en mer förlustaversiv investerare. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera den riskjusterade avkastningen i nynoteringar på Aktietorget för att jämföra med etablerade bolag på OMX Stockholm. Den riskjusterade avkastningen beräknas genom sharpe-respektive sortinokvoten och jämförs sedan för att undersöka eventuella skillnader i bedömningen av aktiernas prestation. Genomförande: Uppsatsen är en eventstudie med deduktiv ansats. Undersökningen har inkluderat nynoteringar på Aktietorget mellan 2010-2014 och jämförelseaktier består av branschindex från OMXSPI.Den riskjusterade avkastningen har beräknats via modifierade kvoter. Samband mellan sharpe-respektive sortinokvoten har undersökts genom icke-parametrisk rangordningskorrelation. Slutsats: Studien kan inte bevisa en signifikant abnormal avkastning i nynoteringar på Aktietorget, men observerar en genomsnittlig överavkastning upp till en månad. De riskjusterade kvoterna har mycket stark rangordningskorrelation, vilket innebär att studiens resultat inte kan motivera en fortsatt användning av sortinokvoten. / Background: In recent years, a strong underpricing trend has been observed in the increasing number of IPOs, which has created a strong investor interest. A large part of these IPO companies are small firms, most of which are listed on smaller trading venues, known as MTFs. The MTF Aktietorget introduced most companies to the Swedish stock market during 2010-2014, so it has been chosen as the area for this research.Previous studies have shown that there is high volatility in new introductions and small companies, which in financial terms means that such an investment contains more risk. However, similar studies on downside risk are lacking. This study therefore aims to compare the traditional risk-adjusted return in the form of the sharpe ratio, against the return adjusted for downside risk, the so-called sortino ratio. This newer measure of risk is part of the postmodern portfolio theory, which takes into account a more loss-aversive investor. Purpose: The purpose of this paper is to analyze the risk-adjusted return in IPOs on Aktietorget and compare it with the return of established companies on OMX Stockholm. The risk-adjusted return is calculated by the sharpe and sortino ratios, respectively, and are later compared with each other to investigate possible differences in the estimation of performance for the stocks. Methodology: This paper is an event study with a deductive approach. The study has included IPOs on Aktietorget between 2010-2014 and comparative stocks, consisted of industry index from OMXSPI.The risk-adjusted return has been calculated using modified ratios and the relationship between the sharp and sortino ratios has been investigated by non-parametric ranking correlations. Conclusion: The study can't prove any significant abnormal return in IPOs on Aktietorget, but observes an average excess return of up to one month. The risk-adjusted ratios have very strong rank correlation, thus empirical results can't motivate the continued use of the sortino ratio.

Genom att använda ett stort urval av riktkurser utgivna på företag inom OMXS30 under åren 2010–2019, undersöker vi huruvida riktkursförändringar ger upphov till en marknadseffekt eller inte. Med hjälp av en eventstudie visar vi på en signifikant riskjusterad avkastning dagarna omkring förändringen i riktkursen. Genom att dela in riktkursförändringarna i kvintiler, visar studien att graden av riskjusteradavkastning dessutom är hänförbart till dels hur pass stor riktkursförändringen är, dels om den är att beakta som positiv eller negativ. Dessa resultat är särskilt starka när förändringen i riktkursen är ställd mot den tidigare riktkursen av samma analyshus, snarare än när den är ställd mot rådande aktiekurs. Därtill genomförs en regressionsanalys vars resultat stödjer ett positivt samband mellan riktkursförändring och riskjusterad avkastning. Slutligen medför studien ny relevant information om kvartalsrapporters effekt när det kommer till studier om riktkursförändringar. Till skillnad från den tidigare forskningen, eliminerar vi riktkurser som sammanfaller med kvartalsrapporter och visar på skillnader i den riskjusterade avkastningen som följer. / By using a large dataset of target prices issued on companies included in the OMXS30 index during the years 2010-2019, we examine whether target prices cause a short-term market reaction. By doing this, we take an event-study approach and find a significant abnormal return around the days the target price is published. By categorizing the change in target prices into different quintiles, we also show that the size of the abnormal return is due to the change in the target price and whether it’s considered positive or negative. These results are especially salient when the change in target price is based on the earlier target price from the same firm rather than the current stock price. In addition to the event-study a regression analysis is performed, which supports the positive association between the target price change and the abnormal return. This paper also provides useful information about the effects from quarterly reports in prior studies. Unlike previous research, we exclude all target prices that coincide with quarterly reports and find differences in the abnormal return that follows.

Bakgrund: Både aktieinvesteringar samt fastighetsinvesteringar har blivit populära investeringsalternativ hos den svenska befolkningen. Låga bostadsräntor och nya förmånliga aktiesparformer har bidragit till ett gynnsamt investeringsklimat på både fastighetsmarknaden och aktiemarknaden. Trots osäkerheter relaterade till utbrottet av coronapandemin nådde båda marknader rekordhöga prisnivåer under 2020 och förväntningarna på marknaderna har varit fortsatt höga. Eftersom det saknas tidigare studier på den svenska marknaden kring vilken investering som faktiskt har varit den mest lönsamma samt hur korrelationen ser ut mellan tillgångarna är detta av intresse att studera. Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra den riskjusterade avkastningen mellan en aktieinvestering och en bostadsrättsinvestering under olika tidsperioder samt studera korrelationen mellan dessa två tillgångar på lång sikt och under coronapandemin.  Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod samt en deduktiv ansats. Månadsdata för aktieindexet OMXSPI samt prisdata för bostadsrätter på den svenska marknaden har inhämtats för tidsperioden 2011–2020. Den riskjusterade avkastningen och korrelationen har beräknats för att undersöka eventuella skillnader mellan de två tillgångsslagen. Slutligen har signifikanstester gjorts på resultatet och regressioner har genomförts för att analysera sambandet mellan volatilitet och avkastning. Slutsats: Resultatet visade inte på någon signifikant skillnad mellan de två tillgångsslagens avkastning. OMXSPI visade dock på en högre riskjusterad avkastning än bostadsrätter för alla de studerade tidsperioderna. På lång sikt var korrelationen mellan de två tillgångarna starkt positiv och det gick även att se en förstärkt korrelation under coronapandemin. / Background: Stock- and real estate investments are both investments that have become very popular in Sweden. Low mortgage interest rates and new affordable ways to invest in stock have created an investment friendly climate for both the real estate market and the stock market. Despite uncertainties related to the outbreak of the covid-pandemic, both the realestate market and the stock market reached record high levels in 2020 and the expectations on the market have been continuously high. There is a research gap on the Swedish market regarding which investment is the most profitable and how the two investments correlate witheach other, making it a relevant subject to study. Purpose: The purpose with this essay is to compare the risk-adjusted return between an investment in stock and an investment in real estate and study the long-term correlation between these two investments, and the correlation during the covid-pandemic. Methodology: The study was conducted through a quantitative method and a deductive approach. Monthly data for the stock index OMXSPI and real estate price data from the Swedish market were gathered for the time period 2011-2020. The risk-adjusted return and the correlation was calculated to study potential differences between the two investments. Finally, the results were statistically tested, and regressions were conducted to analyze the relationship between volatility and return. Conclusion: The result did not show any significant difference between the return of the two asset classes. However, OMXSPI did show a higher risk-adjusted return than the real estate index for all studied time periods. The correlation between the two asset classes was strongly positive in the long term and it was also possible to see an increased correlation during the covid-pandemic.