No description available.

The standing debate regarding how preferences should be defined is still evident in research today. Are they invariant to current endowment as a neoclassical practitioner would proclaim, or reference dependent as a behavioural economist would state? This theoretical discrepancy, regarding how preferences should be defined, when agents are experienced at what they do is found by List (2003) to be non-existing. In recollection of this notation, this thesis investigates how professional agents adopt risk in reference to a point that a neoclassical practitioner would deem irrational. With data on professional golf players on the U.S professional golf tour during 2013-2018, I find evidence that players respond in terms of what risk they adapt to a normatively irrelevant reference point in accordance to what Prospect Theory would predict. Indicating that even experienced agents have reference dependent preference towards risk. To give what the data proclaim a causal interpretation I adopt a quasi-experimental regression kink design. My estimates indicate a causal kink at my artificial threshold but are proven fragile to bandwidth alterations. Even though a causal claim is questionable, a sensitivity analysis finds evidence that my artificial threshold drives the relationship. Supporting the viewpoint that preferences towards risk are reference dependent and that experience does not eradicate the difference between what we do and what we should do.

De senaste åren har en ökning av andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsnoterade företag kunnat urskiljas. I takt med denna ökning är det intressant att undersöka huruvida en mer könsdiversifierad styrelse har en påverkan på diverse bolagsbeslut, exempelvis beslut om utdelning. Tidigare studier har funnit att andelen kvinnliga styrelseledamöter, samt dessa styrelseledamöters aktieinnehav, har ett signifikant positivt samband med olika mått på utdelning. Detta ligger i linje med agentteorin och tidigare forskning gällande kvinnor och mäns riskpreferenser. Tre regressionsmodeller används i studien för att undersöka huruvida samma samband går att finna i svenska börsnoterade företag mellan åren 2014-2017. Utdelning mäts på tre olika sätt: huruvida företag genomför utdelning eller inte, aktiens direktavkastning och utdelningen per aktie. Resultaten visar att det inte föreligger ett samband mellan något av måtten på utdelning och andelen kvinnliga styrelseledamöter. Studien finner inte heller stöd för att ett samband skulle föreligga mellan de kvinnliga styrelseledamöternas aktieinnehav och något av de olika måtten på utdelning.

Sammanfattning   Titel: Avkastningskrav och riskpreferenser – En studie om sambandet mellan ägarnas avkastningskrav och företagsledningens riskpreferenser.   Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i företagsekonomi   Författare: Pontus Gelin   Handledare: Peter Lindberg   Datum: Februari 2019   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan ägarnas avkastningskrav och en kvinnlig verkställande direktör.   Metod: Kvantitativ forskningsdesign med multipel linjär regressionsanalys.   Resultat och slutsats: Det går inte att fastställa någon korrelation mellan ägarnas avkastningskrav och en kvinnlig verkställande direktör. Resultatet visar på att den eventuella risken, som en kvinnlig vd medför, har diversifierats bort av investerare.   Vidare forskning: En given fortsättning på studien vore en kategorisering av aktuella bolag, där de bolagen med en kvinnlig vd ställs mot övriga. Detta test skulle visa på om ägarnas avkastningskrav är lägre för de bolag som har en kvinnlig vd, än övriga.   Nyckelord: Avkastningskrav, kapitalstruktur, risk, CAPM, betavärde (β), verkställande direktör (vd), riskpreferenser.

This study investigates if attitudes towards the pandemic recommendations made by the Public Health Agency of Sweden and if the estimation of their duration differ before and after a Covid-19 vaccination. The participants contributed to the study by filling out a questionnaire. A mass vaccination is a rare occurrence and few empirical studies have been conducted. A risk regarding a mass vaccination is that it can result in a premature relaxed mindset towards the recommendations, which can lead to an increased spread of the virus. To investigate this, we compared the responses from the participants who filled out the questionnaire before and after the Covid-19 vaccination. The results showed no differences in the attitudes towards the recommendations in the two groups, however tendencies of differences regarding the estimation of duration of the pandemic recommendations was discovered. Thus, we could not detect any large effects of a more relaxed mindset towards the recommendations, however we cannot exclude smaller effects. The results do not support that stricter recommendations should be introduced in order to counteract a more relaxed attitude. / Studien ämnar undersöka om inställningen till Folkhälsomyndighetens rekommendationer och uppskattningen av pandemirekommendationernas varaktighet skiljer sig åt före respektive efter vaccination mot covid-19. Deltagarna medverkade i studien genom att svara på ett frågeformulär.En massvaccinering är en sällsynt förekomst och få empiriska studier har genomförts. En risk vidgenomförandet av en massvaccinering är att den kan resultera i en för tidigt avslappnad inställning till rekommendationerna, vilket kan leda till en ökad smittspridning i samhället. Resultatet visade inte på några skillnader i inställningen till rekommendationerna mellan de två grupperna, dock fanns det tendenser till skillnader angående uppskattningen av pandemirekommendationernasvaraktighet. Således, utifrån studiens resultat, påvisades inte någon stor effekt av en avslappnad inställning efter en massvaccinering men det går inte att utesluta mindre effekter. Studiens resultatstyrker inte att strängare rekommendationer bör införas i en vaccinationsfas för att motverka en avslappnad inställning.