Syftet med uppsatsen är att undersöka förskollärares erfarenheter av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. De forskningsfrågor som ställdes var: vilka erfarenheter har förskollärare av barn i behov av särskilt stöd i verksamheten och vilka erfarenheter har förskollärare av samverkan när det gäller barn i behov av särskilt stöd. För att studera dessa frågor användes en kvalitativ intervjustudie. Sammanlagt intervjuades sex förskollärare på fyra olika förskolor som deltog. Förskollärarna hade olika lång arbetserfarenhet av arbete i förskolan och med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att alla förskollärare är överens om att alla kan vara i behov av särskilt stöd någon gång under sin vistelse i verksamheten och att de försöker fixa och ordna i verksamheten för alla barn. Men att de ibland behöver ta hjälp av en specialpedagog för tips och handledning

Den här studiens frågeställningar väcktes under ett förändringsarbete på en förskola.Pedagogerna uppmanades att arbeta Reggio Emilia inspirerat och det lades ner mycket energi på att skapa inspirerande och utmanande lärmiljöer. Lärmiljöerna skulle fördelas i förskolans byggnad. Barnen skulle själva få välja vilken lärmiljö de ville vara i under dagen. Det uppstod en konflikt om hur de vuxna skulle organisera arbetet i den pedagogiska miljön med barnen.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka den fysiska miljön, det sociala klimatet och pedagogers förhållningssätt på några Reggio Emilia inspirerade förskolor, samt hur pedagoger upplever att de här delarna påverkar barnen. Syftet är även att undersöka hur pedagogerna i de Reggio Emilia inspirerade förskolorna organiserar arbetet med barnen och hur organisationen påverkar barnens möjligheter till att lära och utvecklas.Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte:• Hur är verksamheten organiserad och vilken betydelse har det för barns lärande och utveckling?•Vilken betydelse har den fysiska miljön för barns utveckling och lärande?•Vilken betydelse har förhållningssätt och socialt klimat för barns lärande och utveckling?•Vilken betydelse har dessa olika aspekter i relation till barn med särskilda rättigheter?TeoriStudien utgår från en interaktionistisk teoriram med utgångspunkt i sociokulturella teorier.MetodStudien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Deltagande aktörer har varit pedagoger på fem olika förskolor. Intervjuerna spelades in på Ipad och transkriberades därefter. Sedan gjordes en kvalitativ analys av den insamlade empirin.ResultatDen här studien visar att pedagogerna har prövat att arbeta med en organisation där förskolans lärmiljöer funnits tillgängliga för alla barn samtidigt, med öppna dörrar och utan gruppindelningar. Barnen och pedagogerna blev stressade av den öppna miljön. Många barn hade svårt att komma till ro. De vuxna upplevde att de inte visste vad barnen gjorde. Nu har pedagogerna ambitionen att skapa en social miljö som passar alla barn genom att dela barnen i mindre grupper, med färre barn i de grupper där de barn som Sandberg (2009) benämner som barn i gråzonen befinner sig. När barnen är indelade i grupper är det lättare att följa deras utveckling och lärande. Det har betydelse för klimatet i barngruppen var de vuxna befinner sig. På förskolorna arbetar barnen och pedagogerna med ett gemensamt tema eller projekt. Pedagogerna värnar om barnens interaktioner och skapar förutsättningar för att barnen ska få möjlighet att ta hjälp av de medierande redskapen språket och artefakterna i sin väg mot nästa utvecklingszon. Resultatet visar också att det finns en flexibilitet i lärmiljöerna. Dessa ändras efter barnens önskemål och behov. Nya redskap, artefakter, tillförs och andra tas bort. Placeringen av lärmiljöerna baseras på var det är mest praktiskt lämpligt. Det finns en kunskap om att lärandet är situerat, att det händer olika saker i individen beroende på vilken miljö hon befinner sig i och i vilket sammanhang. De barn som betraktas vara i vad som ibland benämns som gråzonen är tvåspråkiga barn, barn med språksvårigheter, tysta barn, samt oroliga och stressade barn. Barn som är tysta och inte kräver uppmärksamhet blir osynliga i stora barngrupper. I arbetet med de tvåspråkiga barnen använder man sig mycket av vad som Strandberg (2014) kallar ”den fiffige kompisen”. Resultatet visar på att pedagogernas kunskaper om barns utveckling och lärande, samt deras förmåga att omsätta den i praktiken är en avgörande faktor för hur den fysiska miljön, det sociala klimatet och pedagogernas förhållningssätt i förskolorna ser ut. ImplikationerResultatet ger implikationen om hur betydelsefull specialpedagogens roll är i olika former av enskilda samtal och samtal i grupp där det ges tillfällen till handledning och reflektion. Det ger även indikationer om vikten av specialpedagogens roll i den pedagogiska kartläggningen av förskolans fysiska och sociala miljö för att finna optimala förutsättningar för alla barn att lära och utvecklas.Innebörden i resultatet visar dessutom på värdet av att tänka långsiktigt och att bygga en stabil grund vid ett förändringsarbete där specialpedagogen spelar en signifikant roll.

Särskilda intressen som fenomen är vanligt bland annat hos individer med autism (i autismspektrumtillstånd) och ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Autism, ADHD och annat som kan ingå i var och ens funktionsvariant, kan om det ingår för förskolebarn medföra att pedagoger anser att barnet har särskilda rättigheter. Särskilda rättigheter hör samman med inkluderingsarbete och enligt den tidigare forskning som denna studie bygger på framgår att positiva effekter kring inkludering kan främjas om barn och pedagoger engagerar sig i barns särskilda intressen.Syftet med studien är att ge röst åt förskolepedagoger och lyfta deras erfarenheter och/eller tankar om hur särskilda intressen kan ges utrymme i temainriktad undervisning för att främja inkludering av barn med särskilda rättigheter och särskilda intressen.Studien utgörs helt och hållet av kvalitativ ansats där empiri består av åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepedagoger. Empiri har bearbetats genom reflexiv tematisk analys.Det teoretiska ramverket utgörs av ett konstruktionistiskt perspektiv på lärande i kombination med Reggio Emilia-filosofiska idéer om kulturskapande och meningsfullt lärande genom analysbegreppet aktivt kulturskapande.Resultatet presenteras i tre huvudteman; X: Särskilda intressen (enligt förskolepedagogerna), Y: Olikheter är ingen stor grej (konstruktioner upplevs som naturliga) och Z: Ett delat särskilt intresse är en bonus (integration) där Tema Y även har tre underteman, vilket ger totalt fem teman (X, y1, y2, y3 och Z).Slutsatserna är att de allra flesta människor har ett särskilt intresse men att det också finns särskilda, särskilda intressen (Tema X). Inom både huvudtema Y och Z är det särskilda intresset invävt i undervisningen men Tema Y är mer komplext än Tema Z. I Tema Z tillämpas det särskilda intresset primärt för det barn som innehar intresset medan Tema Y innebär att pedagoger sprider det särskilda intresset till övrig barngrupp och levandegör aktivt kulturskapande. För fortsatt forskning rekommenderas att studera hur olika aspekter som ingår i Tema Y bäst bör samspela optimalt för att möjliggöra aktivt kulturskapande på bästa sätt.

Meningen med denna uppsats är att undersöka hur Reggio Emilias pedagogik och dess insatser korresponderar med inkludering i "en skola / förskola för alla". / Children with special rights and inclusion at the preschool: Special pedagogical interventions in a few Reggio Emilia inspired preschools