Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån Finansinspektionens nya regelverk om belöningssystem som infördes 2010 se om det har bidragit till en förändring i motivationen hos medarbetarna på Skandinaviska Enskilda Bankens distrikt Stockholm Norr. Metod: Datainsamlingen görs i form av en kvantitativ enkätundersökning med ett utskick till samtliga medarbetare på de utvalda bankkontoren inom distrikt Stockholm Norr på Skandinaviska Enskilda Banken. Teori: De teorier som används i studien är Abraham Maslows behovspyramid, David L Stums performance pyramid och Vrooms förväntningsteori. Slutsats: Motivationen hos medarbetarna på bankkontoren inom distrikt Stockholm Norr har inte förändrats trots en minskning i förmåner genom den nya ersättningspolicyn.

<p>Der vorliegende Aufsatz ist eine Untersuchung innerhalb des Aufbaustudiums für Deutsch an der Hochschule Södertörn. Der Titel lautet „<em>Das Marketing der SEB-Bank auf dem deutschen Markt</em>“ und der Aufsatz behandelt demnach die neue Marketingkampagne der SEB AG in Deutschland. Es wird untersucht, welches Bild die SEB-Bank von sich vermitteln will und auch, wie die Bank von den Kunden aufgefasst wird, also das Verhältnis zwischen Image und Identität. Untersucht wird auch, wie die Werbung und die Symbole der SEB-Bank kommuniziert werden. Die Untersuchung ist eine Fallstudie der SEB-Bank und die Informationen wurden sowohl aus Primärdaten als auch aus Sekundärdaten zusammengestellt. Die Sekundärdaten bestehen aus einer Literaturstudie innerhalb des Untersuchungsgebiets und die Primärdaten bestehen teils aus einem Mail-Interview mit Patrick Becker, Direktor Marketing der SEB-Bank, teils aus einer Befragung unter den Kunden und potentiellen Kunden der SEB-Bank. Aus den Resultaten der Studie leiten sich folgende Schlussfolgerungen ab: die SEB-Bank positioniert sich als ein schwedischer, kundenfreundlicher Finanzdienstleister mit hoher Service und Beratungsqualität. Es ist der Bank zum Teil gelungen, dieses Bild an den Kunden zu vermitteln.</p>

A brand consists of more parts than the visible features such as names and logotypes. No matter in what industry a company is acting the brand in itself determines if the company will succeed or not. A successful brand is extremely hard to copy since two exactly similar brands do not exist. With a strong brand you create positive associations and form emotional relationships with customers. The purpose with this paper was to investigate how banks in the Swedish market explain their brand identity and how they use their brand identity when positioning themselves. Furthermore the authors have investigated the differences in that matter between two of the leading banks in Sweden. This was done through a comparative case study with Nordea and SEB who are two of the leading banks in the Swedish market. A qualitative method has been used to this thesis and in-depth interviews have been conducted to collect information that was suitable for our stated problem. The results showed that both Nordea and SEB explain their brand identity according to the different aspects that the theory states and they understand the importance of brand identity. When building brand identity it is important to be aware of the different parts that the brand identity consists of. Both banks try to develop the different parts of the brand identity but there are differences in the amount of resources they put in each part. When positioning themselves, both Nordea and SEB are answering the questions in the theory concerning positioning and positioning a brand. The theory implies that the core identities are the foundation when positioning and both Nordea and SEB are well aware of their core identities and they are using them when positioning their brand.

Der vorliegende Aufsatz ist eine Untersuchung innerhalb des Aufbaustudiums für Deutsch an der Hochschule Södertörn. Der Titel lautet „Das Marketing der SEB-Bank auf dem deutschen Markt“ und der Aufsatz behandelt demnach die neue Marketingkampagne der SEB AG in Deutschland. Es wird untersucht, welches Bild die SEB-Bank von sich vermitteln will und auch, wie die Bank von den Kunden aufgefasst wird, also das Verhältnis zwischen Image und Identität. Untersucht wird auch, wie die Werbung und die Symbole der SEB-Bank kommuniziert werden. Die Untersuchung ist eine Fallstudie der SEB-Bank und die Informationen wurden sowohl aus Primärdaten als auch aus Sekundärdaten zusammengestellt. Die Sekundärdaten bestehen aus einer Literaturstudie innerhalb des Untersuchungsgebiets und die Primärdaten bestehen teils aus einem Mail-Interview mit Patrick Becker, Direktor Marketing der SEB-Bank, teils aus einer Befragung unter den Kunden und potentiellen Kunden der SEB-Bank. Aus den Resultaten der Studie leiten sich folgende Schlussfolgerungen ab: die SEB-Bank positioniert sich als ein schwedischer, kundenfreundlicher Finanzdienstleister mit hoher Service und Beratungsqualität. Es ist der Bank zum Teil gelungen, dieses Bild an den Kunden zu vermitteln.

Att SEB fick göra en kontraktion av sin verksamhet och skifta fokus mot företagskunderna i Tyskland berodde delvis på förändringar i de institutionella villkoren. Följande studie beskriver och analyserar SEB:s förvärv och försäljning av sin tyska kontorsverksamhet. En bakgrund ges till SEB:s expansion i Tyskland samt processen fram till kontraktionen. Empirin har huvudsakligen införskaffats genom djupgående semistrukturerade intervjuer och ställs mot en modell för svenska bankers internationaliseringsprocess i vår analys. Vår studie visar på vikten av att anpassa sig efter och ta till sig skillnader i kultur och marknadsstruktur när man expanderar internationellt.A

Intranät bygger på samma teknik som Internet men är begränsat nätverk inom organisationer. Teknologin används dels som ett arbetsverktyg men också för att kommunicera intern. Denna studien har analyserat det som kommuniceras på Skandinaviska Enskilda bankens intranät. Grunden för analysen bygger på en teori om hur kommunikation kan möjliggöra ett mer jämlikt förhållande i samhället i stort och inom organisationer. Denna teori identifierar fyra funktioner (social, expressiv, informativ och påverkande) hos kommunikationen som behöver ges utrymme för att jämlik kommunikation ska uppstå. Studien har därför analyserat och kategoriserat intranätets innehåll utifrån dessa kommunikationsfunktioner. Resultatet visar på en koppling mellan den tekniska infrastruktur som intranätet innebär och vad kommunikationen innehåller. Alla kommunikationens funktioner fanns representerade men i varierande utsträckning. Den informativa funktionen var mest framträdande och den expressiva endast svagt förekommande. Dock visar den tekniska utvecklingen hos intranätet på en ökad möjlighet för de anställda att uttrycka sig vilket indikerar potential för en mer jämlik kommunikation framöver.

<p>A brand consists of more parts than the visible features such as names and logotypes. No matter in what industry a company is acting the brand in itself determines if the company will succeed or not. A successful brand is extremely hard to copy since two exactly similar brands do not exist. With a strong brand you create positive associations and form emotional relationships with customers.</p><p>The purpose with this paper was to investigate how banks in the Swedish market explain their brand identity and how they use their brand identity when positioning themselves. Furthermore the authors have investigated the differences in that matter between two of the leading banks in Sweden. This was done through a comparative case study with Nordea and SEB who are two of the leading banks in the Swedish market.</p><p>A qualitative method has been used to this thesis and in-depth interviews have been conducted to collect information that was suitable for our stated problem.</p><p>The results showed that both Nordea and SEB explain their brand identity according to the different aspects that the theory states and they understand the importance of brand identity. When building brand identity it is important to be aware of the different parts that the brand identity consists of. Both banks try to develop the different parts of the brand identity but there are differences in the amount of resources they put in each part. When positioning themselves, both Nordea and SEB are answering the questions in the theory concerning positioning and positioning a brand. The theory implies that the core identities are the foundation when positioning and both Nordea and SEB are well aware of their core identities and they are using them when positioning their brand.</p>

No description available.

Klagomålshantering i bank- och finanssektorn

Syftet med denna studie är att beskriva hur svenska banker använder retorik i sin miljöredovisning i hållbarhetsrapporter för att svara på externt tryck. Studiens ska ge läsare av miljöredovisning i hållbarhetsrapporter en bättre förståelse för hur svenska banker använder retorik i sina hållbarhetsrapporter för att återfå eller behålla legitimitet. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod. För att studera hur miljöredovisningen i svenska bankers hållbarhetsrapporter förändras från år 2015 till 2017 har en textanalys med retorisk orientering genomförts. Genom legitimitetsteorin och tidigare forsknings insatser har det erhållna resultatet kunnat tolkas. De olika argumentationsmedlen, det vill säga ethos, logos och pathos, används av de svenska bankerna för att svara på externt tryck beträffande bankernas indirekta miljöpåverkan. Däremot finns det, som svar på externt tryck, ingen enhetlig användning av de olika argumentationsmedlen ethos, logos och pathos i de svenska bankernas miljöredovisning i hållbarhetsrapporter. Retoriken ändras på olika sätt för att svara på externt tryck. Ethos-argumentation används av majoriteten av bankerna vid mindre tryck för att förhindra att legitimitetsgap uppstår och logos-argumentation används vid större tryck från media för att stänga legitimitetsgapet. Det tredje argumentationsmedlet, pathos, används när banken inte i hög utsträckning har arbetat med den indirekta miljöpåverkan. Studien utökar kunskapen i studieområdet genom att ha studerat retorik i hållbarhetsrapporter samt företag med indirekt miljöpåverkan, alltså banker. För vidare forskning hade det varit till fördel att jämföra banker som överhuvudtaget inte får tryck gällande sina investeringar med banker som får direkt tryck samt att studera ett längre tidsförlopp. / The purpose of this study is to describe how Swedish banks use rhetoric in their environmental disclosures to respond to external pressure. The study will give readers of environmental reports a better understanding of how Swedish banks use rhetoric in their sustainability reports to regain or retain legitimacy. The study is based on a qualitative research method. To study how the environmental disclosure in Swedish banks' sustainability reports changes from 2015 to 2017, a text analysis with rhetorical orientation has been carried out. The result obtained has been interpreted through legitimacy theory and previous research efforts.The various means of argumentation, ie ethos, logos and pathos, are used by the Swedish banks to respond to external pressure on the banks' indirect environmental impact. However, in response to external pressure, there is no uniform use of the different arguments of ethos, logos and pathos in the Swedish banks' environmental disclosure in sustainability reports. The rhetoric changes in different ways to respond to external pressure. Ethos argumentation is used by the majority of banks at less pressure to prevent legitimacy gaps from arising and logos argumentation is used at greater pressures from the media to close the legitimacy gap. The third means of argument, pathos, is used when the bank has not worked a lot with the indirect environmental impact. The study expands the knowledge in the study area by having studied the rhetoric in the sustainability reports of companies with indirect environmental impact, ie banks. For further research, it would have been advantageous to compare banks that invest sustainably with banks that do not invest sustainably and to study a longer time period.