Thesis (M.Ed.)--University of Hong Kong, 1980. / Includes bibliographical references (leaf 141-144). Also available in print.

Thesis (M.Ed.)--University of Hong Kong, 1983. / Includes bibliographical references. Also available in print.

Thesis (M.Ed.)--University of Hong Kong, 1986. / Includes bibliographical references (leaf 82-87) Also available in print.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa gymnasielever har. Därutöver är syftet att reliabilitetstesta det kunskapsprov som utformats och använts i undersökningen. De frågeställningar som skall besvaras är:</p><p>Vad kan elever på gymnasiet om hälsa?</p><p>- Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna i de olika årskurserna?</p><p>- Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna på de olika gymnasieprogrammen?</p><p>Hur hög reliabilitet har det kunskapsprov som använts, det vill säga, hur tillförlitliga är de resultat som framkommit av undersökningen?</p><p>Metod</p><p>En kunskapsmätning på John Bauer gymnasiet i en storstadskommun har utförts där 219 elever i årskurs ett och årskurs två medverkade. Av dessa svarade 141 elever på ett prov med tjugo kunskapsfrågor inom områdena fysisk aktivitet, kost och allmän hälsa. Resultaten har därefter analyserats i både Excel och statistikprogrammet SPSS, där även reliabilitetstestet av provet utförts. Efter reliabilitetstestet skapades ett nytt index ”Sammanfattande kunskap” och resultat beräknades även utifrån detta test.</p><p>Resultat</p><p>Medelvärdet för samtliga elever låg på 11,61 antal rätta svar av tjugo möjliga på kunskapsprovet, med standardavvikelsen 2,89. En viss tendens till högre kunskap inom området kost kunde urskiljas. Inga direkta skillnader kunde ses mellan vare sig de olika årskurserna eller de olika gymnasieprogrammen. Dock kan en tendens till en högre kunskapsnivå på entreprenörsprogrammet ses. Efter utfört reliabilitetstest visade sig reliabiliteten på kunskapsprovet som helhet endast uppgå till 0,525. Det nya indexet ”Sammanfattande kunskap” gav en reliabilitet på 0,669 och dess resultat visade inte heller på några direkta skillnader mellan årskurserna eller de olika gymnasieprogrammen</p><p>Slutsats</p><p>Resultaten av denna undersökning och även tidigare forskning visar att kunskapen om hälsa generellt är relativt låg. Forskning visar olika svar gällande sambanden mellan kunskap och verkligt beteende, där en del menar att kunskap direkt kan påverka beteenden medan andra menar att andra faktorer också måste in för att en beteendeförändring skall kunna ske. Oavsett vilket samband som finns mellan kunskap och verkligt beteende kan det konstateras att folkohälsan är ett stort problem i samhället och något måste göras åt det, frågan är vad som bör göras och vem som bör göra det. Är det verkligen kunskap det är brist på eller ligger problemet någon annanstans?</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study is to investigate what knowledge students in upper secondary school have within the field of health. In addition to that the aim is to check the reliability of the test, which has been designed and used in the investigation. Problems to be answered are:</p><p>What do students in upper secondary school know about health?</p><p>- Do any differences in knowledge occur between the students in the different grades?</p><p>- Do any differences in knowledge occur between the students in the different programs?</p><p>How high is the reliability of the test used in this investigation, i.e. are the results in this investigation trustworthy?</p><p>Method</p><p>A test at the upper secondary school of John Bauer in a municipality of a big city has been accomplished, where 219 students in year one and year two have contributed. Out of these 141 students answered a test consisting of twenty questions of knowledge within the fields of physical activity, nutrition and general health. The results were analyzed in both Excel and the statistic programme SPSS and there has the test of reliability also been performed. After the test of reliability a new index “Summary of knowledge” was created and new results from this index were computed.</p><p>Results</p><p>The mean for all students was 11,61 number of right answers out of twenty possible on the test, with a standard deviation of 2,89. A tendency to a higher level of knowledge within the field of nutrition could be seen. No clear variances between the different grades or the different programs could be seen, although a trend to a higher level of knowledge in the programme of contractors could be seen. The test of reliability for the entire test showed a reliability of only 0,525. The new index “Summary of knowledge” gives a reliability of 0,669 and its results neither show any clear variances between the grades or the different programs.</p><p>Conclusions</p><p>The results from this investigation, together with previous research, shows that the knowledge of health is relatively low. Research shows different answers within the correlation between knowledge and actual behaviour, where some people means knowledge directly can affect behaviour, and some means other factors are needed as well to create a change of behaviour. No matter which correlation can be seen between knowledge and actual behaviour, it can be stated that the public unhealthy is a big problem in the society and something has to be done. The question is what shall be done, and who shall do it. Is the lack of knowledge the actual problem or is the problem something else?</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa gymnasielever har. Därutöver är syftet att reliabilitetstesta det kunskapsprov som utformats och använts i undersökningen. De frågeställningar som skall besvaras är: Vad kan elever på gymnasiet om hälsa? - Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna i de olika årskurserna? - Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna på de olika gymnasieprogrammen? Hur hög reliabilitet har det kunskapsprov som använts, det vill säga, hur tillförlitliga är de resultat som framkommit av undersökningen? Metod En kunskapsmätning på John Bauer gymnasiet i en storstadskommun har utförts där 219 elever i årskurs ett och årskurs två medverkade. Av dessa svarade 141 elever på ett prov med tjugo kunskapsfrågor inom områdena fysisk aktivitet, kost och allmän hälsa. Resultaten har därefter analyserats i både Excel och statistikprogrammet SPSS, där även reliabilitetstestet av provet utförts. Efter reliabilitetstestet skapades ett nytt index ”Sammanfattande kunskap” och resultat beräknades även utifrån detta test. Resultat Medelvärdet för samtliga elever låg på 11,61 antal rätta svar av tjugo möjliga på kunskapsprovet, med standardavvikelsen 2,89. En viss tendens till högre kunskap inom området kost kunde urskiljas. Inga direkta skillnader kunde ses mellan vare sig de olika årskurserna eller de olika gymnasieprogrammen. Dock kan en tendens till en högre kunskapsnivå på entreprenörsprogrammet ses. Efter utfört reliabilitetstest visade sig reliabiliteten på kunskapsprovet som helhet endast uppgå till 0,525. Det nya indexet ”Sammanfattande kunskap” gav en reliabilitet på 0,669 och dess resultat visade inte heller på några direkta skillnader mellan årskurserna eller de olika gymnasieprogrammen Slutsats Resultaten av denna undersökning och även tidigare forskning visar att kunskapen om hälsa generellt är relativt låg. Forskning visar olika svar gällande sambanden mellan kunskap och verkligt beteende, där en del menar att kunskap direkt kan påverka beteenden medan andra menar att andra faktorer också måste in för att en beteendeförändring skall kunna ske. Oavsett vilket samband som finns mellan kunskap och verkligt beteende kan det konstateras att folkohälsan är ett stort problem i samhället och något måste göras åt det, frågan är vad som bör göras och vem som bör göra det. Är det verkligen kunskap det är brist på eller ligger problemet någon annanstans? / Aim The aim of this study is to investigate what knowledge students in upper secondary school have within the field of health. In addition to that the aim is to check the reliability of the test, which has been designed and used in the investigation. Problems to be answered are: What do students in upper secondary school know about health? - Do any differences in knowledge occur between the students in the different grades? - Do any differences in knowledge occur between the students in the different programs? How high is the reliability of the test used in this investigation, i.e. are the results in this investigation trustworthy? Method A test at the upper secondary school of John Bauer in a municipality of a big city has been accomplished, where 219 students in year one and year two have contributed. Out of these 141 students answered a test consisting of twenty questions of knowledge within the fields of physical activity, nutrition and general health. The results were analyzed in both Excel and the statistic programme SPSS and there has the test of reliability also been performed. After the test of reliability a new index “Summary of knowledge” was created and new results from this index were computed. Results The mean for all students was 11,61 number of right answers out of twenty possible on the test, with a standard deviation of 2,89. A tendency to a higher level of knowledge within the field of nutrition could be seen. No clear variances between the different grades or the different programs could be seen, although a trend to a higher level of knowledge in the programme of contractors could be seen. The test of reliability for the entire test showed a reliability of only 0,525. The new index “Summary of knowledge” gives a reliability of 0,669 and its results neither show any clear variances between the grades or the different programs. Conclusions The results from this investigation, together with previous research, shows that the knowledge of health is relatively low. Research shows different answers within the correlation between knowledge and actual behaviour, where some people means knowledge directly can affect behaviour, and some means other factors are needed as well to create a change of behaviour. No matter which correlation can be seen between knowledge and actual behaviour, it can be stated that the public unhealthy is a big problem in the society and something has to be done. The question is what shall be done, and who shall do it. Is the lack of knowledge the actual problem or is the problem something else?

Students need to be entrepreneurial, because society has changed locally and globally and individuals must carry more responsibility for their learning and their livelihood. Information technology affects everyone and makes it possible to obtain facts far beyond the classroom. In all, the changes affect the perception of what and how pupils learn. Supranational bodies such as the OECD, the European Union and NUTEK have argued for a couple of decades that schools and businesses need to work together to educate students in an entrepreneurial direction. Today, in 2011, entrepreneurship is in fact enshrined in the new curriculum for the upper secondary school, GY 2011. The school has long sought to increase students’ responsibility for their own learning and different education practices have been tested to develop this. The purpose of this study is to form knowledge about entrepreneurial learning and make a contribution to knowledge about a form of learning, from a student perspective. The theoretical and methodological approach of the study is phenomenographic. Sixteen students at an upper secondary school with a pronounced entrepreneurial profile have been interviewed. The interview guide used was open-ended with ample opportunities for the informants to talk about their work on the basis of the project that the students perform during their last school year. Students do not use the term entrepreneurial to describe their perceptions, but from the data I understand with my teaching experience that they describe their perceptions of entrepreneurial learning. The results of the analysis of the data material show upper secondary school students' different perceptions of entrepreneurial learning and fall into five description categories. They are Understanding, identifying and defining the task, External contacts and communication, Team building, Learning in different social practices and Looking beyond the obvious. The results show that if the school is to use entrepreneurial learning as a learning approach, tasks need to be retrieved from activities outside the school to be challenging for students to manage themselves and with the help of others.

MI (Motivational Interviewing) är en samtalsmetod som avser att förbereda individer för förändringar. Socialstyrelsen (2004) anger i sina riktlinjer att svensk skolhälsovård ska använda evidensbaserade metoder i det hälsopedagogiska arbetet. Fortlöpande utbildning i MI har genomförts de senaste åren. Skolsköterskan har en god inblick i skolelevers hälsoläge avseende ohälsosamma levnadsvanor, och har dessutom en möjlighet att påverka dessa. Syftet med studien är att undersöka skolsköterskors användning av MI i sitt omvårdnadsarbete med gymnasieelever. Som omvårdnadsteoretisk ram användes Dorothea Orems egenvårdsteori samt Aaron Antonovskys salutogena perspektiv. Studien är en kvantitativ stickprovsundersökning. Enkätfrågorna omfattar skolsköterskors användning av MI i dagligt arbete, MI-teknikens grundprinciper samt eventuella behov av stöd och handledning för att vidmakthålla sina kunskaper i MI-tekniken. Resultatet visar att skolsköterskor använder MI i sitt omvårdnadsarbete i stor utsträckning och att metoden anpassas för implementering i det dagliga arbetet. Majoriteten anser att MI-metoden fungerar bättre än traditionell rådgivning vid livsstilsförändringar. Begränsningar utgjordes dock av grundprincipen att uppmärksamma förändringsprat hos eleven, samt att det finns ett stort behov av handledning och stöd för att vidmakthålla MI-kunskaperna. I vidare forskning skulle det vara intressant att undersöka vilket stöd och handledning det finns behov av och hur stöd och handledning bör utformas. / MI (Motivational Interviewing) is a conversational approach designed to prepare individuals for changes. Social Board specifies in its guidelines to Swedish school health services that they should use evidence-based practices in the health pedagogic work. Continuous education in MI has been implemented in recent years. School nurses have a good insight into the school students´ health mode for unhealthy living habits, and they also have an opportunity to influence these. The purpose of the study is to examine school nurses´ use of MI in their nursing work with secondary school students. Dorothea Orem’s self-care theory and Aaron Antonovsky’s salutogenic perspective were used as a theoretical frame. The study is a quantitative sampling. Survey questions covered the school nurses´ use of MI in daily work, MI-technique fundamentals, along with any need for assistance and guidance in order to maintain their skills in MI-technology. The result shows that school nurses are using their nursing work extensively and that the method adapts for implementation in their daily work. The majority believes that the MI-method is working better than traditional advice at lifestyle changes. Limitations, however, consisted of the basic principle of paying attention to the students talk about change and that there is a great need for mentoring and support to maintain the knowledge of MI. In further research, it would be interesting to study support and what guidance is needed and how guidance should be designed.

This study uses focus groups and a questionnaire to examine the information-seeking behaviours of Swedish upper secondary school students. Focus group interviews were conducted among students aged 17-20 at four Swedish upper secondary schools in two different cities. The interviews focused on how the informants themselves experienced their information seeking. In addition, a survey focused on the opinions of upper secondary school teachers regarding the source use of their students. The research questions considered were: What kind of information-seeking behaviour characterizes Swedish upper secondary school students? What kind of information do Swedish upper secondary school students seek when it comes to issues where corporations can be of assistance? How do Swedish upper secondary school students prefer to have information presented? The results of the study provided some valuable insights concerning these questions. The students turned out to use the Internet, and most often Google, in much of their information seeking. However, human contact in the form of face-to-face conversations or presentations was also considered highly important. Furthermore, the information-seeking skills, or information literacy, of secondary school students are not emphasized in their education. The study was performed in cooperation with AstraZeneca in the hope of the results providing the company with valuable information regarding one of their intended target groups.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utlandsfödda gymnasielever ser på yrken och den egna framtiden på arbetsmarknaden. Den teoretiska utgångspunkten för att undersöka detta är Brown´s teori om kulturella värderingar och arbetsvärderingar som styr individer i deras karriärsval. Metoden som uppsatsen bygger på är kvantitativ, enkäter har delats ut till utlandsfödda gymnasielever på två olika skolor i stockholmsområdet. I resultatet framgår att yrken med hög status är de yrken som traditionellt sätt har hög status och är välkända yrken internationellt. En slutstats som kan dras är att vid en begränsad kunskap om arbetsmarknaden sker karriärutvecklingen genom en samverkan mellan värderingar och sociala faktorer. Respondenterna är till stor del födda i samhällen som domineras av grupporienterade kulturer där egenskaper som att hjälpa varandra värderas högt vid val av yrke samt yrkens status. Föräldrar har en stor inverkan i respondenternas framtida karriär. Respondenternas framtida yrkesval görs utifrån ett transnationellt perspektiv där de värderar yrken utifrån den kulturella omgivning i vilken de lever nu och i vilken de är födda i. / The aim of the present study is to examine how foreign-born secondary school students look at careers and their own futures in the labor market. The theoretical starting point to explore this is Brown's theory of cultural values and work values that govern individuals in their career path. We used a quantitative method, where surveys were distributed to foreign-born high school students in two different schools in the Stockholm area. The results show that occupations with high status are professions that traditionally have high status and are well-known professions internationally. In conclusion, when the knowledge of the labor market is limited, career development follows through an interaction between values and social factors. Respondents are largely born in societies dominated by group-oriented cultures where properties such as helping each other is highly valued in the choice of occupation and professions status Our results also indicate that parents strongly influence the future career choice of the respondents. Respondents' future career choices are made using a transnational perspective in which they value occupations based on the cultural environment in which they live now and where they were born in.

Thesis (M. Sc.)--University of Hong Kong, 2001. / Includes bibliographical references (leaves 85-113).