De flesta elever med språkstörning går i vanliga grundskoleklasser. Denna grupp elever riskerar dock oftare än andra elever att misslyckas i skolan på grund av bristande stöd och anpassningar, skolors organisation och lärares kompetens (SOU 2016:46). I vår studie undersöks hur föräldrar till barn med språkstörning uppfattar sina barns möjligheter till likvärdig utbildning i skolan. Frågor som studien ger svar på är: Vad anser föräldrar att barnen är i behov av för stöd i skolan? Vilka hinder anser föräldrar att barnen möter i skolan? Vad fungerar bra för barnen – Vilka är framgångsfaktorerna? Hur upplever föräldrar att de kan stötta sina barn i skolan? Som teoretisk utgångspunkt används ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie där vi använde öppna diskussionsforum på internet för insamling av data. De öppna forum som vi valde var specifika diskussionsgrupper för föräldrar till barn med språkstörning. För analys av vårt datamaterial utgick vi från en tematisk sex-stegsanalysmodell. Resultatet visar att föräldrar anser att utbildningen inte är likvärdig och att barnen är i behov av mycket stöd i skolan. Stöd som önskas är att skolor organiseras utifrån barnens behov och förutsättningar, större tillgång till talpedagog och logoped, anpassade hjälpmedel, att utredningar görs tidigt för att få större möjlighet till stöd samt att det finns kompetenta lärare som stöttar barnen både socialt och kunskapsmässigt. Föräldrar ser lärares positiva bemötande som en framgångsfaktor för att barnets självkänsla ska stärkas och därmed ha större förutsättningar för att lyckas i skolan. Resultatet visar att det finns ett stort engagemang hos föräldrar kring barnets skolgång, men upplevelsen finns att de inte alltid blir lyssnade på, vilket försvårar samarbetet mellan hem och skola. Tillgången till specialskolor, språkklasser och språkspår är väldigt ojämnt fördelat geografiskt, vilket också försämrar förutsättningarna för barnen.

Diploma thesis Assessment of language skills of specific language impaired children deals with children with specific language impairment in preschool and early school age (6-8 years). The thesis is to map the resources that are dealing with this issue and define the concept of specific language impairment in our country and foreign environment, because it is a very problematic term The theoretical part describes the status of speech therapy and special education diagnosis of children with specific language impairment in Czech Republic and foreign countries. It maps out how this developmental disorder speech therapists and special educators diagnose, what tools to use and what diagnostic criteria used in their practices. The aim of our research activities in the framework of this thesis is to determine whether and what value could have a Battery of tests of phonological skills (Seidlová Málková, Caravolas 2013) for the diagnostic process of specific language impairment. And also try to detect whether the battery includes tests to detect potential child with specific language impairment and thus contribute to the differential diagnosis. Keywords: Specific language impairment, language assessment, diagnostic markers, Battery of tests of phonological skills