1 |
Planer är inget, Planering är allt : En kvalitativ studie hos SMF i norra Sveriges inlandGranqvist, Linnéa, Grahn, Kristina January 2012 (has links)
Denna studie har som mål att ta fram en teoretisk modell för hur små- till medelstora företag i norra Sveriges inland på ett enkelt sätt kan arbeta för att effektivisera sina logistikflöden kopplat till distribution och materialplanering. Syftet med denna studie är att undersöka hur SMF och deras kapitalbindning påverkas av deras lokalisering och att utifrån det formulera en teoretisk modell som ska hjälpa denna typ av företag att förbättra användandet och utveckla sina resurser med avsikt att reducera bundet kapital. Modellen kommer att grundas på de problem vi finner hos dessa företag samt på befintliga teorier.
|
2 |
A study on single mode fiber coupling to hybrid antiresonant reflection optical waveguideLee, Kuan-Mo 16 June 2000 (has links)
Abstract
The work presented in this thesis is intend to develop the required technologies for fabrication optical interconnection between a single mode fiber (SMF) and a hybrid antiresonant reflection optical waveguide(ARROW). In addition, the coupling characteristic between the SMF and ARROW are theoretically investigated.
The fabrication of the optical interconnection includes three major techniques: fabrication of hybrid ARROW waveguide, V groove formation and U groove deep etching. The ARROW waveguide centered at 1.3mm was fabrication using semiconductor process technologies. Propagation losses of the device as low as 0.6dB/cm for TE polarized and 2.55dB/cm for TM were obtained. Anisotropic etching of Si-V grooves were formed using EDP solution, and room temperature sputtered Ta2O5 was used as the etch mask. At a etching temperature of 1200C, the under cut is 1.6mm. In order to increase the coupling efficiencies, we employed the U groove deep etching to reduce the distance from SMF to ARROW . The trenches with a depth 58mm were etched with SF6/O2 dry etching.
Based on our calculation, the coupling efficiency as high as 90% can be obtained when the hybrid ARROW has a core thickness and a waveguide width of 12mm. The 3-dB alignment tolerance in X and Y directions between the SMF and ARROW are ¡Ó3.6mm and¡Ó3.7mm respectively.
|
3 |
SMF-företag och samverkan : en kartläggning av faktorer som berör samverkan bland små och medelstora företag i Värmland / SMEs and co-operation : an investigation of factors affecting co-operation among small and medium-sized enterprises in VärmlandDahlborn, Ximena, Lönnfjord, Victoria January 2009 (has links)
<p>Små och medelstora företag (SMF-företag) är viktiga för tillväxten i Värmlands region. Många aktörer förespråkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbättras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har därför inrättat en servicefunktion som kallas <em>En ingång </em>för att underlätta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen är att utifrån SMF-företagens perspektiv kartlägga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men också med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen. Med hjälp av en webbaserad enkätundersökning har vi kommit fram till att faktorer som utbildningsnivå och företagsstorlek inte har någon inverkan på samverkan företag sinsemellan. Däremot spelar samma faktorer roll när det gäller företags samverkan med akademin. Både när utbildningsnivå och företagsstorlek ökar så ökar också samverkan med akademin. Vad gäller branschtillhörighet så är konsultverksamhet de som samverkar mest oavsett om det gäller företag sinsemellan eller med akademin. Handel är den bransch som samverkar minst med akademin och även företag sinsemellan. Något som är värt att notera är att när företag väl samverkar med varandra gör de det i ganska liten omfattning. Företag samverkar mer med varandra än med akademin. Förklaringen till detta kan vara att det finns kulturella skillnader. Något som i sin tur kan förklaras av att det förekommer olika livsformer hos företagare och dem i den akademiska världen.</p> / En ingång - Karlstads universitet
|
4 |
SMF-företag och samverkan : en kartläggning av faktorer som berör samverkan bland små och medelstora företag i Värmland / SMEs and co-operation : an investigation of factors affecting co-operation among small and medium-sized enterprises in VärmlandDahlborn, Ximena, Lönnfjord, Victoria January 2009 (has links)
Små och medelstora företag (SMF-företag) är viktiga för tillväxten i Värmlands region. Många aktörer förespråkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbättras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har därför inrättat en servicefunktion som kallas En ingång för att underlätta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen är att utifrån SMF-företagens perspektiv kartlägga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men också med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen. Med hjälp av en webbaserad enkätundersökning har vi kommit fram till att faktorer som utbildningsnivå och företagsstorlek inte har någon inverkan på samverkan företag sinsemellan. Däremot spelar samma faktorer roll när det gäller företags samverkan med akademin. Både när utbildningsnivå och företagsstorlek ökar så ökar också samverkan med akademin. Vad gäller branschtillhörighet så är konsultverksamhet de som samverkar mest oavsett om det gäller företag sinsemellan eller med akademin. Handel är den bransch som samverkar minst med akademin och även företag sinsemellan. Något som är värt att notera är att när företag väl samverkar med varandra gör de det i ganska liten omfattning. Företag samverkar mer med varandra än med akademin. Förklaringen till detta kan vara att det finns kulturella skillnader. Något som i sin tur kan förklaras av att det förekommer olika livsformer hos företagare och dem i den akademiska världen. / En ingång - Karlstads universitet
|
5 |
Inlåst på lås? : En kvantitativ studie om uppfattningen av Låssmedens varumärkesidentitet.Angerstig, Jenny, Johansson, Elin January 2014 (has links)
Denna studie ämnade undersöka och således ta sin utgångspunkt hos Låssmeden i Umeå. Det har kommit till Låssmedens kännedom att somliga kunder anlitat företagets konkurrenter för installation av system de inte är medvetna om att även Låssmeden tillhandahåller. Kunderna anses på grund av varumärket förknippa Låssmeden endast med låssystem och har därmed inte kännedom om företagets övriga produkt- och tjänsteutbud. Vår studie tog med hänsyn till Låssmedens förutsättningar och uppmärksammade problem sin utgångspunkt internt i företaget. Genom en kvantitativ studie ämnade vi undersöka både den interna uppfattningen av varumärkesidentiteten genom de anställda och den externa uppfattningen av varumärkesidentiteten genom kunderna. Med hänsyn till Låssmedens förutsättningar menar vi att detta möjliggjorde för oss att få en komplett bild av varumärkesidentiteten då någon uttalad identitet inte fanns att tillgå. Vidare ansåg vi att även kundernas uppfattning av varumärkesidentiteten bidrog till en ökad förståelse för varumärkesidentiteten som helhet. Studiens problemformulering lyder: ”Hur skiljer sig business-to-business kundernas uppfattning om Låssmedens varumärkesidentitet åt gentemot Låssmedens faktiska varumärkesidentitet?”. Syftet med studien var således att jämföra business-to-business (B2B) kundernas uppfattning av Låssmedens varumärkesidentitet med deras faktiska varumärkesidentitet som definieras utifrån de anställda. Vidare var syftet att ge rekommendationer vid ett eventuellt gap mellan dessa för att således möjliggöra uppbyggandet av en enhetlig varumärkesidentitet. För att genomföra denna jämförelse gick enkäten ut till både företagets anställda samt B2B kunder. Totalt besvarades enkäten av 16 anställda och 55 kunder. Baserat på problemformuleringen och syftet har studien genomförts genom en positivistisk kunskapssyn och ett deduktivt angreppssätt. Studien tillämpade teorier kring varumärkesidentitet för att undersöka anställdas bild av varumärkesidentiteten samt för att undersöka kundernas uppfattning av densamma. Detta gav således både en intern och extern bild av uppfattningen av Låssmedens varumärkesidentitet. Utifrån Låssmedens förutsättningar kompletteras studien av de uppsatta kriterierna B2B samt små och medelstora företag (SMF). Studiens teoretiska referensram har utifrån teorier gällande varumärkesidentitet resulterat i de fem faktorerna produkt- och tjänsterelaterade associationer, varumärkespersonlighet, organisationskultur, relation samt visuell bild. Dessa fem faktorer i kombination med studiens kriterier B2B samt SMF resulterade i studiens teoretiska modell. Dessa faktorer har således legat till grund för uppbyggnad av enkäten. Utifrån vår analys av datainsamlingen kunde vi dra slutsatsen att Låssmeden har en varumärkesidentitet, detta baserat på de anställdas relativt jämlika svar, om än den inte är uttalad. Baserat på de skillnader vi kunde urskilja mellan kunderna och anställda, samt spridningen gällande framförallt kundernas svar, finns ett behov för Låssmeden att se över och förtydliga samtliga delar av varumärkesidentiteten för att skapa en enhetlig identitet som avspeglar företaget och vad de står för. Genom att använda vår studies resultat som utgångspunkt anser vi att Låssmeden som ett första steg har goda förutsättningar för att utarbeta en tydlig varumärkesidentitet. Genom att göra detta tror vi även att den spridning vi kan urskilja gällande kundernas svar samt det uppmärksammade problemet Låssmeden uppfattat kan minimeras. En förutsättning för detta är att Låssmeden involverar de anställda i arbetet då en viktig faktor är att identiteten skapas internt och således genomsyrar verksamheten. Vidare är detta av vikt då de anställdas beteende och all den interaktion kunderna har med företaget påverkar deras uppfattning. Om de anställda har en tydlig uppfattning av varumärkesidentiteten och agerar konsekvent utifrån det tror vi även att kundernas uppfattning av varumärkesidentiteten blir mer enad.
|
6 |
Verksamhetsutveckling med hjälp av standardisering i ett SMF : En fallstudie där Gnosjöandan möter standardiserade arbetssättBladh, Joakim, Jahnsèn, Gustav, Tarighi, Mikael January 2016 (has links)
Fallföretaget är i behov av standardiserade rutiner fördokumentation. Även införande av arbetsinstruktioner är nödvändigt för att reducera risken av att vara beroende av enskilda individers kunskap. Detta blir i synnerhet kritiskt vid en eventuell generationsväxling. En av fallföretagets mest kritiska punkt beror på underleverantörer och dess ojämna kvalitet samt oregelbunden leveranssäkerhet. Därmed ser vi ett tydligt behov av leverantörspolicies. Vi ser även att dagens kommunikationsflöde inte är hållbar vid ytterligare expansion.Tydliga ansvarsområden bör utformas i linje med fallföretagets värderingar som också bör formuleras. För att få ett effektivare kommunikationsflöde bör fallföretaget se över möjligheterna att implementera ett nytt affärssystem. Ovanstående medför förbättrad materialhantering samt insamlingen av data som kan bearbetas vilket slutligen effektiviserar processerna i verksamheten inom ramen för standardisering. I samband med att medarbetare utbildas inom ständiga förbättringar skapas en mer självstyrd grupp med ett standardiserat förbättringstänk. Slutligen bedömer vi att Gnosjöandan tillsammans med leankonceptet med fokus på 5S skall införas och kombineras där Gnosjöandan kan beaktas som ett komplement till 5S i vårt fallföretag. Detta är för få en förbättrad struktur och en jämn standardiserad kvalitet kring rutiner och processer vilket skulle frambringa en utmärkande styrka i fallföretag. Vidare bedömer vi att svenskt näringsliv, framförallt SMF kan dra nytta av Gnosjöandans tänk som ett komplement till leankonceptet.
|
7 |
CSR på mindre modeföretag / CSR in Smaller Fashion CompaniesBayramoglu, Helena, Andersson, Linnea January 2015 (has links)
Denna uppsats har till syfte att beskriva hur mindre modeföretag arbetar med hållbarhetsfrågor och möter konsumenternas förväntningar på hållbar utveckling. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där främst intervjuer med mindre modeföretag ligger som underlag för hur det ser ut på marknaden idag. Som ytterligare underlag har semistrukturerade intervjuer genomförts med experter på CSR och hållbarhet. Resultatet för uppsatsen visar att det finns två huvudområden som påverkar ett företags arbete med CSR. Dels är bristen på utbildning och kunskap en bidragande faktor till att många inte har ett utvecklat arbete för dessa frågor. Ekonomi och tid är också en bristvara för mindre modeföretag, vilket gör att de måste fokusera på andra områden. Intervjuer med anställda på mindre modeföretag och experter på området, visar att företag som har arbetat med CSR och hållbarhet från start har en stor fördel för att kunna arbeta på området. Det underlättar att redan från start ha en utarbetad plan för dessa frågor istället för att införa det i efterhand. Det är dock aldrig försent att påbörja ett hållbart arbete och uppsatsens slutsats visar att det går att skapa förändring även med små medel. Det är bättre att börja med små förändringar som kan leda till något större, än att inte göra något alls. Det viktigaste är att företaget har ett intresse för frågan och viljan att utvecklas på området. Utan ett genuint engagemang blir det svårt att framgångsrikt uppnå företagets mål och skapa långsiktig förändring.
|
8 |
Kostnadseffektivisering av en produktionsprocess i SMF : -En fallstudieLarsson, Peter, Lange, Dorian January 2015 (has links)
Fallstudiens syfte är att skapa en förståelse för hur man kan identifiera ekonomiska förluster samt förbättra det interna produktionsflödet med rekommenderade förbättringsåtgärder. Målsättningen är att skapa en modell som kan hjälpa SMF att förbättra sin produktion. Modellen ska sen testas empiriskt i fallföretaget och tillsammans med den noggrant utvalda teorin generera en nulägesanalys som ska sammanställa faktorer som är väsentliga att studera för att förbättra produktionen. Nyckelord: Produktionsflöde, Kartläggning, Modellutveckling, Lean produktion, Produktionsutveckling, SMF
|
9 |
"All you need to know about me is that I always repay my debts" : Redovisningsinformation och förtroende vid kreditbedömning av små och medelstora organisationerPetersson, Håkan, Jansson, Anna-Maria January 2015 (has links)
Denna uppsats undersöker rollerna av förtroende och redovisningsinformation vid bankers kreditbedömning av små och medelstora organisationer. Fem intervjuer med kreditbedömare har genomförts med avsikt att få en djupare förståelse för hur förtroende och redovisningsinformation interagerar och påverkar vid en kreditbedömning. Intervjuerna företogs med dels respondenter som bedömer bostadsrättsföreningar dels med respondenter som bedömer övriga typer av organisationer. Detta gjordes för att ta hänsyn till den effekt säkerheter kan ha på kreditbedömningen. Studien finner att kreditbedömningen till små och medelstora organisationer är beroende av både utförlig och noggrann redovisningsinformation, och av förtroende för redovisningens kvalitet och organisationens ledning.
|
10 |
Outsourcing : Varför väljer SMF-företag att outsourca ekonomifunktionen? / Outsourcing : Why do SMEs choose to outsource the accounting function?Niss, Lovisa, Renström, Sandra January 2015 (has links)
Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning visar att kostnadsreducering och behov av extern kompetens varit framträdande motiv till varför företag outsourcar ekonomifunktionen. Däremot efterlyses mer forskning som fokuserar på SMF-företag och vad det är som motiverar dem att välja outsourcing. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen för SMF-företagens motiv att outsourca ekonomifunktionen med avseende främst på kostnader och kompetens. Metod: Studien antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskningsansatsen är abduktiv och i studien tillämpas en kvalitativ undersökningsmetod då den empiriska datainsamlingen sker med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning och den empiriska sammanställningen bygger på kategorier som framkommit under intervjuerna. Studien inspireras av grundad teori eftersom en ny empirisk synvinkel presenteras och analyseras tillsammans med övrig teori och empiri. Slutsats: Studien tyder på att SMF-företag inte reflekterar över kostnadsreducering som ett motiv till att outsourca ekonomifunktionen. För SMF-företag finns behov av extern kompetens och expertiskunskaper, vilket motiverar dem att välja outsourcing. Studien uppmärksammar också ett nytt främsta motiv till outsourcing av ekonomifunktionen; trygghet. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning finns ett behov av att undersöka mer grundligt trygghet som ett främsta motiv till outsourcing av ekonomifunktionen. Eftersom studien utgår från SMF-företag som anlitar en outsourcingpartner, föreslår vi till vidare forskning att undersöka outsourcing av ekonomifunktionen utifrån både företag som anlitar och som anlitas för att vidga synen på fenomenet. Studiens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie med att belysa trygghet som ett främsta motiv till varför SMF-företag outsourcar ekonomifunktionen. Ur ett praktiskt perspektiv ges rådet till redovisningsbyråer att med fördel fokusera sin marknadsföring kring trygghet när de riktar sig till SMF-företag, främst små företag.
|
Page generated in 0.028 seconds