No description available.

No description available.

A espermatogênese é um processo orquestrado e coordenado pelo qual os espermatozoides são produzidos. Ao final deste processo, o excesso de citoplasma presente nas espermátides é fagocitado, permanecendo um resíduo denominado de gota citoplasmática. Os espermatozoides em fase de maturação apresentam gota, que migra da região proximal para regiões mais distais da célula espermática. Estudos relacionam o remanescente citoplasmático à proteção antioxidante e à ativação metabólica de espermatozoides imaturos. Os mecanimos fisiológicos da maturação e os status oxidativo e metabólico em células epididimárias de bovinos são pobremente elucidados. Desta forma, foram realizados dois experimentos com o objetivo de caracterizar o status oxidativo e metabólico de espermatozoides bovinos durante a maturação espermática, e os possíveis papéis da gota citoplasmática envolvidas nesse processo. Para tal, amostras espermáticas foram recuperadas dos três segmentos epididimários (Cabeça, corpo e cauda) e submetidas às avaliações de cinética espermática (CASA) e testes morfofuncionais. Foram avaliadas as atividades das enzimas antioxidantes SOD e GPx e mensurados os níveis de ATP em cada amostra epididimária. Espermatozoides recuperados da cauda do epidídimo apresentaram maior porcentagem de células móveis e progressivas e elevados níveis de ATP em comparação aos demais grupos. As células provenientes do corpo apresentaram maior susceptibilidade à peroxidação lipídica e membranas plasmática e acrossomal lesionadas. Foi nesse segmento que também observamos a migração da gota e o início da aquisição da motilidade, e correlação negativa entre gota distal e susceptibilidade à peroxidação. Em amostras da cabeça, houve correlação positiva entre produção de EROs e níveis de ATP, e alto PMM; e correlação negativa entre atividade da SOD e susceptibilidade à peroxidação lipídica em amostras da cabeça. Não foram observadas diferenças significativas em relação ao potencial de membrana mitocondrial (PMM) e a atividade da SOD e da GPx entre os diferentes segmentos. Por meio dos principais resultados, pudemos sugerir que as células presentes na cauda do epidídimo apresentam o aparato energético ativo, devido à alta porcentagem de células móveis e níveis de ATP. As amostras provenientes do corpo evidenciam que é neste segmento em que a motilidade se inicia e que ocorre os principais remodelamentos de membrana. As correlações observadas nos permitem inferir que as mitocôndrias de espermatozoides bovinos imaturos já estivessem ativas desde o início da maturação, produzindo energia e EROs. Além disso, a correlação nos mostra o papel protetor da SOD contra à peroxidação lipídica. Paralelamente, sugerimos que a gota participe firmemente da ativação da motilidade e desempenhe papel antioxidante contra as EROs. Assim, concluímos que as modificações celulares inerentes ao processo de maturação e a presença da gota citoplasmática sejam cruciais no status oxidativo e metabólico de espermatozoides bovinos imaturos, afim desenvolver a capacidade fecundante do espermatozoide. / Spermatogenesis is an orchestrated and coordinated process by which sperm are produced. In the end of this process, the excess cytoplasm present in the spermatids is phagocytosed, remaining a called cytoplasmic droplet. Spermatozoa in the stage of maturation present cytoplasmic droplet, which migrates from the proximal region to more distal regions in sperm cell. Studies relate the cytoplasmic remnant to the antioxidant protection and to metabolic activation of immature sperma. The physiological mechanisms of maturation and the oxidative and metabolic status of bovine epididymal cells are poorly elucidated. Thus, two experiments aimed to characterize the oxidative and metabolic status of bovine sperm during epididymal maturation, and the possible cytoplasmic droplet roles involved in this process. For this, sperm samples were recovered from the three epididymal segments (Caput, corpus and cauda) and submitted to spermatic kinetics analysis (CASA) and morphofunctional tests. The activities of the antioxidant enzymes SOD and GPx were evaluated and the levels of ATP in each epididymal sample. Sperm cells recovered from the cauda of the epididymis showed a higher percentage of motile and progressive cells and high levels of ATP compared to the other groups. Cells from the corpus showed elevated susceptibility to lipid peroxidation and lesioned plasma and acrosomal membranes. It was in this segment that we also observed the migration of cytoplasmic droplet and the beginning of the acquisition of motility, and negative correlation between distal droplet and susceptibility to peroxidation. In samples from the caput, there was a positive correlation between ROS production and ATP levels, and high PMM; and negative correlation between SOD activity and susceptibility to lipid peroxidation in caput samples. No significant differences were observed in relation to mitochondrial membrane potential (PMM) and SOD and GPx activity among the different segments.By means of the main results, we could suggest that cells present in the cauda of the epididymis present the active energy apparatus, due to the high percentage of mobile cells. Samples from the corpus show that is in this segment that the motility begins and the main membrane remodeling occurs. The observed correlations allow us to infer that mitochondria of immature bovine sperm are already active since the beginning of maturation, producing energy and ROS. In addition, the correlation shows us the protective role of SOD against lipid peroxidation. In parallel, we suggest that cytoplasmic droplet participates firmly in the activation of motility and plays an antioxidant role against ROS. Thus, we conclude that the cellular modifications inherent in the sperm maturation process and the presence of cytoplasmic droplet are crucial in the oxidative and metabolic status of immature bovine spermatozoa, in order to develop fecundant capacity.

IT2018

No description available.

This thesis concerns the modelling of individuals’ health over the life course, within the framework set by the now substantial international literature on the relationship between socioeconomic status and health. The focus is on people with long term illnesses and related disabilities, on inequalities in health by socioeconomic status (SES) and on the impact of health on employment.¶ The main tool of analysis is a dynamic microsimulation model of the Australian population which tracks the demographic, socioeconomic and financial characteristics of individuals and their families over the life course. Its original form, developed at the National Centre for Socioeconomic Modelling, University of Canberra, is based on a one per cent representative sample of the Australian population (around 150,000 individuals), with a series of life course events simulated for individuals and their families up to 2050 - such as births, deaths, migration, taxes, education, labour force participation, earned income, wealth accumulation and government transfers. The model is written in the C programming language and was initially used on a UNIX system. The dramatic increases in the speed and memory size of PCs over the past five years has led to a PC version now being available.¶ Despite their relatively short existence and long development phases, dynamic microsimulation models are now used in many developed countries – for example, the USA, UK, Canada, France, Sweden, Norway and Italy. In recognition of their ability to analyse distributional and financial issues in considerably greater depth than what is possible with traditional methods, their use by government for policy analysis is rapidly increasing.¶ In this thesis two new modules were added to the original Australian dynamic microsimulation model – namely: a Health_SES module and a Health State Transitions module. The former makes the study of health inequalities across socioeconomic groups possible. The latter provides a link between health status and the ability of individuals to carry out every day activities as the severity of their ill-health increases with age. A major advantage of adding these new modules to an existing main model is that it allows much more comprehensive studies over the life courses of individuals than the alternative would allow – that is the building of two stand-alone models developed exclusively for ‘health-SES’ and ‘health state transition’ types of applications.¶ The main data sources used to construct the two new modules were an extract from the Australian Institute of Health and Welfare’s Mortality database covering the 1995-97 period, and the Australian Bureau of Statistic’s 1998 survey of Disability, Ageing and Carers. The analysis of the mortality data was handled using EXCEL, and that of the much larger Disability survey unit record dataset - over 40,000 individuals and 100s of variables – using the SAS programming language.¶ While most of the methodologies used in constructing the new modules are in line with what became the norm for dynamic microsimulation model development, the thesis contains several innovations. The main ones are: a quantitative assessment of the suitability of different types of SES indicators for studies of health inequalities; the modelling of the progression of people’s health from illness-free status to mild and severe disability; the development of a methodology for estimating health state transition probabilities from cross-sectional data (in the absence of longitudinal data); and the linking of health status to individual’s ability to stay in the labour force.¶ As with most models, there are a number of limitations. These are discussed in the thesis, together with areas of possible future improvements.¶ The thesis also presents two novel and topical – though at this stage illustrative – applications of the enhanced dynamic microsimulation model. The first simulates the impact of a narrowing in health inequalities in Australia as health is lifted nationally to the level currently enjoyed by the most affluent 20% of the population. The findings are that, if such a policy change were implemented, close to half a million fewer Australians would be disabled, around 180,000 life years would be saved, health care costs would be around A$1 billion lower per year and the government could save close to A$700 million on the Disability Support Pension.¶ The second application quantifies the likely impacts of longer working lives in future, which may arise from changes such as: more favourable labour market conditions; government incentives to remain in the labour force longer (eg the lifting of the pension age); and general improvements in health. This application estimates the probability that Australians aged 65-70 would work more than 15 hours per week, had such changes eventuated. The decision to retire is modelled as a function of each individual’s own health, socioeconomic status, age, sex and family composition. The impacts are simulated in a world in which current patterns of health by age, sex and SES remain unchanged over time – the Base case; and a world replicating the narrower health inequalities scenario of the first application. Under the Base case an additional 450,000 persons aged 65-70 years were estimated to remain in the workforce - with the related earnings totalling up to $20 billion in 1998 ($35 billion in 2018) and savings by government on the age pension of around $2 billion ($4 billion in 2018). Under the narrower health inequalities scenario the numbers working, their earnings and the related savings on the age pension were estimated to be around 7% higher. Much of the original research carried out for this thesis has appeared, or is yet to appear, in refereed publications.¶

<p><p>Detta examensarbete skrivs på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanland, som vill ha en ekologisk statusbedömning av Stäholmsbäcken. En ekologisk statusbedömning enligt EU:s vattendirektiv utförs i tre delar, biologiska, kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Den biologiska delen bestod i att på en provplats ta fem prover på bottenfaunan med hjälp av handhåvsmetoden. Djuren artbestämdes och därefter gjordes indexberäkningarna ASPT, DJ-index och MISA. De biologiska kvalitetsfaktorerna fick ett otillfredsställande resultat. DJ-indexets resultat var sämst och fick därmed styra, one out – all out. Normalt går man inte vidare till nästa steg, som är de kemiska kvalitetsfaktorer, utan ser på vilka förbättringsåtgärder som ska genomföras. I detta examensarbete undersöktes även de båda andra kvalitetsfaktorerna. Den kemiska delen bestod av bestämning av näringsämnen i vattendraget och den hydromorfologiska delen bestod av bland annat identifiering av vandringshinder, vägövergångar, diken, markanvändningen i närmiljön och i delavrinningsområdet. De kemiska och de hydromorfologiska testerna styrkte resultatet i och med att det också blev otillfredsställande. Förklaringen till detta är att både närmiljön och avrinningsområdet är starkt påverkat av jordbruket. För att förbättra Stäholmsbäckens status bör skyddszoner och/eller en våtmark anläggas.</p></p>

<p>Det är vanligt att skolor som ligger i bostadsområden med låg status och dåligt rykte automatiskt också tillskrivs dessa egenskaper. Under min VFU-tid på Tumba gymnasium var jag med om att marknadsföra skolan till några Huddingeklasser i årskurs nio. Följande uttalande från en elev sådde ett frö till vad som senare kom att bli min uppsats:</p><p>-”Om skolan ligger i Tumba, då måste det ju vara skit!”.</p><p>Syftet med min undersökning är att ta reda på hur skolor med dåligt rykte och låg status kan arbeta för att skapa en positiv bild av skolan. För att ta reda på detta har jag studerat två s.k. goda exempel; Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium. Jag försöker ta reda på vilka faktorer som har varit avgörande för att få till stånd en attitydförändring samt om skolorna arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Jag undersöker även hur skolorna arbetar med marknadsföring. Undersökningen är av kvalitativ art och jag har intervjuat Börje Ehrstrand som är rektor på Rinkebyskolan, Tom Hagman som tidigare var rektor på S:t Botvids gymnasium samt Arne Stade som är förvaltningschef i Botkyrka kommun. Som komplement till mina intervjuer analyserar jag tidningsartiklar skrivna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium.</p><p>Av resultatet drar jag den slutsatsen att det är av stor betydelse vilken inställning skolledningen har och hur de väljer att möta den negativa bild som finns av skolan. Det är viktigt att de som arbetar på skolor i segregerade bostadsområden har förmåga att kunna se möjligheter framför begränsningar. Skolledningen bör ha förmåga att vara nytänkande och våga hitta egna vägar istället för att efterlikna andra. Av min undersökning framgår också att båda skolorna delvis arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Tidningsartiklarna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium ger en odelat positiv bild av förändringsarbetet och min uppfattning är att skolledningarna på de båda skolorna har arbetat aktivt med att skapa positiva associationer till sin verksamhet. Rinkebyskolan får exempelvis besök av nobelpristagaren i litteratur varje år, och S:t Botvids gymnasium har haft besök av flera riksdagspolitiker däribland Göran Persson.</p>

Det är vanligt att skolor som ligger i bostadsområden med låg status och dåligt rykte automatiskt också tillskrivs dessa egenskaper. Under min VFU-tid på Tumba gymnasium var jag med om att marknadsföra skolan till några Huddingeklasser i årskurs nio. Följande uttalande från en elev sådde ett frö till vad som senare kom att bli min uppsats: -”Om skolan ligger i Tumba, då måste det ju vara skit!”. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur skolor med dåligt rykte och låg status kan arbeta för att skapa en positiv bild av skolan. För att ta reda på detta har jag studerat två s.k. goda exempel; Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium. Jag försöker ta reda på vilka faktorer som har varit avgörande för att få till stånd en attitydförändring samt om skolorna arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Jag undersöker även hur skolorna arbetar med marknadsföring. Undersökningen är av kvalitativ art och jag har intervjuat Börje Ehrstrand som är rektor på Rinkebyskolan, Tom Hagman som tidigare var rektor på S:t Botvids gymnasium samt Arne Stade som är förvaltningschef i Botkyrka kommun. Som komplement till mina intervjuer analyserar jag tidningsartiklar skrivna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium. Av resultatet drar jag den slutsatsen att det är av stor betydelse vilken inställning skolledningen har och hur de väljer att möta den negativa bild som finns av skolan. Det är viktigt att de som arbetar på skolor i segregerade bostadsområden har förmåga att kunna se möjligheter framför begränsningar. Skolledningen bör ha förmåga att vara nytänkande och våga hitta egna vägar istället för att efterlikna andra. Av min undersökning framgår också att båda skolorna delvis arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Tidningsartiklarna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium ger en odelat positiv bild av förändringsarbetet och min uppfattning är att skolledningarna på de båda skolorna har arbetat aktivt med att skapa positiva associationer till sin verksamhet. Rinkebyskolan får exempelvis besök av nobelpristagaren i litteratur varje år, och S:t Botvids gymnasium har haft besök av flera riksdagspolitiker däribland Göran Persson.

Status handlar om en persons position i en hierarki inom en viss grupp. Det är inte en egenskap utan något som uppstår i relationen mellan människor. Syftet med denna studie var att kartlägga eventuella skillnader vad gäller hur människor attribuerar kvinnors och mäns statusbeteende. Med hjälp av en egenframtagen enkät samlades data in från 57 studenter vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Data analyserades med hjälp av en variansanalys. Resultatet visade på en skillnad i skattning av könen där kvinnor skattats högre än män på samtliga locus. Det fanns en relation mellan status och locus där skattningarna av interna stabila och interna tillfälliga var högre för högstatusbeteenden än för lågstatusbeteenden. Det fanns ingen skillnad mellan vilka orsaksförklaringar kvinnor och män attribuerar till andra kvinnors och mäns statusbeteende. Dock behövs mer forskning på området för att man empiriskt ska kunna dra mer säkerställda slutsatser.