Den här studien undersöker Sametingets möjligheter att driva de politiska frågor som de samiska partierna går till val med. Studien tar upp vilka frågor som de samiska partierna vill lyfta i Sametinget och hur de vill genomföra partiprogrammet. Studien går också igenom vilka lagar, förordningen och regleringsbrev som Sametinget behöver förhålla sig till i sitt arbete, dels som myndighet och som folkvalt organ. Studiens fokus är på relationen mellan vad de samiska partierna vill göra genom Sametinget och möjligheterna utifrån rådande lagar och förordningar ur ett postkolonialt teoretiskt perspektiv. Vad som framkommer i studien är att mandatet Sametinget fått är svagt i relation till vad de samiska partierna vill kunna genomföra.

Den här studien undersöker Sametingets möjligheter att driva de politiska frågor som de samiska partierna går till val med. Studien tar upp vilka frågor som de samiska partierna vill lyfta i Sametinget och hur de vill genomföra partiprogrammet. Studien går också igenom vilka lagar, förordningen och regleringsbrev som Sametinget behöver förhålla sig till i sitt arbete, dels som myndighet och som folkvalt organ. Studiens fokus är på relationen mellan vad de samiska partierna vill göra genom Sametinget och möjligheterna utifrån rådande lagar och förordningar ur ett postkolonialt teoretiskt perspektiv. Vad som framkommer i studien är att mandatet Sametinget fått är svagt i relation till vad de samiska partierna vill kunna genomföra. Studien kommer fram till att en utredning bör tillsättas för att undersöka möjligheten till ökat mandat för Sametinget.

Institutionen för kultur och estetik, Konstvetenskap, 106 91 Stockholms universitet, 08-16 20 00 vx Handledare: Christopher Landstedt Titel: En formal- och diskursanalys av fem bidrag i tävlingsprocessen för Sametingets nya byggnad Författare: Marie Grundström Kontaktuppgifter till författaren: mariegrundstrom@yahoo.se Uppsatsnivå: kandidatuppsats Ventileringstermin: HT2023 ABSTRACT: Uppsatsen behandlar fem utvalda tävlingsbidrag i en utlyst arkitekttävling om ny byggnad för Sametinget. Syftet med uppsatsen är att undersöka arkitekturens estetik, konstnärlighet och funktionsmässighet i en samisk kontext och vilka symboliska värden som ryms inom vald arkitektur. Uppsatsen undersöker med utgångspunkt i tävlingsbidragen på vilka sätt förslagen kommunicerar estetiskt, funktionellt, socialt och kulturellt med betraktare och brukare. Frågeställningarna i undersökningen är på vilka sätt tävlingsbidragen kommunicerar en samisk estetik, funktionalitet och symbolik och hur tävlingsprogrammets riktlinjer om samiska element efterlevs. Det teoretiska ramverket för uppsatsen är diskursanalys där materialet undersöks med en komparativ metod i dialog med tidigare forskning. Tävlingsbidragens projektbeskrivningar formal- och kontextanalyseras och jämförs med innehållet i tävlingsprogram, juryutlåtande och personintervjuer. Resultaten visar att utvalda förslag trots avvikelser från riktlinjer i tävlingsprogrammet kommunicerar statlig representativitet och symboliskt värde för samer. Slutsatser är att en tradition av monumentala byggnadsverk saknas inom den samiska kulturen och tävlingsbidragens konstnärlighet och funktionsmässighet i någon mån blir begränsad. Det vinnande förslaget kommunicerar inte traditionell samisk byggnadskonst i vissa delar. Landskapet spelar en väsentlig roll för placeringen av byggnaden och en omlokalisering till ytterligare en annan geografisk ort har viss relevans. Genom berättelser mellan deltagare i processen med framtagande av ny byggnad har en färdighet att manifestera samisk symbolik uppstått hos involverade.  Nyckelord: arkitektur, diskursanalys, estetik, formalanalys, funktionalitet, konstnärlighet, kontextanalys, parlamentshus, samer, sameting, Sápmi, symbolbyggnad, symbolik, urfolk.