Uppsatsen innehåller en läroboksanalys av tre böcker i ämnet Samhällskunskap. Syftet är att undersöka hur genus och kön framställs i tre läroböcker i gymnasiekursen Samhällskunskap 1a1. Frågeställningen är: Hur presenteras, gestaltas och konstrueras genus och kön i tre läroböcker i kursen Samhällskunskap 1a1 för gymnasiet? Bakgrunden behandlar läroböckers historiska utveckling, dess syfte och funktion vilket kan sammanfattas med att läroböcker historiskt har haft och fortfarande innehar en stark position i skolans verksamhet. De genusvetenskapliga teorierna som ligger till grund för uppsatsens analys inkluderar Judith Butlers uppdelning av genus och kön. Det övergripande genussystemet förklaras och det genuskontrakt som de båda könen efterföljer påvisas. Manligt och kvinnligt är ett performativt beteende som återskapas dagligen genom att hänvisa till differensen mellan upplevd maskulinitet och femininitet. Metoden befinner sig inom text- och bildanalys och syftar till att använda sig av hermeneutik. De tre lärobokstitlar är: Samspel: samhällskunskap A (2009), Arena 50p: samhällskunskap för gymnasiet (2012) och Samhällskunskap 1a1(2012). Resultatet visar en övervägande manlig presentation av både personnamn samt bilder/illustrationer. Analysen exemplifierar genom att visa på texter som tar upp fakta kring kön och genus och diskuterar deras innebörd. Det framkommer att stereotypiseringar, främst när det gäller sysselsättningar och aktiviteter, är vanligt förekommande trots den könsneutrala behandlingen av språket i läroböckerna. Värdegrunden ska genomsyra alla delar av skolans verksamhet och att den manliga diskursen agerar som norm i de studerade läroböckerna följer inte dess syfte.

Syfte: Syftet med min studie är att, med hjälp av kritisk diskursanalys, synliggöra de demokratisyner som konstrueras i svenska läroböcker i samhällskunskap riktade mot högstadiet. Metod: Studiens metod är kritisk diskursanalys. Materialet består av två läroböcker i samhällskunskap riktade mot högstadiet, utgivna av två stora svenska läroboksförlag. Resultat: Läroböckerna i studien konstruerade det svenska samhället och politiska systemet som demokratisk norm. I samband med att demokratibegreppet förklarades togs exempel från Sverige. Läroböckerna diskuterade demokrati utifrån befintliga politiska system snarare än utifrån ideal eller demokratiföreställningar. Läroböckerna gav ibland uttryck för direkt motstridiga idéer när de konstruerade Sverige som demokratisk norm. I synnerhet vad gäller synen på den demokratiska medborgaren som konstruerades som både passiv och aktiv.

The purpose of this study is to categorize what philosophical thoughts about knowledge and learning that have affected the general curriculum and the syllabus for political science in the swedish educational system, from 1970 up to 2011. The study utilizes the theories of Tomas Englund regarding perennialism, essentialism, progressivism and reconstructivism and the theories of Geir Biesta about socialisation, qualification and subjectification. These theories are applied to three different curriculums and syllabi in Sweden The results are that all curriculums and syllabi contain essentialism. The first studied curriculum, Lgy 70, is mostly affected by progressive thoughts while the two following, Lpf 94 and Gy2011, are more affected by reconstructivism. Regarding Geir Biestas theories the curriculums seem to gradually shift from socialisation towards subjectification.

<p>Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvärdering av i vilken grad högskolan i</p><p>Halmstad lyckas med att uppfylla de mål och riktlinjer som lagts fast för lärarexamen i</p><p>samhällskunskap på gymnasienivå. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod av</p><p>fem individer som alla genomfört samhällslärarutbildningen på högskolan i Halmstad.</p><p>Intervjuteman var ämneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan och</p><p>praktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner att</p><p>samhällskunskapslärarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mål och</p><p>riktlinjer som lagts fast för lärarexamen med avseende på dess undervisning kring den</p><p>demokratiska skolan och dess beståndsdelar som till exempel värdergrundsfrågor och alla</p><p>människors värde samt ifråga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. Målen</p><p>och riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gäller</p><p>ämneskunskaper och dess tillämpning i skolorna, allmän och ämnesdidaktik, betygsättning</p><p>och bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande och</p><p>hantering av kränkningar och diskriminering.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur två olika läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet, Bok-och-Webb och Reflex, presenterar studieområdet EU inom ramen för kursen Samhällskunskap A. Dessutom är syftet att klargöra hur kursmålen behandlas i de olika böckerna.</p><p>Metoden som används för att uppnå syftet är en textanalytisk metod av brukstext. Denna textanalys utgår från att analysera hur texterna är uppbyggda, utifrån en strukturell analys. För att kunna jämföra texterna används en komparativ analys. Analysen av hur kursmålen för Samhällskunskap A framställs, sker med inspiration från den kritiska diskursanalysen.</p><p>Resultaten pekar på att det inte finns någon större skillnad mellan innehållet i de två läroböckerna, den största skillnaden ligger i bredden i faktaförmedlingen. Bok-och-Webb har inte samma bredd i faktaförmedlingen som Reflex har och utöver detta sker den språkliga framställningen på olika sätt.</p><p>Nyckelord: samhällskunskap, lärobok, kursmål, textanalys, kritisk diskursanalys</p>

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur två olika läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet, Bok-och-Webb och Reflex, presenterar studieområdet EU inom ramen för kursen Samhällskunskap A. Dessutom är syftet att klargöra hur kursmålen behandlas i de olika böckerna. Metoden som används för att uppnå syftet är en textanalytisk metod av brukstext. Denna textanalys utgår från att analysera hur texterna är uppbyggda, utifrån en strukturell analys. För att kunna jämföra texterna används en komparativ analys. Analysen av hur kursmålen för Samhällskunskap A framställs, sker med inspiration från den kritiska diskursanalysen. Resultaten pekar på att det inte finns någon större skillnad mellan innehållet i de två läroböckerna, den största skillnaden ligger i bredden i faktaförmedlingen. Bok-och-Webb har inte samma bredd i faktaförmedlingen som Reflex har och utöver detta sker den språkliga framställningen på olika sätt. Nyckelord: samhällskunskap, lärobok, kursmål, textanalys, kritisk diskursanalys

Arbetet handlar om hur elever uppfattar och påverkas av rollspel som undervisningsmetod för främst samhällskunskap. Syftet var att undersöka ifall att elevers syn på metoden överensstämde med litteratur på området samt vlka faktorer som kunde tänkas ha påverkan på hur elever uppfattade metoden. Studien genomfördes på två gymnasieskolor i en kommun i Västerbotten. Undersökningen skedde med hjälp av två undersökningsmetoder, observation och enkäter. Utöver dessa undersökningsmetoder användes litteratur för att bygga bakgrund till studien. I observationen deltog tre klasser och enkätundersökningen ytterligare en klass, samtliga elevgrupper i studien hade humanistisk-estetisk inriktning på sina gymnasieprogram. För att analysera resultaten användes både kvalitativa och kvantitativa verktyg. Studie visade på att eleverna hade en blandad inställning till metoden, vilken de beskrev med både positiva och negativa egenskaper.

Syftet med studien har varit att beskriva och analysera elevers och lärares förhållningssätt till digitala tidningar på internet i en tid då skolor alltmer använder sig av digitala informationsverktyg. En enkätstudie har gjorts med elever i en gymnasieklass och en kvalitativ intervju har gjorts med läraren i klassen. Resultatet visar att den sociala, samhälleliga och mediesituationen påverkar elevernas förhållningssätt till digitala tidningar på nätet. Eleverna hade med sig olika vanor hemifrån och upplevelser av tidningen på nätet och framförallt spelade tidningens innehåll roll för om eleverna skulle läsa tidningen. I samhällssituationen hade läraren olika didaktiska infallsvinklar för användningen av tidningen i undervisningssituationer där tidningen användes såväl som mål och medel. Den dagsaktuella informationen från den digitala tidningen var en styrka medan språkbruket kunde utgöra ett visst hinder för eleverna.

Studiens övergripande syfte är att utvärdera en gymnasieskolas demokratiarbete genom att undersöka elevernas upplevelser av och syn på verksamheten. Som utgångspunkt för analysen nyttjas tre stycken olika demokratiperspektiv som även ligger till grund för en bedömning av skolan verksamhet. För det första inflytande utifrån verksamhetens innehåll och form. För det andra inflytande utifrån ett individ- och samhällscentrerat perspektiv. Slutligen inflytande ur ett nytto- och rättighetsperspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på två stycken gruppsamtal med gymnasieelever för att kartlägga deras syn på verksamheten. Resultatet visare att verksamheten i stora delar fungerar bra utifrån individ- och samhällsperspektivet, samt nytto- och rättighetsperspektivet, medan framförallt form och innehållsinflytandet uppvisar brister. Undersökningen identifierar även ett antal olika nyckelfaktorer i arbetet med inflytandefrågor. För det första att arbeta med elevernas förförståelse för att på så sätt göra ett reellt inflytande möjligt. Vidare att skapa gemensamma strategier i verksamheten för att skapa tydlighet i arbetet. Slutligen att skolans arbetsklimat är inbjudande till delaktighet. En mer generell slutsats är att eleverna, trots konstaterade brister i verksamheten, ändå tillgodogör sig ett antal olika generella förmågor genom det vardagsnära arbetet med demokratifrågor.

Syftet med denna uppsats har varit att jämföra skolor i glesbygd med skolor i större tätorter avseende skolornas kontakter med omvärlden inom undervisningen i samhällsorienterande ämnen. Jag har begränsat mig till årskurs 7-9 i kommunala skolor. Undersökningen får betraktas som en fallstudie då jag undersökt sju glesbygdsskolor och sju skolor i större tätorter och då använt mig av en frågeenkät vilken jag skickat ut till undervisande lärare i samhällsorienterande ämnen. Jag ville få svar på om man kan se några skillnader mellan skolor i glesbygd och skolor i större tätorter när det gäller skolornas kontakter med omvärlden samt om kontakterna har ökat minskat eller varit konstanta under den senaste tioårsperioden och vad eventuella förändringar kan bero på. Jag ville även ta reda på om lärarna upplever några hinder och om så är fallet vilka hinder för kontakter. Min teoretiska utgångspunkt har varit tankar och teorier från Freinet men även till viss del Vygotskij samt några av deras efterföljare vilka starkt har betonat hur viktigt det är att skolan samverkar med det omgivande samhället på olika vis i elevernas utbildning. När jag studerade tidigare forskning fann jag att det fanns mycket få forskningsrapporter inom området och att forskarna kommit till olika slutsatser huruvida det är en fördel eller nackdel för en skola om den ligger i en större tätort eller i en glesbygd för att på ett tillfredsställande vis kunna samverka med det omgivande samhället. Min studie har inte visat på några större skillnader mellan glesbygdsskolor och tätortsskolor avseende graden av kontakter. Frekvensen av sådant som besökande föredragshållare och exkursioner/utflykter är något högre bland glesbygdsskolorna men i de flesta fallen är det inte fråga om årligt återkommande inslag utan mer av tillfällig art. Det finns flera skolor i både glesbygd och tätort som inte genomfört något av detta. Avseende studiebesök så har de flesta skolorna genomfört sådana under senare år och här är det i stor utsträckning årligen återkommande sådana. Tätortsskolorna besöker i högre utsträckning museer och teatrar medan glesbygdsskolorna i högre utsträckning besöker industrier. Vanligtvis har eleverna tre eller fyra veckors prao under årskurs 7-9 men det finns avvikelser. En glesbygdsskola har gjort prao frivillig och under förutsättning att föräldrarna står för kostnaderna för exempelvis boende. När det gäller huruvida kontakterna ökat, minskat eller varit konstanta under de senaste tio åren så varierar svaren. Endast en skola (glesbygdsskola) uppger att kontakterna ökat. Nästan samtliga skolor ser tidsbristen som en starkt begränsande faktor för kontakter med omvärlden och en stor andel av skolorna ser ekonomin som ett hinder. Sammanfattningsvis kan sägas att man inte kan finna några större skillnader beroende på om skolan ligger i glesbygd eller i en större tätort.