• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 15446
  • 3155
  • 50
  • 20
  • 14
  • 7
  • 3
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 18691
  • 18613
  • 18605
  • 1818
  • 1698
  • 1627
  • 1619
  • 1619
  • 1596
  • 949
  • 834
  • 820
  • 735
  • 732
  • 732
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Faktorer som påverkar planerad fysisk aktivitet enligt pedagoger på sex förskolor

Harrysson, Elin, Nilsson, Sophie January 2004 (has links)
I arbetet undersöks vilka faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan. Planerad fysisk aktivitet för barn i förskolan behandlas ur perspektiven självkänsla, hälsa, utveckling och inlärning. För att ta reda på vilka faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan använde vi oss av en undersökningsgrupp bestående av pedagoger på sex förskolor. Urvalsgruppen har bestått av 52 pedagoger med utbildningarna barnskötare, förskollärare och fritidspedagoger. Respondenterna arbetar på sex förskolor i två kommuner. Det totala deltagandet i enkäten var 40 pedagoger. Instrumentet i undersökningen var en enkät som bestått av både strukturerade och öppna frågor. Enkäten bygger på frågor som lyfter fram pedagoger i förskolan och deras syn på och vilka faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan. Resultatet i vår undersökning pekar på att pedagogerna i förskolan är medvetna om den planerade fysiska aktivitetens roll för barns utveckling. Resultatet pekar också på flera olika faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan. I diskussionen resonerar vi kring de olika faktorerna, som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan och sätter dessa i ett större perspektiv.
32

"Han är kanske inte den bästa pedagogen, men han är personlig och gör så vi förstår" – En studie av gymnasieelevers uppfattning om relationen till sina lärare

Eriksson, Ann-Sofie, Lindblom, Cecilia January 2004 (has links)
Studien berör samspelet i lärare-elevrelationen och har ett socialpsykologiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever ser på relationen till sina lärare, både så som de upplever att den är och så som de önskar att den skulle kunna vara. Det är således gymnasieelevers uppfattningar som är det centrala i uppsatsen. Arbetet har genomförts genom en djupare litteraturstudie där olika faktorer som påverkar samspelet har belysts, både ur ett lärare- och elevperspektiv. Därtill har åtta gymnasieelever intervjuats. Frågorna var öppna och strukturerade. Studien visar att det sociala samspelet varierar beroende på vilken lärare det handlar om och att det är viktigt för gymnasieelever att lärare är personliga och ser dem som egna individer. Studien visar också att den personliga relationen till lärarna som elever eftersträvar redan förekommer på skolan, åtminstone i viss utsträckning, och att det är något som de vill se ännu mer av.
33

Att förebygga utbrändhet - friskfaktorer för grundskollärare i kontakten med eleverna

Knutsson, Sandra January 2004 (has links)
Utbrändhet är idag ett välkänt begrepp. Samhället har haft en negativ utveckling då det gäller antalet sjukskrivningar i Sverige sedan 1990-talet och forskning visar att bland an-nat lärare mår allt sämre. Denna studie syftar på att ta reda på vad som finns att göra för att förebygga stress och utbrändhet i läraryrket. För att gå ett steg längre än den forskning som gjorts i ämnet tidigare, utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv, där kom-munikationen mellan lärare och elev är det centrala. En kvalitativ undersökning har gjorts, i vilken olika grundskollärare har intervjuats och, på så sätt, fått tillfälle att delge sina åsikter om vad de anser fungerar som hälsofrämjande när det gäller kontakten med elev-erna. Analysen av undersökningen har utmynnat i en rad olika slutsatser; bl.a. att tid är viktigt för att främja kommunikationen mellan lärarna och deras elever. Finns inte tiden, så finns det möjlighet att ”skapa” denna på olika sätt, t. ex. genom prioriteringar. Att ta vara på glädjen och feedbacken från eleverna är, även det, viktigt ur hälsosynpunkt. Stud-ien är intressant i den meningen att den erbjuder ett redskap att ta till innan risken för att hamna i ett stresstillstånd, och så småningom bli utbränd, är ett faktum.
34

Icke-verbal kommunikation mellan pedagog och barn i förskolan – Pedagogers uppfattningar och erfarenheter av ”kroppsspråk” i konfliktsituationer mellan vuxen och barn

Thuvesson, Ingrid January 2004 (has links)
Detta examensarbete handlar om den icke-verbala kommunikationen mellan pedagogen och barnet i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter pedagoger har av den icke-verbala kommunikationen i samband med konfliktsituationer mellan den vuxne och ett barn. Avsikten var även att undersöka vad pedagogerna uppfattar som viktigt när det gäller icke-verbala signaler i konfliktsituationer, samt hur de använder eller skulle kunna använda sin kropp som ett redskap i dessa situationer.De teoretiska utgångspunkterna har drag av det socialpsykologiska perspektivet och delar av arbetet stöds på Brodin och Hylanders tolkningar av Sterns teorier och texter om barns självutveckling. Min undersökning gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Fem pedagoger fördelat på två kommuner intervjuades. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att det är viktigt med ögonkontakt, att verbalt språk och kroppsspråk stämmer överens, samt att det är viktigt att vara i jämnhöjd med barnet. Det framkom även att pedagogerna använder sig själva som verktyg hela tiden de är tillsammans med barnet.
35

En jämförelse mellan ett engelskspråkigt klassrum i Sverige respektive Litauen

Welff Nantas, Christina, Persson, Sofia January 2004 (has links)
I detta arbete jämförs två engelskspråkiga klassrum som bygger på två olika samhällssystem, ett litauiskt och ett svenskt. Syftet är att upptäcka skillnader och likheter genom att se olika existerande kulturer i klassrummen. Avsikten är att tydliggöra vilka faktorer som skapar förutsättningar för en gynnsam språkutveckling i engelska. Två fallstudier och två intervjuer med en engelsklärare från respektive land har genomförts. Studiens resultat visar att det litauiska klassrummet tryckte mer än det svenska på kortare lektioner, mindre grupper och hög aktivitet av målspråket. Det svenska klassrummet betonade elevens personliga utveckling och möjligheter till inflytande, men samtidigt blev användningen av målspråket inte kontinuerligt eftersom de svenska eleverna ofta saknade relevant ordförråd.
36

Busungar! – Hur kan läraren arbeta för att behålla oroliga och stökiga elever i klassrummet?

Jönsson, Anette, Lorentzson, Lina January 2004 (has links)
Uppsatsens syfte är att ta reda på hur läraren kan bedriva undervisning i klassrummet och samtidigt behålla busungarna i salen. Med ordet busungar menas alla barn, både flickor och pojkar, som allmänt stör inne i klassrummet. Oftast är dessa elever väldigt stökiga och högljudda. Genom litteraturstudier, intervjuer och observationer med de olika parterna som är inblandade i elevernas undervisning har möjligheter att integrera dessa elever i undervisningen undersökts. På den skola där den empiriska delen av undersökningen genomfördes har man ett fungerande system där busungarna tas om hand på ett bra sätt så att de inte stör undervisningen.
37

Pedagogens förhållningssätt vid utevistelse i förskolan - En jämförelse mellan elva pedagoger på två förskolor i en skånsk kommun

Persson, Therese, Nilsson, Maria January 2004 (has links)
Undersökningens syfte var att skapa förståelse och upptäcka faktorer varför pedagogers arbetsmetoder och inställning till utevistelse på förskolans gård skiljer sig åt. Genom litteraturstudier undersöks utevistelsens betydelse för barns utveckling och hälsa. Studien innehåller också utdrag från förskolans styrdokument och olika forskares åsikter angående pedagogens förhållningssätt vid utevistelse. I den teoretiska bakgrunden tas också upp hur människans förhållande till utevistelse har förändrats genom historien. Våra frågor gällde vilka kunskaper pedagogen har om utevistelsens betydelse och vilka faktorer som påverkar den enskilde pedagogens förhållningssätt på förskolans utegård. Metoden för detta var kvalitativ och innebar insamling av data genom observationer och intervjuer av 11 förskolepedagoger på två förskolor i en skånsk kommun. Resultatredovisningen består av utdrag från observationer och intervjuer samt analys av dessa. Vårt huvudresultat vid underökningen är att utformningen av förskolans gård och dess miljö runt omkring samt pedagogens tidigare erfarenheter såsom barndomsminnen har stor betydelse för hur de förhåller sig vid utevistelse. Pedagogernas kunskaper om betydelsen av att vistas ute handlade mest om den fysiska hälsan.
38

Integration – en kvalitativ studie av hur vuxna i skolans värld arbetar med att öka toleransen mellan elever från olika kulturer

Krupa, Anita, Turgut, Melahat January 2004 (has links)
Syftet med arbetet är att ge exempel på hur yrkesverksamma pedagoger och andra vuxna inom skolans värld arbetar med integration och tolerans mellan elever från olika kulturer. Detta ger vi ett antal exempel på i litteraturgenomgången och sedan kompletterar vi dessa exempel genom en empirisk undersökning, där pedagoger och vuxna i skolans värld intervjuades om hur de arbetar med integration.I litteraturgenomgången ges också en kortfattad överblick över hur invandrares situation i Sverige, gällande integration, har förändrats under de senaste 50-60 åren och några olika typer av kulturkrockar.En kvalitativ undersökning genomfördes i form av intervjuer, som först spelades in på band och som därefter transkriberades och sammanfattades.Resultaten visar att man kan arbeta på flera olika sätt för att öka toleransen mellan olika kulturer, bl.a. genom att arbeta med värdegrundsfrågor och utvecklandet av språkkunskaperna i svenska. Vår tolkning är den att integration är ett område som man, behöver arbeta med i ett långtidsperspektiv. Detta oavsett vilka nationaliteter som är representerade i barngruppen.
39

Förskolans läroplan – en osynlig läroplan? En studie kring föräldrars kunskap om förskolans läroplan

Bengtsson, Charlotte, Olsen, Tina January 2004 (has links)
Vi vill med vår studie belysa föräldrars uppfattning om förskolans läroplan och visa på vikten av kommunikation mellan förskola och hem. Teoridelen behandlar förskolan och läroplanens historia sett ur ett samhällsperspektiv. Likaså behandlas utvecklingsekologi med fokus på Bronfenbrenners teorier. Kapitlet avslutas med en presentation av forskning kring förhållandet mellan förskolan och hemmet. I den empiriska delen har vi använt oss av kvantitativ metod i form av en enkätundersökning bland föräldrar med barn i förskolan, samt kvalitativ metod i form av intervjuer med föräldrar, pedagoger och rektorer. Studien visar på att föräldrar vill engagera sig i förskolans verksamhet men att tid och ork inte räcker till. Många föräldrar menar att det viktigaste är att deras barn trivs och mår bra i förskolan, och att de litar på pedagogernas kompetens. I diskussionsdelen förs ett resonemang kring vikten av trygghet och kommunikation i mötet mellan hemmet och förskolan. Likaså vikten av förståelse för varandras olika förväntningar och behov.
40

Barns tankar om universums uppkomst

Johansson Roos, Emma, Weber, Linda January 2004 (has links)
Vi ville fördjupa våra kunskaper kring barns sätt att tänka i naturvetenskap. Utifrån detta ville vi sedan ta reda på hur man kan göra undervisningen i naturvetenskap i allmänhet, och universum i synnerhet, bättre och mer intressant. Detta gjorde vi genom att göra en enkätundersökning bland elever i skolår 3 och en intervju med deras pedagoger, samt genom att läsa aktuell litteratur inom området. Litteraturdelen innehåller två avsnitt. Det första handlar om lärandeteorier i naturvetenskap, och det andra om hur universum har uppstått. Den empiriska delen behandlar vår undersökning bland elever och pedagoger. I den framkom att eleverna har ganska dåliga förkunskaper om universums uppkomst, vilket kan bero på pedagogernas bristande kunskap och intresse. Vi tror att det bästa sättet att undervisa om universum är genom att utgå från elevernas förkunskaper och frågor.

Page generated in 0.0463 seconds