Arbetslivet har kommit att bli mer avreglerat vilket har resulterat i att större krav ställs på både organisationer och individer. Organisationer omstrukturerar sina verksamheter och större ansvar läggs på den enskilda individen att agera i ett allt mer gränslöst arbetsliv. Sociala relationer är viktiga för människor men har kommit att bli mer flyktiga i ett arbetsliv där flexibiliteten ökat. Ett exempel på att organisationer ändrar sina verksamheter är införandet av aktivitetsbaserade arbetsplatser. En aktivitetsbaserad arbetsplats innebär att medarbetare inte har fasta arbetsplatser utan ska välja arbetsplats efter den arbetsuppgift som ska utföras. Denna studie har en kvalitativ ansats och syftet har varit att undersöka medarbetares upplevelser av sociala relationer och socialt stöd på en aktivitetsbaserad arbetsplats. Studien visar att det finns goda förutsättningar för att erhålla socialt stöd eftersom arbetet på den nya arbetsplatsen kan ses som kollektivt. Det finns ett socialt stöd som är uppbyggt och karaktäriseras av ett nätverk. Medarbetare upplever sig inte lika utelämnade som på det tidigare cellkontoret. Det är viktigt att medarbetare upplever en känsla av sammanhang på arbetsplatsen eftersom den har en gränslös kontext. Möjligheten till att etablera sociala relationer och att erhålla socialt stöd har ökat på arbetsplatsen. Studien har kunnat påvisa att ledarskapet bör undersökas närmare med inriktning på ledarskapet i en aktivitetsbaserad kontext. / Working life has become more liberalized, which has resulted in greater demands on both organizations and individuals. Organizations restructure their activities and more responsibility is put on the individual to act in an increasingly boundless working life. Social relationships are important to humans but have becomed more short-lived in a working life where flexibility has increased. An example of organizations changing their business is the introduction of activity- based workplaces. An activity-based workplace means that employees not have permanent workplaces and have to choose a workplace according to the task to be performed. This study has a qualitative approach and the purpose has been to investigate employee experiences of social relations and social support in an activity-based workplace. The study shows that there are good conditions for receiving social support because work at the new workplace can be seen as collective. There is a social support that is structured and characterized by a network. Employees do not feel as omitted as at the former cell office. It is important that employees experience a sense of context in the workplace because it has a boundless context. The opportunity to establish social relationships and to receive social support has increased in the workplace. The study has been able to demonstrate that leadership should be explored more closely with leadership orientation in an activity-based context.

Denna studie genomfördes under våren 2017 inom ramen för examensarbete i Sociologi vid Luleå tekniska universitet (Ltu). Studiens syfte har varit att undersöka varför män använder cannabis i högre utsträckning än kvinnor. Detta har gjorts med bakgrund av en drogvaneenkät som skickades ut till programstudenter vid Luleå Tekniska Universitet åren 2014 och 2016. Syftet har även varit att undersöka om och hur genus påverkar användandet av cannabis. Den metod som tillämpats har varit kvantitativ metod däranalyser av datamaterial från drogvaneenkäten har gjorts.Enkäten skickades ut till programstudenter vid Luleå tekniska universitet åren 2014 och 2016 och nådde 7135 studenter år 2014 och 9457 studenter år 2016. Svarsfrekvensen uppgick till 31,5 procent år 2014 med 2251 respondenter, respektive 19,79 procentår 2016 med 1872 respondenter. Studiens resultat visar på att majoriteten av studenterna vid Luleå tekniska universitet aldrig har använt cannabis men att en övervägande majoritet av de studenter som deltagit i undersökningarna har neutrala attityder gentemot cannabis.Manliga studenter har i högre grad än kvinnliga studenter använt drogen och har även liberalare attitydertill och sämre kunskaper om cannabis än kvinnliga studenter. Yngre studenter (19-29 år) har även de liberalare attityder till och högre grad av användande av drogen än äldre studenter (30-40 år eller äldre).Slutsatsen är att det finns skäl att fortsätta göra denna undersökning för att få underlag över en längre tid och se om användandet mellan könen närmar sig varandra eller ej.

Kompetensutveckling och lärande är nödvändigt inom såväl äldreomsorgen som inom vilken organisation som helst, detta då tillgång till kompetensutveckling och lärande kan öka såväl arbetsglädjen som känslan av att man utför ett kvalitativt säkert arbete.Undersköterskor inom den kommunala äldreomsorgen tenderar att arbeta under stressfyllda arbetsförhållanden där tid till reflektion, tillräcklig kunskap och socialt stöd från såväl ledning som arbetskollegori många fall kan vara bristande. Därför har syftet med den föreliggande uppsatsen varit att undersöka hur undersköterskor upplever och värderar kompetensutveckling och lärande i sina arbeten. Genom forskningsfrågorna för denna uppsats har ambitionen varit att söka finna svar på hur de anställda upplever möjligheten till kompetensutveckling, hur de uppfattar behoven av kompetensutveckling och hur de upplever att verksamheten möter kompetensbehovensamt vilka former för lärande som förekommer inom äldreomsorgen. Uppsatsen har haft en hermeneutisk utgångspunkt och tillämpat en kvalitativ metod för insamling av det empiriska materialet. Detta inhämtades genom sju djupintervjuer med undersköterskor anställda inom den kommunala äldreomsorgen. Teorier om förutsättningar och hinder för lärande, kompetensutveckling, informellt lärande och icke-formellt lärande har använts i tolkningen och analysen av det empiriska materialet. Resultatet visade att samtliga av intervjupersonerna upplevde att kompetensutveckling är viktigt i arbetet och där majoriteten av dessa upplevde ett bra bemötande från ledningen.Slutligen visade resultatet på att det egna ansvaret och intresset för lärande avgör i vilken utsträckning lärandet sker. Resultatet visade även att det förekommer olika lärandeformer på respektive arbetsplats, dels i form av anpassningsinriktat lärande, dels som utvecklingsinriktat lärande. Samtliga av intervjupersonerna upplevde att en kombination av såväl informellt lärande,erfarenhetsutbyte i arbetsgruppen, som icke-formellt lärande,utbildningsinsatser på arbetsplatsen, var önskvärt i arbetet.

Sjukskrivningarna har under många år ökat i Sverige och kommit att bli ett folkhälsoproblem. Kostnaderna för dessa är idag ett av våra allvarligaste problem i samhället och en av de viktigaste politiska frågorna. Långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar kostar det svenska samhället ungefär 110 miljarder kronor per år. Det är därför viktigt att inte bara titta på vad som gör människor sjuka utan också se till vad det egentligen är som hjälper dessa människor tillbaka till arbetlivet igen. Syftet med denna uppsats är:att få en ökad förståelse för hur kvinnor i det svenska samhället upplever vägen tillbaka från en sjukskrivning och vad de ser som framgångsfaktorer för att komma tillbaka till sitt tidigare, eller ett annat arbete, efter en längre tids sjukskrivning.De frågeställningar som har behandlats är: Hur beskriver intervjupersonerna processen att komma tillbaka till ett arbete efter en längre tids sjukskrivning? Samt:Hur kan återgången förklaras med avstamp i begreppet socialt stöd? De teorier som utgåtts ifrån är Karasek och Theorells (1990) teori om krav, kontroll och socialt stöd samt James S. House (1981) teori om socialt stöd.Det har intervjuats 6 kvinnor i blandade åldrar där resultatet visar att återgången settolika ut beroende på varför en sjukskrivning har uppstått. Hälften av kvinnorna valde att byta jobb efter sjukskrivningen vilket kan nämnas som en framgångsfaktor. Även arbetsprövning tycks ha varit en viktig del för någon. Socialt stöd har funnits på något sätt för alla och även varit olika viktigt beroendepå anledningen till sjukskrivning.

Både alkohol och droger har en sinnesförändrande effekt, vilket kan bidra till en rad olika konsekvenser om detta konsumeras i samband med arbete. Det kan ligga till grund för bland annat fysiska och sociala problem, inte minst för personen själv men även för personer i dess omgivning. Exempelvis kan sinnesförändrande drycker och preparat påverka vårt balanssinne och vår reaktionstid, som i sin tur kan medföra olyckor, inte minst i arbetet. Därför bör varken alkohol eller droger kombineras med arbete och arbetstid (Wetterberg, 2009). Syftet med denna studie är att undersöka attityderna till alkoholkonsumtion i och i anslutning till arbetet. Studien har genomförts utifrån tre frågeställningar som handlar om vilka faktorer som påverkar attityderna till alkohol på arbetet, hur alkoholkulturen uttrycks och hur attityderna till alkohol i arbetet förändrats över tid. Tidigare forskning kring alkohol och droger kopplat till arbete är begränsad, men i denna studie har fyra artiklar använts som berör olika områden inom alkohol- och drogrelaterade frågor. Artiklarna berör alkohol utifrån ett moraliskt, medicinskt och socialt perspektiv, en multidimensionell analys för analys av alkohol- och drogbruk, alkohol- och drogtester samt ”after work” fenomenet. Datamaterialet analyseras i första hand med hjälp av teorier som behandlar organisationskultur och ledarskap. Datamaterialet består av åtta samtalsintervjuer med personer från två organisationer inom mansdominerade verksamheter. Intervjupersonerna har alla haft någon form av kunskap eller erfarenhet inom ämnet och alla har befunnit sig på någon form av ledande position. En kvalitativ metod har använts med hjälp av hermeneutiken för att få en djupare förståelse av intervjupersonernas känslor och upplevelser. Resultatet som framkommit utifrån studien är indelat i fyra teman som utgör faktorer som på ett eller annat sätt påverkar attityden till alkoholkonsumtion i och i anslutning till arbetet. Dessa faktorer är; ledarskap, kultur, generation/ ålder och alkohol- och drogtest och kan användas för att se i vilken grad en organisations eller grupps attityder påverkas av dessa faktorer. I denna studie framkom bland annat att ledarskap är en viktig faktor för hur en arbetsgrupp kommer utforma attityder till alkohol- och drogrelaterad problematik. Ledaren ska föregå med gott exempel och bör ha kunskap för att klara av att hantera dessa typer av problematik på rätt sätt, ett sätt som bidrar till att arbetsgruppen känner stabilitet och trygghet. Även kulturen har påverkan på medarbetares attityder till alkohol. Kulturen bidrar till gemensamma attityder, vilket bland annat påverkar den individuella attityden.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Lunds kommun arbetar brottsförebyggande med ungdomsbrottslighet samt hur olika aktörer samverkar gällande förebyggande arbete med ungdomar som begår brott. Ungdomsbrottslighet är ett återkommande ämne i samhällsdebatten och framstår som ett av de mest centrala problemområdena i samhället. Att det finns ett stort intresse för detta ämne kan tolkas utifrån att brott som begås av ungdomar ses som en betydelsefull markör för samhällsutvecklingen (Socialstyrelsen, 2009). Eftersom ungdomar är vår framtid, är risken att ungdomsbrottsligheten ses som en signal för framtida sociala problem både för ungdomarna själva och för samhället i stort (Estrada & Flyghed, 2013; Socialstyrelsen, 2009). Både för socialtjänsten och andra aktörer som arbetar med ungdomar är en viktig uppgift att tidigt kunna uppmärksamma barn och unga med riskbeteenden. Om en negativ utvecklig kan förhindras tidigt, är risken mindre att allvarliga problem utvecklas (Socialstyrelsen, 2009). För att kunna minska brottsligheten och höja tryggheten i samhället behövs ett effektivt brottsförebyggande arbete. Idag är det många olika aktörer som kan vara med och bidra till detta, därför är det viktigt att samverkan och samarbete kring detta fungerar väl mellan de olika aktörerna. Studien bygger på en kvalitativ metod med fyra semistrukturerade intervjuer. De intervjuade arbetade med ungdomar och ungdomsbrottslighet inom olika verksamheter i kommunen. Med uppsatsen framkommer det att Lunds kommun har ett välfungerande brottsförebyggande arbete mot ungdomsbrottslighet. Genom att arbeta utifrån metoder som bygger på samverkan mellan de olika aktörerna upplevs insatserna göra större skillnad.

Under 2016 röstades en lagändring igenom som tillfälligt begränsade möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige. Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som främst kan förklara varför migrationspolitiken tog den här mer restriktiva riktningen. Matthew Gibbney har en teori om vilka faktorer som påverkar formandet av migrationspolitik, och det är hans teori som ligger till grund för att besvara forskningsfrågan. Det empiriska materialet består av förarbetet gällande lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och en kvalitativ textanalys har gjorts av argumenten som förs fram i materialet. Resultatet av undersökningen visar att faktorer som antalet anlända och andra staters handlande anges som de mest centrala faktorerna när migrationspolitiken förändras åt en mer restriktiv riktning i Sverige. De faktorer som tycks mindre viktiga är integrationshistoria och etnisk samhörighet. Under undersökningen av argumenten identifierades, utöver de sex faktorer Gibbney presenterar, en ytterligare faktor. Den faktorn berör institutioner och deras förmåga att hantera migrationsflöden.

Bakgrund Damfotbollsspelare bör ha kunskap och intresse för kost. Damfotbollsspelare intar ofta mindre energi än vad rekommendationerna säger och riskerar då att hamna i den kvinnliga idrottstriaden, som påverkar hälsa och prestation negativt. Kostens sammansättning och tiden för intag är av betydelse för spelaren. Syfte Vårt syfte är att undersöka attityder och kunskap till kost hos kvinnliga fotbollsspelare. Studien undersöker skillnader mellan fotbollsspelare på elitnivå respektive lägre nivå. Metod Studien bygger på en kvantitativ metod, där en webbenkät skickades till fotbollslag ur de högsta divisionerna. För analys av data användes SPSS 25 med Chi-2 samt Mann-Whitney T-test. Signifikansnivån sattes till p < 0.05. Excel användes för figurer. Resultat Totalt deltog 207 damfotbollsspelare. Dessa delades in i två grupper; ”Elitnivå”, vilken bestod av Damallsvenskan, Elitettan och Svenska spel F19 (n=111) samt ”lägre nivå” med, division 1-2 (n= 96). Det fanns en signifikant skillnad (p <0,001) mellan grupperna gällande attityder till kost i samband med träning, där fler spelare på elitnivå såg till att äta en större måltid både före och efter träning mellan grupperna. Mindre än hälften (48%) av spelarna på elitnivå och 33% av spelarna på lägre nivån åt enligt idrottens tallriksmodell (p=0,155). Båda grupperna (elit 69% och lägre nivå 69%) ansåg att de hade tillräcklig kostkunskap (p = 0,924), trots att majoriteten (Elit=81% och lägre nivå=76%) saknade kostutbildning (p=0,337). Över 60% av elitspelarna samt spelarna på lägre nivå skattade sitt behov av kunskap >3 på en skala från 1-5. Slutsats Trots att spelarna påstår sig ha tillräckligt med kunskap, är det få som rapporterar att de äter enligt kostrekommendationerna. Studien visar att attityderna och kunskapen inte var tillfredsställande. Det behövs därför vidare kostutbildning för spelare på alla nivåer.

No description available.

No description available.