• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 15446
  • 3155
  • 50
  • 20
  • 14
  • 7
  • 3
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 18691
  • 18613
  • 18605
  • 1818
  • 1698
  • 1627
  • 1619
  • 1619
  • 1596
  • 949
  • 834
  • 820
  • 735
  • 732
  • 732
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Kriminalvårdens intagna och deras skolgång - En studie om hur kriminalvårdens elever kan uppleva maktrelationer och huruvida maktrelaterade effekter påverkar deras studieresultat

Nilsson, Anders, Lejon, Tim January 2004 (has links)
Föreliggande kvalitativa studie undersöker hur kriminalvårdens elever kan uppleva maktrelationer och huruvida maktrelaterade effekter påverkar deras studieresultat. Genom öppna och semistrukturerade intervjuer med åtta kriminalvårdselever på en kriminalvårdsanstalt samlades data in genom bandade intervjuer. Maktens operationalisering och maktrelaterade effekter beskrivs utifrån Michel Foucaults och Erving Goffmans tidigare forskning, lärandets situerade natur utifrån Bengt Säljös lärandeteorier och inlärningsstilar utifrån Lena Boströms forskning. Kriminalvårdseleverna upplevde en mängd olika maktrelationer. Maktrelationens karaktär och de disciplinära metoder som användes var av avgörande betydelse för de intagnas upplevelser. Kriminalvårdens elever vill i högre utsträckning bli sedda som individer, framför att bli betraktade som en homogen grupp. Eleverna förhåller sig på olika sätt till maktutövandet genom dels undvikande av kontakt i den maktrelation man upplever som svår och dels genom mediekontakt för att påverka maktrelationens karaktär. Eleverna använder sig av demokratiska forum för att som grupp påverka men upprättar även individuella kontakter med dem som ingår i maktrelationen. Maktrelaterade effekter som uppstår är: ansvarslöshet, handlingsförlamning, avtrubbning, att vara förbannad, irritation, besvikelse, förnedring, kränkning, stress, hat, obehag och hävdelsebehov. Dessa effekter bärs endast i låg utsträckning in i klassrummet, och eleverna anser i huvudsak inte att läraren skall förhålla sig till dessa effekter, då dennes huvudsakliga uppgift är att bedriva kvalitativt god undervisning.
42

Idrottsundervisningens frånvaroproblematik - orsaker och verkan

Månsson, Tobias, Jense, Johan January 2004 (has links)
Vårt syfte med denna studie har varit att öka vår egen kunskap om elever som sällan eller aldrig deltar i idrottsundervisningen på gymnasiet. Ingångsvinkel vi har valt till arbetet är att se om kön, fritidsaktiviteter och yttre faktorer som utseende har inverkan på närvaron vid idrottstimmarna i skolan. Genom detta skapa oss bättre förutsättningar i vår framtida yrkesroll att påverka dessa elever till att bli mer aktiva i undervisningen. Genom arbetet har även det funnits en tanke att öka kunskapen om hur elever ser på idrottsämnet. Vad som är roligt och hur de upplever olika moment. För att genom detta få en större förståelse för framförallt de elever som inte deltar, men även de som gör det. I litteraturgenomgången har vi försökt lyfta fram idrottens roll och historia i skolan. Hur vi uppfattar vår kropp och vad det innebär att ha en god eller dålig självuppfattning läggs fram. Även vilken betydelse fysisk aktivitet har för den allmänna hälsan. Undersökningen har genomförts på en gymnasieskola, vilken befinner sig i en medelstor tätort. Formen som vi har valt för att genomföra undersökningen på består av både enkät och intervju. Enkäten innefattar totalt 70 elever och intervjun består av två idrottslärare, varav en manlig och en kvinnlig. Vårt resultat har visat att av alla elever som deltagit i undersökning på skolan är det cirka 70 % av de som deltar i undervisningen som även bedriver någon form av motion på sin fritid. Det är 25 % av eleverna som uppger att de väljer att inte delta i undervisningen pga. yttre faktorer, klädsel, utseende eller kompisar. Av dessa elever var det 80 % som utövade någon form av aktivitet på sin fritid.
43

E-lärande – nytta och/eller nöje?

Hall, Anna, Nilsson, Karin January 2004 (has links)
Syftet med arbetet är att undersöka vad ett webbaserat läromedel kan tillföra lärandeprocessen ur ett elevperspektiv. Avsikten är att uppmärksamma kvaliteter som elever ser i den pågående verksamheten, det vill säga, ett nytt webbaserat läromedel under en begränsad tidsperiod. Vi har genomfört en empirisk undersökning på en gymnasieskola där vi dels intervjuade ett antal elever och dels observerade deras aktivitet vid datorn under ett antal utvalda lektioner. Vi har också genomfört litteraturstudier kring vårt valda problemområde Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv på lärande i vårt arbete. De frågeställningar vi har sökt svar på är följande: -Hur påverkas elevernas motivation och arbetslust av deras inställning till webbaserad undervisning? -Anser eleverna själva att de lättare tillägnar sig kunskaper med webbaserad undervisning och i så fall på vilket sätt? -Inbjuder webbaserad undervisning till enskilt arbete eller samarbete? I analysen av det empiriska materialet har vi använt oss av följande analysverktyg: motivation och arbetslust, elevers eget lärande samt enskilt arbete och samarbete, för att söka svar på våra frågeställningar. Undersökningen visar inte att läromedlet tillför lärandeprocessen något. Däremot visar undersökningen att variationen, ett webbaserad läromedel erbjuder, bidrar till att elevernas arbetslust och motivation ökar.
44

Bilden i gymnasieundervisningen – en didaktiskt inriktad intervjuundersökning

Holmberg, Carl Philip, Linderoth, Andreas January 2004 (has links)
I detta examensarbete intresserar vi oss för gymnasielärares bildanvändande i undervisningen. Att dagens samhälle präglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhålla sig till bildmediet. Det faktum att skolans undervisning idag till stora delar baseras på text gör att vissa elever missgynnas. För vissa elever stimulerar en bild lärandet bättre än en text. Syftet för examensarbetet är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan använder bilder i undervisningen, vilka syften de har och vilka erfarenheter de gjort av bildanvändandet. Undersökningen bygger på elva intervjuer med gymnasielärare. Lärarna arbetar på fem olika gymnasieskolor på en mellanstor och på en mindre ort i södra Sverige. Spridningen i ålder ligger mellan 30 och 60 år. Yrkeserfarenheten varierar mellan två och 34 år. Alla lärarna i undersökningen använder bilder i sin undervisning. Frekvensen varierar dock kraftigt, från i stort sett dagligen till ett fåtal gånger per termin. Det vanligaste användningssättet är för att illustrera och skapa intresse bland eleverna. Bilden kan även fungera utmärkt för att stimulera diskussioner i klassrummet. Bilder kan effektivt bidra till att försätta eleverna i en viss stämning och inspirera dem till egna funderingar. Flera av lärarna hävdar att genom att använda bilder så kommer eleverna bättre ihåg den tematik som tagits upp.
45

Hörselskadade barn på fritids - en studie om hörselskadade barn som går på hörselfritids respektive på individualintegrerat fritids

Gottschalk, Hans January 2004 (has links)
Syftet med uppsatsen var att studera om det var någon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag på hörselfritids jämfört med de barn som går individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var även att belysa vad pedagoger bör veta om man får ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten. Studien baserar sig dels på en faktadel och dels på kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har använts är rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som går på hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 år gamla. Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer på fritids lättare står ut med olägenheter såsom buller, slammer och höga ljud. b/ Att hörselskadade barn behöver en anpassad miljö för att orka med fritidsverksamheten. c/ Att barn som inte får en anpassad miljö väljer att inte använda hörapparater eller att inte vara i verksamheten.
46

Kontaktformer mellan skolan och hemmet

Andersson, Christine, Jarl, Mariana January 2004 (has links)
Detta arbete handlar om de kontaktformer som förekommer mellan skolan och hemmet. Syftet med arbetet var att studera vilka former av kontakter som förekommer idag och vad föräldrar och lärare anser om dessa. I arbetet presenteras det litteratur som behandlar ämnesområdet, i denna del tas bland annat upp läroplanens riktlinjer inom undersökningsområdet. I arbetets empiriska del redogör vi för våra undersökningar. Dessa genomfördes med enkäter till en grupp föräldrar och intervjuer med två lärare. Resultatet av våra undersökningar stämmer väl överens med våra litteraturstudier. Båda visar att föräldrar och lärare anser att det är viktigt att det finns goda kontakter mellan skolan och hemmet. Vilka kontaktformer som föredras är beroende av kontaktens syfte.
47

”Skolifieringen” av förskoleklassen

Andersson, Helené, Karlsson, Helén January 2004 (has links)
Skolverket anser att grunden i integrationen mellan de båda skolformerna förskola och skola nu är lagd och det är dags att bygga vidare. I denna grund påtalar dock Skolverket att det har skett en ”skolifiering” av förskoleklassen. Med tanke på detta är syftet med studien att studera pedagogers syn på förskoleklassens verksamhet med speciellt fokus på lek. Att beskriva vad en ”skolifiering” av förskoleklassen har betytt och eventuellt kommer att betyda för lärandet och leken i de lägre åldrarna, anser vi som skribenter kan leda till att en integration mellan de bägge skolformerna förskola och skola inte bör ske på någons bekostnad. För lika viktigt som det är att inte skapa en ”skolifiering” ska det inte heller skapas en ”förskolning”. I resultatet har vi utifrån enkätundersökning och relevant litteratur sett att viljan till en lyckad integration finns hos pedagoger på fältet i de berörda skolformerna. Kan då en integration där ett gemensamt synsätt på både lärande och lek vara en utgångspunkt för en gemensam plattform att bygga vidare på. Leker lika barn bäst, med andra ord är varje skolform sig själv närmast?
48

Strategier för att göra barn ”snälla” på ett fritidshem – om praktiskt värdegrundsarbete

Bergström, Camilla, Winterquist, Carin January 2004 (has links)
Vi har studerat praktiskt värdegrundsarbete och för att understryka vardagsnivån har vi använt ordet ”snällhet”. Vi har gett ordet en innebörd som hjälpte oss i våra undersökningar. Vårt syfte är att undersöka hur personalen på fritidshem hanterar situationer som involverar ”snällhet” och dess relation till värdegrunden. I litteraturgenomgången har vi skrivit om de grundläggande demokratiska värdena, integritet, jämlikhet och solidaritet, hur de uttrycks och deras roll i tidigare läroplaner och i den senaste, Lpo 94. Vidare har vi tagit upp varför värdena aktualiserades och när själva ordet värdegrund uppkom. Vi visar exempel på hur praktiskt värdegrundsarbete kan se ut i verkligheten. Vårt metodval gjordes utifrån att samspel, kommunikation och kontext spelar stor roll för fritidspedagogens arbete med barnen och då var observationer en bra arbetsmetod för detta. Arbetsmaterialet vi använde var bandspelare. När vi sedan analyserade ställde vi frågor till vårt insamlade material och fann strategier som fritidspedagogerna använde. Det var tre strategier, tillsägelse, uppgift, åtgärd och två delstrategier, argument och dialog.
49

En studie av lärares och elevers inställning till nivågruppering inom matematiken

Larsson, Jens, Höjman, Jonas January 2004 (has links)
Denna studie belyser nivågruppering inom matematiken. Studien har sina utgångspunkter från ett elev-, lärar-, och litteraturperspektiv. Vårt syfte är att undersöka lärares och elevers inställning till nivågruppering som arbetssätt. Som metod för att nå fram till vårt syfte, har vi genomfört två kvantitativa enkätundersökningar bland både lärare och elever samt fyra kvalitativa lärarintervjuer. Resultaten av elevundersökningen visar att större delen av eleverna visar en positiv inställning till att arbeta i nivågrupperade matematikgrupper. De visar dessutom ett gott självförtroende och glädje för ämnet matematik. Från lärarundersökningarna framgår att det råder skillnader i vad lärarna anser är nivågruppering men att det även där finns en positiv inställning till arbetssättet.
50

Inåtvända barn i förskolan

Jönsson, Satu-Mirjam, Sandström, Helena January 2004 (has links)
Vårt examensarbete handlar om inåtvända barn i förskolan. Syftet med arbetet är att ta reda på inåtvända barns vardagliga situation i förskolan. Vi vill också ta reda på hur pedagoger och andra barn i barngruppen bemöter inåtvända barn. Men även vilken betydelse leken och den övriga samvaron i förskolan har för inåtvända barns förmåga att lita på sig själva och sin egen förmåga samt att vara delaktiga och påverka den pedagogiska verksamheten i förskolan. Vi använde oss av kvalitativ undersökning när vi gjorde våra deltagande observationer i två förskolor i Skåne. När vi analyserade materialet, fokuserade vi på innehållet med hjälp av de frågor vi ställt i våra frågeställningar. I vår resultatredovisning presenterar vi vad som framkommit i vår kvalitativa undersökning genom observationerna. De inåtvända barnen blev i de flesta situationer bemötta med respekt, uppmuntran, engagemang och uppmärksamhet av både pedagoger och barn i barngruppen i förskolan. Vi har kommit fram till hur viktigt det är att barn lär sig turtagande, samförstånd och ömsesidighet, eftersom detta är social kompetens och krävs både i leken och i alla vardagliga situationer.

Page generated in 0.0796 seconds