No description available.

No description available.

<p>Denna studie är en magisteruppsats i socialpsykologi inom programmet personal och arbetsliv vid Växjö Universitet. Syftet med studien är att undersöka hur förändringsprocessen från manuellt till ett i huvudsak datoriserat arbete skett på två arbetsplatser, samt undersöka hur personalen upplevt processen. Tidigare forskning, vilken jag tar upp i studien, visar att upplevelsen påverkas av faktorer såsom ålder och kön, motivation, social gemenskap, egenkontroll, delaktighet, förändringens faser, tilltro till ledningen, datorinteraktionen, datorstöd och acceptans för datasystemet.</p><p>Arbetsplatserna i studien är Försäkringskassan i två län, ett i södra Sverige och ett i norra Sverige. Anledningen till att jag valde just dem är att de samtidigt införde det nya datasystemet som innebar en övergång från manuellt arbete till ett arbete huvudsakligen styrt av datorn. Personalens uppfattning av datasystemet i de båda länen, skiljer sig dock åt mycket enligt den mätning som genomförs två gånger varje år. Personalen i det södra länet uppfattade systemet mest negativt jämfört med övriga landet, medan personalen i det norra länet uppfattade systemet mest positivt jämfört med övriga landet.</p><p>För att ta reda på hur utfallen kan blir så olika har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med 13 personer i länen. Efter studien kan jag konstatera att datoriseringen till en början mötte ett motstånd i båda länen. Motståndet berodde delvis på systemets brister i användbarhet och för arbetsmiljön, men även på de negativa konsekvenserna när det gäller motivation, social gemenskap, och egenkontroll. Motståndet berodde även på köns och åldersfördelningen i länen. I södra länet fanns dessutom ett allmänt missnöje i organisationen, vilket gjorde att de hade ett något sämre utgångsläge. I det södra länet har personalen inte varit särskilt delaktig i förändringsprocessen från manuellt till ett i huvudsak datoriserat arbete. Den utbildningsansvariga personen arbetade själv inte i systemet och datorstödet var oklart. Eftersom cheferna i södra länet inte kan datasystemet leder det till frustration hos handläggarna. Förändringsprocessen har därmed upplevts som på ett relativt negativt sätt. I det norra länet har förändringsprocessen från manuellt till ett i huvudsak datoriserat arbete skett genom delaktighet. Vidare har stöd och utbildning skett via ”lokala experter” alltså handläggare som själva arbetar i systemet. Handläggarna har vidare fått datorstöd från närmsta chefen. Trots datasystemets brister har handläggarna i det norra länet reagerat relativt positivt på datoriseringen. På grund av ovan nämnda satsningar genom förändringsprocessen har handläggarna i det norra länet fått acceptans för systemet och en tilltro till ledningen.</p>

<p>Fram till 2001 klassades homosexualitet som en sjukdom av det kinesiska psykiatriförbundet. Sedan dess har mycket hänt. Internetsidor, filmer och universitetskurser. Men fortfarande finns inga lagar på området, varken sådana som förbjuder eller beskyddar. Godtycklig censur och diffust motiverade organisationsförbud tillhör fortfarande vardagen. En vardag som lämnar gayklubbar i en gråzon och besökarna i ett ingenmansland av möjligheter och begränsningar.</p>

<p><strong>Linnéuniversitetet Kalmar</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Institutionen för samhällsvetenskaper</p><p> </p><p> </p><p>Arbetets art:                   D-uppsats, 15 hp</p><p>                                     </p><p>                                      Lärarprogrammet</p><p>                                      Samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv</p><p> </p><p>Titel:                              Hur sker implementering av förebyggande arbete gällande hiv och aids?</p><p> </p><p><em> </em></p><p>Författare:                      Nina Svenman</p><p> </p><p>Handledare:                   Gunnar Hansson</p><p> </p><p><strong>ABSTRACT</strong></p><p> </p><p>This study analyzes the prevention of HIV and AIDS around the region of Pretoria in South Africa. The study's starting point is the cultural, economic, social and health which is relevant when different levels of society affirms. The aim has been the basis of the representation levels of society discern what is valued and given priority as well as the measures and the strategies used in implementation. The empirical data underlying the study is qualitative studies with respondents from a university, a hospital, a school, the Swedish Embassy and an organization in order to create an image of different levels in society means to implement preventive measures on HIV and AIDS to their citizens.</p><p> </p><p>The result demonstrates that there are clear shortcomings in its implementation guidance on prevention measures for HIV and AIDS as lack of resources is based. The various respondents' strategies and priorities are benevolent, and in many cases their methods are working. However, there are also cases where the approach is not always the most effective. Respondents themselves are aware of their own problems and trying to maintain a critical approach to continuously improve their prevention work on HIV and AIDS. Reasons for this are as mentioned before, lack of resources but problems can also be found in all the country's inhabitant’s diverse of economic and cultural backgrounds. The work therefore needs to be done with the dynamic nature and allow a change to every area where prevention is done.</p><p>Something that affects everyone's work on HIV and AIDS is that South Africa's leaders are now responding to the problems that exist in the country and take responsibility, raising a great hope for its citizens. The study also shows that there are significant differences depending on whether people live in cities, suburbs or country. All respondents agree that the most important thing in the country’s HIV/ AIDS problem is to provide their citizens with knowledge and skills so that they are prepared for a life with HIV or AIDS but also to stop that the spread happens. In order to solve all the problems associated with the epidemic, it is a long way to go but thanks to the country's leaders are taking responsibility to grow faith in the future. Most importantly is that all citizens take their responsibility if the problems of HIV and AIDS is ever to be solved.</p><p><strong> </strong></p>

No description available.

Den här avhandlingen syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap. Jag fokuserar på tre olika förmågor som är centrala för lärare, nämligen lärares professionella seende, deras automatiska agerande samt deras förmåga att berätta narrativ. Den teoretiska utgångspunkten för avhandlingen är det som jag kallar för det interaktionskognitiva perspektivet. Tre olika aspekter av interaktion behandlas, interaktion mellan individen och hennes omgivning, interaktion mellan individen och andra individer samt interaktion mellan två olika kunskapsformer – den deklarerbara och den intuitiva kunskapen – som bearbetas i det explicita respektive det implicita minnessystemet. Modellen om de två minnessystemen är således central i den här avhandlingen och jag behandlar hur dessa båda minnessystem samverkar så att deklarerbara och intuitiva kunskaper tar sig i uttryck i form av förmågor. Informanterna i de ingående studierna utgörs av såväl lärarstudenter som erfarna lärare som undervisar om, berättar om eller löser problem med ett naturvetenskapligt innehåll, med särskild tyngdpunkt på ekologi. Datainsamlingen har främst bestått i intervjuer, såväl semistrukturerade som stimulated recall-intervjuer. Dessutom har data samlats in genom att undervisning har videofilmats och att informanter har beskrivit sin undervisning i loggböcker. Resultaten visar att vi kan urskilja tre olika aspekter av lärares professionella seende: uppmärksamma, identifiera och känna igen. Förmågan att uppmärksamma det väsentliga i en komplex miljö, exempelvis att finna en viss typ av gräs bland andra gräs, är starkt förknippad med förmågan att känna igen. Dessa förmågor bygger på intuitiv kunskap och är därmed en långlivad förmåga. Att identifiera, dvs. att kunna sätta ett namn på gräset, är däremot en deklarerbar kunskap som är snabbt avklingande relativt lärtillfället. Vidare visar resultaten att förmågan att agera automatiskt är starkt situerad och därmed sammanlänkad med lärandemiljön, elevgruppen och det specifika innehållet. Automatiskt agerande bygger på erfarenhet (igenkänning) av en specifik situation vartill ett beteende är kopplat. En lärare behöver inte själv vara medveten om sitt agerande eftersom detta är en intuitiv kunskap. Den intuitiva kunskapen verkar dessutom vara en viktig del av berättelser. Studenterna kunde upp till ett år efter lärtillfället återberätta grunddragen i en historia. Däremot visade det sig att de exakta vetenskapliga termerna, dvs. den deklarerbara kunskapen, till stor del hade bytts ut mot mer vanligt förekommande termer. Jag vill poängtera värdet av både intuitiv och deklarerbar kunskap i lärarutbildningen. / This thesis aims to investigate the engagement of teachers’ skills in teaching of science. Three different skills are presented, namely teachers’ professional vision, automatic action and the use of narratives. I introduce an interactive cognitive perspective to investigate teachers’ skills as they appear in the interaction between the teacher, the pupils and the learning environment. Furthermore, the interaction between two different forms of knowledge is also a central part of this thesis. These two forms are the declarable and the intuitive knowledge. The declarable knowledge is processed in the explicit memory system and the intuitive knowledge is connected to the implicit memory system. The dual-memory system model is an important starting point for this thesis, in particular, the interaction between the intuitive and declarable knowledge. Both pre-service student teachers and experienced teachers participated in the studies. They taught, told narratives or solved problems in science. A variety of data collection methods have been used. Among these were interviews, both semi-structured and stimulated recall settings, video recordings from teaching and logbooks about teaching written by the student teachers. Three different categories of teachers’ professional vision were identified: to discern, to identify and to recognize. To be able to discern critical features in complex environments, the teacher needs to recognize the feature, for example a grass among other types of grass. To discern and to recognize have the same underlying cognitive mechanisms and could be described as intuitive knowledge. The intuitive knowledge is long-lasting. To identify, that is, to be able to label the grass, is a declarable knowledge that is fast degrading. The ability to act automatically is based on the same cognitive mechanisms as those involved when teacher discern critical features. Automatic action could hence be described as intuitive knowledge. Furthermore, automatic action strongly depends on the situation. A teacher could act without being conscious of his/her own behavior. The intuitive knowledge seems to be important for the ability to tell narratives. The research suggests that narratives could represent long-lasting knowledge structures (intuitive knowledge), even though the specific scientific terms may degrade fast. The pupils, the learning environment and the scientific content together form a whole which the teacher needs to constantly react to during teaching situations. In doing so, both intuitive and declarable knowledge are important.

No description available.

I denna studie var syftet att undersöka ungdomsfotbollstränare och fotbollsdistriktsförbunds syn på hur de på bästa sätt kan utveckla talanger, samt förstå eventuella likheter och skillnader mellan synsätten och varför de kan skilja sig åt. Frågor som behandlades var hur de ser på talang, talangidentifikation, talangutveckling samt förändringarna som sker inom svensk ungdomsfotboll.  Vid analysen tillämpades de teoretiska utgångspunkterna Development Model of Sport Participation och Tröghetens mekanismer i organisationer.  Studiens empiriinsamling gjordes med hjälp av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med ungdomsfotbollstränare samt representanter från distriktsförbund.  Resultatet visade att tränare och distriktsförbund har en likartad syn på talang och talangutveckling. De menar att utvecklingen är högst individuell och det går inte att se i tidig ålder vem som kommer att nå elitnivå som senior. Gällande förändringar inom tävling- och selektionsstrukturer var resultatet inte överensstämmande, exempelvis var det olika åsikter om hur resultathetsen och selekteringen bör hanteras.  Förslag till framtida forskning är att involvera fler både bredd- och elitföreningar, distriktsförbund, Svenska Fotbollförbundet och spelare för att få en djupare förståelse inom ämnet.

No description available.