• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 15446
  • 3155
  • 50
  • 20
  • 14
  • 7
  • 3
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 18691
  • 18613
  • 18605
  • 1818
  • 1698
  • 1627
  • 1619
  • 1619
  • 1596
  • 949
  • 834
  • 820
  • 735
  • 732
  • 732
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Att använda bilder i historieundervisningen - teori och praktisk tillämpning

Jönsson, Anders January 2007 (has links)
Mitt examensarbete utgår från mina praktiska erfarenheter av att använda bilder i historieundervisningen. I arbetet analyserar och utvärderar jag mina erfarenheter ur ett historiedidaktiskt perspektiv. Mitt empiriska material utgörs dels av elevernas skriftliga berättelser och tolkningar av bilder, dels mina nerskrivna reflektioner ur VFU-dagboken är mina direkta erfarenheter och upplevelser av metoden åskådliggörs och dels av en enkät där eleverna ger sin syn på undervisningssättet i vilket historiska bilder har en central roll. Detta empiriska material ligger till grund för uppsatsens analys och diskussion. Jag beskriver även de teorier som ligger till grund för hur vi uppfattar bilder och historiska budskap – bland annat receptionsteori samt vad som ligger i begreppet palimpsestisk historisk medvetenhet. Elevernas lärandeprocess handlar inte bara om hur de lär sig hur och hur de fungerar som individer. Det är också av största vikt att vi tar hänsyn till hur vår omgivning ser ut, vilka resurser den erbjuder och vilka krav som ställs i samhället idag. Det mediepräglade digitala samhället innebär både utmaningar och möjligheter sett ur ett lärandeperspektiv. Sammanfattningsvis innebär mitt resonemang att bilder är effektiva kunskapsbärare och förmedlare av historia i historieundervisningen och att bilder dessutom är mycket användbara som diskussionsunderlag och intressehöjare för eleverna.
22

Dockrum - Att vara eller inte vara? En kvalitativ undersökning om den inre fysiska rumsmiljön i nybyggda förskolor

Hodos Malmgren, Zofie, Elmström, Viktoria January 2007 (has links)
Abstract Rapport om den inre fysiska miljön i nybyggda förskolor. Syftet med examensarbetet är att ta reda på om kommunen och byggherrarna tar till vara på pedagogernas erfarenheter om förskolan och dess verksamhet. Metoderna som valdes var observationer och intervjuer. Fyra förskolor byggda under 2000-talet observerades och pedagoger från respektive förskola intervjuades. Ämnen som behandlades var: tanken bakom utformningen av rummen samt på vilket sätt pedagogerna och barnen var delaktiga. Svensk- och engelskspråklig litteratur och forskning var begränsad, forskning som gjorts visar att miljön har stor betydelse för barnen och deras utveckling. Litteraturen visar behovet av ytterligare forskning inom ämnet. Problemformuleringen lyder: Vad blir konsekvenserna om pedagogernas erfarenheter inte tas tillvara på? Resultatet visade att samtliga avdelningar fick ont om tid till att utforma rummen, innan öppnandet skedde. Mycket standardmaterial och möbler köptes in till förskolorna. När miljön planerades och ändrades låg barnens behov och intresse till grund. Flera faktorer styrde utformandet av miljön, så som tid och pengar. Slutsatsen är att arkitekterna och byggherrarna ska ta tillvara på de erfarenheter som pedagogerna har. En bättre struktur och organisation av inköpen till avdelningarna borde ske. Ämnesord: Fysisk miljö, förskola, lokaler, inre miljö, miljöns betydelse, utformning.
23

Flickor och pojkars lek ur barns perspektiv

Johansson, Caroline, Håkansson, Susanne January 2008 (has links)
Innehållet i denna uppsats är en undersökning ur barns perspektiv kring vad de berättar om leken. Syftet är att ta reda på vad barn säger om skillnader och likheter i pojkar och flickors lek på förskolan. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med barn som är fyra till fem år. Litteratur kring vad, var, hur och varför barn leker som de gör har bearbetats. Även genusbegreppet beskrivs och forskning ur barns perspektiv tas upp i forskningsbakgrunden, som avslutas med problempreciseringen. Den teori som uppsatsen utgår ifrån är den sociokulturella teorin, så som Säljö beskriver den. Resultat och analys av undersökningen visade att barn pratar om skillnader och likheter i leken på förskolan. Tydligt blev att både pojkar och flickor uttryckte liknande meningar om skillnaderna i flickor och pojkars lek. Skillnaderna i deras lek var bland annat att de bara leker med sina likar och att leksakerna skiljer sig åt. Likheterna v ar att de kunde leka med samma saker men det var bara en del leksaker.
24

Litteraturundervisning för alla? En studie om hur elevers erfarenheter och intressen tillvaratas i svenskämnets litteraturundervisning

Sundström, Johnny, Widerberg, Lena January 2008 (has links)
Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever upplever att deras erfarenheter och intressen tas tillvara i svenskämnets litteraturundervisning. Huvuddelen av undersökningen är av kvalitativ natur och den har genomförts i form av intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. De teorier som ligger till grund för uppsatsen är det sociokulturella perspektivet och läroplanens fyra F, samt att lärande till stor del är relaterat till elevens tidigare upplevelser och till elevens tidigare förvärvade kunskaper och insikter. Undersökningen baseras på intervjuer med fyra gymnasielever och fyra elever från grundskolans skolår nio. Studien visar att eleverna inte upplever skönlitteraturen i skolan som meningsfull i någon större utsträckning, vilket kan bero på att deras intressen och erfarenheter åsidosätts i svenskämnets litteraturundervisning. Sammanfattningsvis erbjuder undersökningen en ökad förståelse för hur elever tänker gällande skönlitteratur. De slutsatser som dras utifrån diskussionsavsnittet är att lärare och elever inte alltid möts i samförstånd när det gäller urvalet och användningen av skönlitteratur i skolan.
25

En studie av samspel mellan elever i behov av särskilt stöd, i klassen respektive lilla gruppen

Månsson, Sandra, Nilsson, Emilia January 2007 (has links)
Den teoretiska utgångspunkt som denna undersökning grundar sig på är Vygotskijs teori om samspelets betydelse för lärande. Vygotskij menade att individen lär sig mer i samspel med mer kompetenta individer än vad de kan göra själva. Syftet var att med detta examensarbete undersöka några elever som anses vara i behov av särskilt stöd och se på hur de samspelar med kamraterna i den stora klassen, samt hur samspelet ser ut då de arbetar i liten grupp med specialpedagogen. En kvalitativ undersökningsmetod användes där observationer av tre elever i behov av särskilt stöd i en åldersintegrerad tre-fyra klass, studerats. Detta uppföljdes med semistrukturerade intervjuer av klasslärare och specialpedagog, där syftet var att få en inblick i deras tankar kring samspel och hur de upplever att samspel sker i undervisningen. Undersökningen visade på att det fanns samspel mellan eleverna i båda gruppkonstellationerna, och att detta skedde spontant utan att pedagogerna påpekade för eleverna att de kunde ta hjälp av varandra. Det fanns en viss skillnad då eleverna i klassen är fler i antal än i den lilla gruppen och därmed blev det också fler möjligheter till samspelssituationer. I litteraturgenomgången lyfts relevanta områden, såsom samspel, samspelets betydelse för inlärning, elever i behov av särskilt stöd, segregering/integrering och till sist vad en skola för alla innebär.
26

Sagans roll i förskolans verksamhet - en undersökning om förskolors användning av sagor och berättande i språkutvecklande syfte

Alm, Carolina January 2008 (has links)
Syftet med arbetet är att undersöka hur några pedagoger i förskolan arbetar med sagoläsning och sagoberättande för att stimulera barnens språkutveckling, samt hur de involverar barnen i berättandet och läsningen av sagor. Forskningsbakgrunden tar upp hur barns språkutveckling går till och vad en del teoretiker anser om sagoläsning och sagoberättande och hur barnen kan involveras i detta. Den empiriska delen består av sex kvalitativa pedagogintervjuer och observationer, utförda på sex olika förskolor. I resultatdelen redovisas resultaten av intervjuerna samt vad som framkom under observationerna. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av både läsning och berättande av såväl sagor som andra berättelser. Många förskolor involverar även barnen i både läsningen och berättandet på olika sätt. Diskussionen uppmärksammar pedagogernas respektive forskarnas och teoretikernas uppfattningar om användandet av sagor för att stimulera språkutvecklingen.
27

En hel del om yngre elevers förståelse av det matematiska begreppet del av - en undersökning av 21 elever

Olsson, Ann-Catrin January 2007 (has links)
Uppsatsen avhandlar hur yngre elevers vardagsanknytning kan fungera som en brygga mellan den personliga erfarenhetsvärlden och skolans tanketraditionen. Vi vill med detta arbete belysa hur elever använder sig av sitt informella kunnande när de löser matematiska uppgifter. Som ett led i den forskningen som efterfrågas i litteraturen kring elevers förståelse av momentet bråk inom matematiken. Undersökningen grundar sig på frågeformulär och samtal med respondenterna. Vi har genomfört vår undersökning på tre skolor där 21 elever i ålder 6-8 år med olika etniska bakgrunder medverkat. Eleverna ser i huvudsak matematik som ett skolämne och inget som de har nytta av i sin vardag. Undersökning visar på att eleverna använder sig av sina informella kunskaper när de löser uppgifterna i frågeformuläret.
28

Ljud i skolans korridorer - en projektstudie

Elmqvist, Johan January 2008 (has links)
Skolan har länge brottats med problem på grund av höga ljudnivåer. Finns det åtgärder som kan leda till lägre ljudnivåer i skolans korridorer, och kan dessa åtgärder relateras till elevernas välbefinnande? I detta arbete undersöker jag vilken inställning eleverna har till införande av bakgrundsmusik i skolans korridorer, om den har någon anknytning till deras välbefinnande och om eleverna subjektivt anser att det påverkar deras arbete i klassrummet. Eftersom elevrådet initierade införandet av bakgrundsmusik behandlas även Lpo94 och dess åsikter om elevdemokrati. Undersökningsmetoden har varit enkät och intervju, och eleverna visade sig vara positiva till införandet av bakgrundsmusik.
29

Yrkeslärares uppfattningar av begreppet "erfarenhet" inom gymnasieskolans omvårdnadsprogram

Eriksson, Kerstin, Wernersson, Camilla January 2010 (has links)
I kursplanerna för gymnasieskolans omvårdnadsprogram förekommer begreppet ”erfarenhet” på ett flertal ställe. Detta begrepp är inte definierat i styrdokumenten av skolverket vilket gjorde det intressant att studera närmare. Syftet med denna studie är därför  att beskriva yrkeslärares uppfattningar av kursplanernas begrepp ”erfarenhet” som ingår i gymnasieskolans omvårdnadsprogram.   Omvårdnadsprogrammet förändrades under 1990-talet och praktiken ersattes av APU = Arbetsplatsförlagd utbildning. Den praktiska undervisningen som tidigare skett till stor del i skolan och under praktiken med en kliniklärares undervisning flyttades nu till APU-platsen med en handledare från APU-platsen som undervisare. Begreppet ”erfarenhet” lämnades till skolorna att själva tolka och planera sin undervisning därefter.   Erfarenhet kan beskrivas som upplevelser. Det kan också vara kunskaper, kunnighet som bygger på upplevelser och iakttagelse.   För att eleven ska nå erfarenhet ska skolan basera sin undervisning på de olika kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som beskrivs i Lpf 94.   Denna studie är kvalitativ med en fenomenografisk ansats. Det är uppfattningar om begreppet ”erfarenhet” som studerats och fjorton yrkeslärare inom omvårdnadsprogrammet på sex olika vårdgymnasium har intervjuats. Dessa intervjuer utgick från en intervjuguide med några semistrukturerade frågor för att sedan fortsätta med följdfrågor utifrån informantens svar.   Informanternas uppfattningar var att ”erfarenhet” fick eleverna genom både den teoretiska och den praktiska undervisningen men att den största delen var den praktiska undervisningen och att den framför allt skulle ske på APU genom fakta-, förståelse-  och färdighetskunskap. ”Erfarenhet” kan delas in i ytligare och djupare ”erfarenhet”. För att eleverna skulle nå ”erfarenhet” genom undervisningen var det viktigt att undervisningen bedrevs enligt elevens lärstil. Informanternas uppfattningar visar att faktakunskaper ger en ytligare erfarenhet och färdighetskunskaper och förståelsekunskaper ger en djupare erfarenhet.
30

Högläsningens och läsmiljöns betydelse i förskola och förskoleklass

Pettersson, Jaana, Svensson, Annika January 2004 (has links)
Syftet med vårt arbete är att undersöka högläsningens och läsmiljöns betydelse i förskola och i förskoleklass. I litteraturgenomgången gör vi en historisk tillbakablick på synen på barn, böcker och högläsning. Här beskrivs även hur högläsningen kan utveckla språket, fantasin, ge inspiration till att lära sig läsa, öka intresset för skriftspråket och ge stunder med gemenskap, närhet och trygghet. Vi intervjuade lärare i förskola och förskoleklass och har tittat på när, hur och varför de arbetade med högläsning. Läsmiljön undersöktes och även om det förekom samarbete med biblioteket. Elevintervjuerna gjordes med elever som var sex till sju år och vi undersökte deras relationer till högläsning och vilket engagemang de mötte angående högläsning i skolan och hemmet. Resultatet av undersökningarna visade att förskolorna och förskoleklasserna använde sig av högläsning i stor utsträckning. Lärarna förstod vikten av högläsning och vilka fördelar det fanns med att läsa högt. De verkade även nöjda med den läsmiljö de hade i verksamheterna. Nästan alla elever tyckte om när någon läste högt för dem och de vet hur och var de vill sitta när de lyssnade.

Page generated in 0.0641 seconds