Denna uppsats har som syfte att undersöka om elevers motivation främjas med hjälp av digitala verktyg i samhällskunskapen, detta sker med hjälp av Banduras socialkognitiva teori. Banduras teori består av tre grundpelare Prestation och resultat, Egna influenser och sociala influenser. Under detta arbete har jag intervjuat sex elever från fyra olika skolor i Sverige, där svaren de gett varit varierande gällande användandet av digitala verktyg i skolan. Svaren som eleverna har delgivit mig analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, där det är indelad i tre stora teman: digitala verktyg och motivation samt kunskapsinhämtning. I skolan sker ideligen olika reformer som lärare och elever ska förhålla sig till, 2006 beslutade Europaparlamentet att Europas medlemsländer ska arbeta för en digitalisering av samhället och skolan. Detta ledde till att regeringen 2017 beslutade om en nationell digitaliseringsstrategi som ska arbetas med fram till 2022. Denna nationella riktlinje är anpassad efter Sveriges skola, och det svenska samhället. I digitaliseringsstrategin nämns det att alla ska ha likvärdig tillgång till digitaliseringen för att främja möjligheten att bli en digital och aktiv samhällsmedborgare. Inom skolan handlar digitaliseringen till största delen om att vi ska nå en högre måluppfyllelse och att skolan ska bli mer likvärdig oberoende på vart i landet du studerar. Tidigare forskning inom området har varit positiv till implementeringen och användandet av digitala läromedel samt digitala verktyg i undervisningen som en del i att främja elevers lärande, motivation och engagemang i skolarbetet. Resultatet i denna studie är att elever inte har en ökning av motivation vid digitaliseringen utan att det vid många tillfällen istället blir en distraktion. Elever som redan har en inre motivation att prestera bra har mindre problem med fokus än elever som är svagare inom de teoretiska ämnena.

No description available.

Introduktion: Endast tre av tio får i sig tillräckligt med fibrer. Råg innehåller mest fibrer av sädesslagen och därför finns potential till utveckling av populära snabbmatsprodukter innehållandes råg. Syfte: Att studera konsumenternas acceptans och preferenser för två nya typer av hamburgerbröd bakade på rågmjöl och med olika surdegskulturer samt för ett hamburgerbröd som finns på befintliga marknaden. Metod och material: Två recept på hamburgerbröd framtagna under en tidigare kurs Sensorisk analysteknik och produktutveckling bakades på Fazer bageri och testades i ett konsumenttest (n=300). Testet utfördes i en livsmedelsbutik samt på ett universitetsområde. Enkäten omfattade ett acceptanstest med 7-gradig hedonisk skala, preferens rangtest och bakgrundsfrågor relaterade till konsumtion. Resultat: Båda experimentella hamburgerbröden fick en lägre acceptans (md=5) än referensbrödet (md6). Enligt ANOVA var det signifikant skillnad mellan referensbrödet och båda experimentella hamburgerbröden. Friedmans test visade signifikanta skillnader mellan proverna i preferensrangtestet. Enligt parvisjämförelsen föredrog konsumenterna referensbrödet framför de experimentella hamburgerbröden. Konsumenterna ansåg att gott, saftigt och nyttigt var viktiga egenskaper. Köpviljan var högst för referensbrödet. Konklusion: Testen visade att de experimentella bröden inte föredrogs. Acceptansgraden var på den positiva delen av acceptansskalan. Det finns behov av hälsosammare hamburgerbröd på marknaden som har en hög sensorisk acceptans och utvecklingspotential i receptet för dessa. Mer resurser behövs för anpassning av receptet för att fungera i en inustriell skala.

Bakgrund: Idag äter unga vuxna mellan 18-30 år för låga intag av frukt och grönsaker för att uppnå ett tillräckligt näringsintag och ägnar samtidigt mindre tid åt fysisk aktivitet och mer tid åt stillansittande. En tillfredsställande konsumtion av frukt och grönsaker och tillräcklig grad av fysisk aktivitet enligt rekommendationerna är av vikt för att uppnå en optimal hälsa. Syfte: Syftet var att undersöka hur unga vuxna som är fysiskt aktiva förhåller sig till Livsmedelsverkets kostråd om frukt och grönsaker och vidare undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och konsumtionen av frukt och grönsaker. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med en webbenkät och ett livsmedelsfrekvensformulär (FFQ) som datainsamlingsmetod. Enkäten länkades på tre olika grupper som berör fysisk aktivitet, kost och hälsa på plattformen Facebook. All data som erhölls analyserades via statistikprogrammet SPSS. Resultat: Efter ett bortfall på 15 individer erhölls totalt 135 besvarade enkäter varav 74 från kvinnor och 61 från män. Konsumtionen av frukt hos 37 % av männen respektive 28 % av kvinnorna var låg. Gällande grönsaker var det 54 % av männen och 34 % av kvinnorna som hade ett lågt intag. Sambandet mellan konsumtionen av frukt och grönsaker (F&G) och fysisk aktivitet visade på en positiv korrelation, 0,278 för frukt och 0,268 för grönsaker. Slutsats: Studien indikerade på ett samband mellan konsumtionen av frukt och grönsaker och fysisk aktivitet. Trots det nådde en stor andel av respondentern inte upp till rekommendationen om 500 gram frukt och grönsaker per dag.

I denna studie undersöks och analyseras relationen mellan ungdomars kreativa skapande och deras psykiska välbefinnande. Studien bygger på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju elever från tredje året på en gymnasieskola i Umeå. Samtliga elever går estetiska gymnasieprogram. En intervju bygger på en fokusgrupp med tre personer, medan resterande intervjuer är enskilda. Materialet har analyserats utifrån konventionell innehållsanalys där meningsbärande enheter valts ut och formats till ett antal olika kategorier. Resultatet visar att det kreativa skapandet är ett sätt att få utlopp för känslor och tankar samt att det kreativa skapandet har en terapeutisk effekt. I studien framkommer även att kreativt skapande kan ha negativa effekter såsom press och jämförelse bland ungdomar. Därmed finns det tudelade meningar kring kreativt skapande och dess påverkan på ungdomars psykiska välbefinnande. Studiens slutsats är att kreativt skapande kan användas i behandlingssyfte, vilket har goda effekter på ungdomars psykiska välbefinnande.

No description available.

No description available.

Studien har undersökt projektledares upplevelser av sin arbetssituation. Det är en kvalitativ studie, baserad på upplevelser hos projektledare verksamma inom offentlig sektor. Studien visade att projektledarna upplevde stress i sin arbetssituation. Utmaningarna i yrket skapade en stor drivkraft hos projektledarna att skapa strategier för att hantera en stressig arbetsmiljö i en politiskt styrd organisation som inte har projekt som huvudverksamhet. Detta ställde höga krav på projektledaren att finna egna sätt att förebygga och hantera stress. Studien kom fram till att olika faktorer hade samband med upplevelse av stress. Tema som skapades var: ”Struktur och kommunikation avgör framtiden”, ”Att jobba med eller mot klockan”, ”Skapa egen förståelse för arbetet”, ”Att prioritera och avgränsa”, ”Stöd och återhämtning” samt ”Svårighet att sätta gränser för smartphoneanvändande”. Resultatet visade att användningen av smartphones kunde öka stressen eftersom arbetet fanns tillgängligt i telefonen och det var möjligt att arbeta när som helst. Samtidigt kunde det minska stressen när projektledaren hade tillgång till sin kalender och därmed möjligheten att överblicka arbetet. Dock var det en förutsättning att man som projektledare kunde sätta egna gränser, vilket de flesta projektledare klarade av att göra. Antonovskys (2005) teori om KASAM (känslan av sammanhang) kan användas för att förstå och förklara studiens resultat. Tema som kom fram i studien sorterades under Antonovskys (2005) tre komponenter i teorin. ”Skapa egen förståelse för arbetet” sorterades under komponenten begriplighet, ”Prioritera och avgränsa” under hanterbarhet samt ”Stöd och återhämtning” under meningsfullhet. Studien är ett kunskapsbidrag till hur projektledare upplever sin arbetssituation och hanterar stress. / The study investigated Project Manager´s experience of work situation. It´s a qualitative study, based on experiences of Project Managers, who are active in the Public Sector. The study showed that Project Manager´s experienced stress in their work situation. The challenges in the profession created a great driving force for the Project Manager´s to create strategies in a stressful work environment and politically controlled organization that doesn´t have project as main focus.  High demands were made for Project Manager`s to find their own ways to prevent and manage stress. The study showed different factors connected to experieces of stress. Themes created were: ”Structure and communication decide the future”, ”To work with or against the clock”, ”Create your own understandning for work”, ”Prioritize and set limits”, ” Support and recovery” and ”Difficulty in setting limits for using smartphones”. The usage of smartphones could increase the level of stress because the work was available in the phone which made it possible to work at any time of the day. At the same time it could decrease the stress, because the Project Manager had access to the calender and possibility to have an overview of work. However, it was a prerequisite as a Project Manager to set own limits, which most Project Managers could. Antonovsky´s theory of SOC (sence of coherence) could be used to understand and explain the result of the study. Themes were acknowledged in the study could be sorted under Antonovsky´s (2005) three components in the theory. ”Create understandning for your own work” was sorted under the component comprehensibility, ”Prioritize and set limits” under manageability and ” Support and recovery” under meaningfulness. The study is a knoxledge grants in Project Managers experiences of work situation and ways to handle stress.

Hållbar utveckling är en av vår tids största framtidsfrågor och utmaningar och något sompåverkar allas liv. Genom Agenda 2030 och dess 17 globala mål för hållbar utveckling haralla medlemsländer i FN förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt ochekonomiskt hållbar värld till år 2030. Hållbart stadsbyggande är ett viktigt område inomAgenda 2030 och innebär hållbara, hälsosamma och trygga platser. När det gäller att byggahållbara städer spelar Sveriges kommuner en stor roll och därmed blir också kommunägdafastighetsbolag viktiga i arbetet mot hållbar utveckling. Att arbeta med hållbarhet iorganisationer ses som fördelaktigt ur många aspekter och medarbetarna har visats varaviktiga för att hållbarhetsarbetet i en organisation ska lyckas.Tidigare forskning på medarbetare och hållbarhetsarbete är spretig och det uppges finnasför lite studier på området. Studiens syfte är därför att ytterligare utforska detta område ochfå en ökad förståelse för medarbetarnas engagemang för hållbarhetsarbetet i ett offentligtägt bolag.För undersökningen har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Femintervjuer genomfördes med medarbetare från flera yrkesgrupper inom ett kommunägtfastighetsbolag. Empirin analyserades genom ämnen från den teoretiska referensramen.Resultatet av studien bekräftar att det är viktigt att hållbarhetsarbetet är integrerat iorganisationen för att medarbetarna ska kunna engagera sig i det och att den internakommunikationen och ledare som är engagerade i hållbarhetsfrågor har stor betydelse förmedarbetarna uppfattning. Det har även visats under studiens gång att arbetsroller spelar enstor roll i medarbetarnas engagemang för hållbarhetsarbetet. Resultatet visar också attbeslutsprocessen i offentligt ägda bolag kan ha betydelse för i vilken typ av processermedarbetarna upplever att de kan påverka och delta i.

No description available.