Samhällsplanering har idag ett starkt fokus på hållbarhet, såväl ekologisk, ekonomisk som social. Idag bor hälften av världens befolkning i städer vilket skapar ett behov av att förstå hur hållbara städer kan utvecklas och planeras. Att hälftena av världens befolkning bor i städer innebär dock att hälften av världens befolkning inte gör det. Trots det föreligger en urban norm, oavsett om området som planeras är urbant eller ruralt. I en urban planeringskontext, såväl globalt som lokal, uppkommer då frågan – vad är egentligen landsbygdens roll i en hållbar utveckling och hur arbetar regioner och kommuner i Sverige med Agenda 2030, som till stor del är skapat och producerat i en urban kontext? Syftet med den här studien är att undersöka och synliggöra hur landsbygd respektive stad beskrivs i en svensk planeringskontext i relation till Agenda 2030. I studien används en kvalitativ diskursanalys för att belysa vad landsbygdens roll tillskrivs vara i implementeringen och realiseringen av Agenda 2030 på en nationell, regional och kommunal nivå. Resultatet pekar på att det är svårt att bryta ideal och normer i samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Ett bredare narrativ kring vad hållbarhet innebär i samhällsplaneringen behövs för att inkludera landsbygdens funktioner. Studien pekar därutöver på att lösningarna som ofta förordas för både urbana och rurala hållbarhetsproblem många gånger är urbana. / Today, sustainable rural and urban planning has a strong focus on sustainability, both ecologic, economic and social. Half of the worlds population now live in cities which has created a need to understand how sustainable cities can be developed and planned. The fact that half of the world’s population now live in cities does however mean that half of the world’s population doesn’t. Even so, there is an urban norm, no matter if the area that is being developed is urban or rural. In an urban planning context, both globally and locally, the question arises – what is the role of the rural in sustainable development, and how does regions and municipalities in Sweden work with the Sustainable Development Goals, which is created and produced in an urban context? The purpose of this study is to examine and highlight how rural areas and the city are being described in a Swedish planning context in relation to Agenda 2030. Qualitative discourse analysis is used in the study to highlight role of the rural in relation to the implementation and realisation of Agenda 2030 on a national, regional and municipal level. The result shows that it’s hard to break ideals and norms in planning for a sustainable society. A broader narrative around what sustainability can be in planning is needed to include rural areas and their functions. The study also shows that solutions that is being advocated for both urban and rural sustainability issues many times are urban.

Lennartson, J. 2017. Grönområdesbevarandet vs bostadsbehovet i Stockholms län – med fallstudieinriktning på Sundbyberg och Solna. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Masteruppsats i kulturgeografi 30hp VT17 Befolkningsökningen har gjort att ett bostadsbehov i Stockholms län har uppstått. Det gör att fler bostäder behöver byggas och det i sin tur kan innebära ianspråktagande av grönområden. På grund av grönområdenas värden både utifrån ekologiska och sociala perspektiv men även av folkhälsomässiga samt ekonomiska aspekter, är det avgörande att behålla grönstrukturen i våra städer. Bostadsbehovet och grönområdesbevarandet kan därmed skapa en målkonflikt sinsemellan om inte samhällsplaneringen inkluderar båda aspekterna i planläggningen. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka om det finns en målkonflikt mellan tillfredsställandet av bostadsbehovet och bevarandet av grönområden i Stockholms län. För att konkretisera problematiken görs två fallstudier på Sundbybergs stad och Solna stad, för att undersöka hur dessa kommuner ställer sig till detta. Vidare genomförs en mer detaljerad undersökning av områdena Norra Kymlinge (Sundbyberg) och Råstasjön (Solna). Detta är två områden som för nuvarande består av grönska men planförslag för exploatering har uppkommit. Metoderna som används är både innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer. Resultatet från fallstudieundersökningarna, innehållsanalysen och intervjuerna sätts sedan i relation till empiri och de valda teorierna: miljörättvisa, allmänna utrymmen samt makt- och aktörsstrukturer. I analyskapitlet redovisas en övergripande analys av Sundbyberg och Solna, en mer detaljerad analys av Norra Kymlinge och Råstasjön och en sammanfattande diskussion som sätter materialet i ett större nationellt och globalt perspektiv. Studien indikerar att makt utspelar sig genom olika aktörer och sociala relationer. Att samhällsplaneraren har i uppgift att både se den översiktliga helheten och de lokala allmänna intressena. Därigenom uppkommer målkonflikter och samhällsplaneraren får i uppgift att försöka hitta synergier istället för problem. Fallstudierna för Sundbyberg och Solna visar hur målkonflikter kan uppstå och projektområdena Norra Kymlinge och Råstasjön pekar på exempel hur grönområdesbevarandet kan övervinna den planerade bostadsexploatering.

Grönområden innehar oumbärliga värden för en hållbar framtid men måste i en växande stad konkurrera om marken med flera andra viktiga funktioner. För grönområden och dess värden utgörs det största motsättande intresset av ny bebyggelse och den fragmentering av grönstrukturen som det medför. Dessutom hindrar ofta de administrativa gränserna funktionell förvaltning av naturresurser och dess ekosystem. En förståelse för komplexiteten av olika skalor och aktörer i förvaltningen av grönområden är därför av betydelse.  Uppsatsen undersöker hur regional grönstruktur som spänner över flera administrativa gränser förvaltas i kommunal planering. Genom fallstudien Rösjökilen i norra Stockholm presenteras skillnader och likheter i de sex berörda kommunernas styr- och policydokument inom ämnet. Planeringsförutsättningar, svårigheter och förbättringsmöjligheter undersöks genom intervjuer med tjänstepersoner från kommunerna och regionala aktörer samt exemplifieras med två utvalda stadsutvecklingsprojekt i anslutning till kilen. Dessutom undersöks påverkan av en utpekad regional grön kil och en tillhörande kilsamverkan.  Uppsatsen visar på att arbetssättet och det framtagna kunskapsunderlaget skiljer sig i de studerade kommunerna. Vidare indikerar studien att utpekandet av kilen har haft stor påverkan på den övergripande kommunala planeringen. Den aktiva kilsamverkan ses som ett bra exempel på att arbeta med en gemensam naturresurs på landskapsnivå, men det finns utvecklingspotential i vilka frågor som tas upp. Studien uppmärksammar ett behov hos tjänstepersonerna att, antingen inom kilsamverkan eller genom nya nätverk, samverka kring hur grönstruktur ska inkorporeras på bästa sätt med andra typer av samhällsplanering, specifikt kring det konkurrerande markintresset. / Green space comprise indispensable values for a sustainable future but has to compete for the same physical space as multiple other important functions in the growing city. As for green areas and their inherent values the most pressing contradicting interest is new development and the fragmentation of green structure it entails. Additionally, the administrative borders often hinders functional management of natural resources and their ecosystem services. It is therefore of importance to create an understanding of the complexity of the different scales and actors involved in the management.  The thesis investigates how regional green structure that spans several administrative borders is managed in local municipal planning. The case study of Rösjökilen in Stockholm highlights similarities and differences between its six concerned municipalities in terms of their policy documents. Municipal civil servants as well as regional actors are interviewed to study preconditions for planning, difficulties and possible improvements. The effect of having a defined regional green wedge and a formal collaboration tied to it is also investigated.  The thesis shows that the way in which the selected municipalities work with green structure as well as amount of produced reports differs. Furthermore, the thesis indicates that the defined regional green wedge has had a large impact on the municipal planning. The active formal collaboration within the green wedge is seen as a good example of working with a collective natural resource on a landscape scale, but that there is a potential to elaborate on what type of issues to include. In the thesis it is highlighted a need among the civil servants to, either within the existing collaboration in the green wedge or through new networks, collaborate on how green space is best incorporated with other matters of urban planning, especially in terms of the competing new development.

ABSTRACT Söderqvist, J. 2015. Jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen. Serie Uppsatser: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommuner arbetar med jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen och även ta reda på vilka hinder som existerar för att implementera perspektivet i planeringen. I denna studie har fem kvalitativa intervjuer genomförts med fyra kommuner och en länsstyrelse. De kommuner som har medverkat är Nykvarns kommun, Stockholms kommun, Uppsala kommun och Älvkarleby kommun samt Stockholms länsstyrelse. En kvalitativ undersökning gjordes för att få en djupare bild och helhetsförståelse av hur kommunerna arbetar med den fysiska planeringen. Undersökningen baseras på planerarnas egna erfarenheter och reflektioner. De personer som har deltagit i undersökningen arbetar med fysisk planering på olika nivåer. I undersökningen kom det fram att ingen av kommunerna arbetar aktivt med jämställdhetsperspektivet, förutom Stockholms kommun som nu fått ett explicit uppdrag i deras nya budget för detta. Avsaknaden av jämställdhetsperspektivet i arbetet beror på olika faktorer som resurser och olika attityder i frågan. Det visade sig att det finns ett glapp mellan regeringens mål och utövande av jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen. Jag vill även tacka min fantastiska handledare Cecilia Fåhraeus som har hjälpt mig med bra vägledning. / This paper seeks to investigate how municipalities work with a gender perspective in spatial planning, and how their municipal circumstances affect their work. In the course of this study, five qualitative interviews have been undertaken with four municipalities and one county. The municipalities that have participated are those of Nykvarn, Stockholm, Uppsala and Älvkarleby, and the county that has participated is that of Stockholm. A qualitative study has been carried out in order to gain a deep image and overall understanding of how the municipalities’ work with physical planning. The survey is based on the planners’ personal experiences and reflections. All individuals that have participated in the study work with spatial planning on different levels. The study’s conclusion is that non of the municipalities are working actively with the government’s gender perspective, with the exception of Stockholm which now has an explicit mandate in their new budget. The lack of genderperspective in their work is a result of various factors such as resources and different attitudes towards the issue. As it turned out, there seems to be a gap between the government’s objectives and the pursuit of gender mainstreaming in physical planning.

Diss. Örebro : Univ., 2004.

En viktig fråga för hur våra städer och samhällen ska bli mer hållbara är hur andelen hållbart resande kan öka, samt hur bilanvändandet kan minska. Mobility management är ett koncept inom vilken man implementerar mjuka åtgärder för att öka det hållbara resandet. Det används dock främst i stadsmiljöer. Denna studie undersöker om och i sådant fall hur mobility management-åtgärder skulle kunna implementeras i området Lindbacken i Uppsala. Lindbacken är ett småhusområde, beläget på glesbygden ungefär en mil utanför centrala Uppsala. Detta gör att området till synes inte är passande för denna typ av åtgärder. En fallstudie genomfördes för att skapa en förståelse för Lindbacken som område och dess invånare. Den var uppdelat i tre delar: en områdesstudie med insamling av sekundär statistik och inventering av området, en enkätstudie för att skapa en förståelse för de boendes attityder och resebeteenden samt en intervjustudie med representanter från Uppsala kommun och kollektivtrafikaktören UL. Tillsammans med tidigare forskning utgjorde fallstudien grunden för studiens analys och slutsats. Som teoretiskt ramverk användes de tre miljöpsykologiteorierna Theory of Reasoned Action, Theory of Planned Behavior och Goal-framing Theory. Från studien framgår att mobility management-åtgärder skulle kunna implementeras i Lindbacken, men att dessa bör kombineras med fysiska åtgärder för att ge bäst effekt. Åtgärderna bör fokusera på att stärka invånarnas känsla av kontroll över trafiksituationer kopplade till hållbart resande, exempelvis kopplat till tidseffektivitet. Åtgärderna bör också verka för att stärka en positiv attityd gentemot hållbart resande samt för att motivera beteenden som efterlevs med målet att göra vad som anses lämpligt. / An important question for how to make our cities and societies more sustainable, is how to increase the amount of sustainable travel as well as reducing car-use. Mobility management is a concept in which soft measures are implemented to increase sustainable travel. It is, however, mostly used within urban areas. This study explores if and how mobility management measures could be implemented in the area Lindbacken in Uppsala. Lindbacken is a residential area in the rural outskirts of Uppsala, about 10 kilometers from the city center, thus making it seemingly less appropriate for this kind of measures. A case study was performed to create an understanding for the area of Lindbacken and the residents. It was divided into three parts: an area study consisting of collecting secondary statistics and making an inventory study of the area, a questionnaire study to gain an understanding of the residents’ attitudes and travel behaviors, and an interview study with representatives from Uppsala municipality and the public transport actor UL. Together with previous research in the field, the case study was the foundation for the analysis and conclusion of the study. As a theoretical framework the three environmental psychology theories Theory of Reasoned Action, Theory of Planned Behavior and Goal-framing Theory was used. The study makes clear that mobility management measures could be implemented in Lindbacken. They should however be combined with hard, physical measures to gain the best effects. The measures should focus on strengthening the residents’ feeling of control in relation to traffic situation connected to sustainable travel, e.g. when it comes to time efficiency. The measures should also work to strengthen positive attitudes towards sustainable travel, as well as motivating behaviors that is acted out with the goal to do what is considered most appropriate.