Det syfte jag haft i denna studie har varit att fördjupa mina kunskaper om pedagogers förståelser om arbetet kring barn som far illa och samverkan kring barn som far illa. De frågor jag sökt svar på har varit: Hur kan pedagoger stödja barn som far illa i förskolans verksamhet? Vad är pedagogers uppfattning om samverkan med andra instanser när det gäller barn som far illa? Och hur vet pedagogerna att barn far illa? Min undersökning har vart en kvalitativ undersökning och min data har jag fått genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan som har minst 2-3 års erfarenhet av arbetete i förskolans verksamhet, upp till 20 års erfarenhet av arbete i verksamheten. I mitt resultat syns det att det inte alltid är så lätt att upptäcka barn som far illa och att det inte alltid är självklart vad pedagoger kan göra utöver en anmälan till Socialtjänsten. Det pedagogerna i min undersökning svarade, när frågan om vilka orsaker som kan finnas till att barn far illa ställdes, var det de mer kända anledningarna som pedagogerna först kom på. Dessa orsaker är t.ex. misshandel, brister i omsorg och övergrepp. Men andra orsaker, som människor ofta inte tänker på enligt min erfarenhet, uttryckte de knappt. Dock ansåg pedagogerna att det kunde finnas fler anledningar, men dekunde inte nämna så många. De uttryckte dock att vissa saker, som exempelvis att anmäla till Socialtjänsten vid misstanke att barn far illa, var självklara.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Trollhättan Energi Elnät AB och Uddevalla Energi Elnät AB. Arbetet är en förstudie till en eventuell sammankoppling mellan de båda bolagens 12 kV elnät vid den gemensamma koncessionsgränsen i landsbygdsområdet Öresjö. Förstudien utreder om en sammankoppling av elnäten är möjlig utifrån tekniska och ekonomiska aspekter med förutsättningen att Trollhättan Energi Elnät AB har kablifierat sitt elnät i området. Toleransen för avbrott i elleveransen minskar i samhället och ställer krav på elnätens leveranssäkerhet. Lagkrav medför att elnätsägare är skyldiga att betala ut en ersättning till de kunder som drabbats av oplanerade avbrott längre än tolv timmar. En eventuell sammankoppling skulle ge bolagen ytterligare en reservmatningsmöjlighet i området och därigenom öka leveranssäkerheten för de bådaelnäten. En sammankoppling av elnäten är möjlig mellan Trollhättan Energis Elnät AB:s nätstation Hedetorpet och Uddevalla Energi Elnät AB:s nätstation T185 Fiskaretorpet vilka är placerade en kilometer från varandra. Elnätsberäkningar har utförts, utgående från två tänkbara driftfall med två olika lastströmmar, vilka visar att de båda elnäten har tillräcklig kapacitet för att klara av en sammankoppling. Vid en sammankoppling behöver bolagen kompensera för de ökade jordfelströmmarna i elnäten. Ledningssträckningen är planerad längs landsväg 2027 där en 150 mm2 totaltät aluminium PEX-kabel förläggs. Förslagsvis placeras en ny nätstation, innehållande en 100 kVA:s transformator mellan de ovan nämnda nätstationerna med ett högspänningskabelskåp, om så önskas, placerat på koncessionsgränsen för att kringgå en ansökan om koncession för linje. Kostnaden för projektet, vilken sammanställts utifrån EBR:s projekteringskatalog P2, beräknas uppgå till 1.5 miljoner kronor inklusive ett kostnadstillägg på 10 % för oförutsedda kostnader. / This bachelor’s thesis has been carried out on behalf of Trollhättan Energi Elnät AB and Uddevalla Energi Elnät AB. This is a preliminary study of a possible interconnection between the two companies 12 kV electric power networks at the joint concession border in the rural area Öresjö. It’s the technical and economic aspects of an interconnection that has been studied. The tolerance for interruptions in the electricity supply is decreasing in society which requires high service reliability from the electricity network operators. Due to legal requirements the electricity network operators are obliged to compensate customers which are affected by unplanned interruptions longer than twelve hours. A possible interconnection would provide the operators with an additional stand-by supply in the area and thereby increase the service reliability. The interconnection of the two electricity grids is possible between the substations Hedetorpet and T185 Fiskaretorpet who are situated one kilometer from each other. Calculations have been carried out on the basis of two possible approaches with two different load currents, which shows that the two power grids have sufficient capacity to cope with an interconnection. The two electricity network operators will have to compensate for the increased ground fault currents in the electricity grid. The planned rout for the new line will follow the road 2027 and will consist of a 150 mm2 aluminum PEX-cable and a new substation containing a 100 kVA:s transformer. In order to avoid the application for line concession a high voltage cable cabinet could be placed on the concession line. The budget for an interconnection between the two electricity grids, which has been compiled from EBR's design directory P2, is estimated to 1.5 million SEK including an additional fee of 10 % for unforeseen costs.

<p>Turismprodukten kan sägas vara en sammansättning av en rad olika produkter och tjänster. Denna produkt levereras ofta inom en turismdestination och är den sammanlagda upplevelsen av de enskilda aktörernas insatser. En avgörande faktor är att skapa ett samarbete mellan aktörerna som verkar inom destinationen. Detta bör göras för att kunna förbättra leveransen av turismprodukten. Här finns det en problematik, då de aktörer som bör ingå i samarbetet, även på ett eller annat sätt är konkurrenter. För att de skilda aktörerna skall kunna se destinationen som en helhet behöver verktyg och metoder för att skapa interaktion, personliga relationer och feedback utformas. Enligt de befintlig teoretiska resonemang framgår att system för interaktion, personliga relationer och feedback måste skapas, men få svar finns på hur dessa system skall utformas.</p><p>Genom att titta på teoretiska resonemang om hur organisationer anpassar sig till förändringar i omvärlden har jag så gjort en ansats att applicera dessa inom området för destinationsutveckling. Här har jag fokuserat på källor som behandlar lärande organisationer och dragit paralleller inom detta område. Genom att ha en förmåga att skapa, förvärva och förmedla kunskap samt sedan anpassa sitt handlande genom ny kunskap blir organisationen en lärande organisation. Genom att skapa en helhetsbild hos dem som arbetar inom organisationen, blir det här lättare att förstå de mål som satts upp. För att skapa engagemang kring att nå målen, presenteras hur det underlättar om individerna kan se hur de samtidigt som de strävar mot de kollektiva målen, även kan se hur detta kan hjälpa dem att nå individuella mål. Inom destinationen Åre har ett destinationsbolag nyligen bildats, fokus för detta bolag kommer bland annat att ligga på dessa frågor. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med aktörer från fem olika branscher inom destinationen, samt med destinationsbolaget, har jag fått en bild av hur uppfattningarna om kunskapsdelning inom destinationen ser ut idag. Genom att identifiera befintliga problemområden, och förslag på åtgärder beträffande dessa, har jag i denna studie gjort en sammanställning över metoder för att göra destinationen till en lärande destinationen.</p><p>I denna studie vill jag skapa en förståelse för hur företagarna inom turismbranschen kan förhålla sig till kunskaps- utbyte/förmedling/generering. Min ambition är att hitta metoder för att få igång lärprocesser och skapa plattformar för samverkan inom turistbranschen.</p><p>I resultatet av min studie framkommer att helhetsbilden av destinationen tydligare behöver förankras hos aktörerna inom destinationen. Det blir här viktigt att samtliga aktörer kan känna personligt ansvar i att uppnå de gemensamma målen. När insikten om det personliga ansvaret infunnit sig, ser jag hur aktörerna i större utsträckning är benägna att dela med sig av information och kunskap till varandra. Analysen i min studie visar på att det finns det stora vinster i att utforma uttalade strukturer och mötesplatser för samverkan. Enligt mitt sätt att se på det ligger en avgörande faktor i leveransen av den samlade turismprodukten, och att ge ett gott gästbemötande, i att skapa personliga relationer.</p>

<p>Syftet med denna c-uppsats är att få ökad förståelse och kunskap hur samverkan mellan välfärdsorganisationer fungerar i rehabiliteringsarbete där personer har en OSA-anställning. Det är de processer och tillvägagångsätt i samverkansarbetet kring OSA som är viktiga i sammanhanget. Denna studie är baserad på kvalitativ metod delvis med grundad teori som forskningsdesign. Intervjuer har gjorts med respondenter från samverkande organisationer. Resultatet tyder på att samverkan kan betraktas som ett effektivt och modernt arbetssätt. Då individen bemöts av samordnade och samlade resurser samt att det sätts in gemensamma effektiva rehabiliteringsstödinsatser med långsiktiga mål som gör att se och hantera individens hela livssituationen blir bättre. Studien visar att samverkan inte dock är helt oproblematiskt. Vid samverkan mellan välfärdsorganisationerna möts olika organisationer, organisatoriska och institutionella normer, kulturer, roller, befattningar, regler och arbetssätt samt kompetenser, vilket kan ibland ligga till grund för motstridigheter och motsättningar mellan samverkande aktörer. Samverkan kräver därför medvetenhet och kunskap om det som kan uppstå som hinder samt noggrann planering hur detta skall hanteras.</p>

<p>Uppsatsen har inriktats på att undersöka vad styrdokumenten, forskare och utredningar belyser när det gäller vilka förutsättningar och hinder det finns mellan förskollärare och lärare i grundskolan. Andra inriktningar som belysts är hur dessa pedagoger ska samverka, varför och för vem de ska samverka.</p><p>Syftet med uppsatsen var att studera om pedagogerna kan komma närmare varandra i sin samverkan och om styrdokumentens texter om samverkan mellan dem är ouppnåbara. Studien visar att förskollärarna och grundskollärarna i grundskolan har svårt att närma sig i sin samverkan med varandra. För att samverkan mellan dessa pedagoger till fullo ska komma att uppnås måste de förutsättningar, som uppsatsen tar upp, finnas och hindren måste övervinnas.</p><p>Studien visar även att både pedagogerna och barnen drar fördel av samarbetet. Pedagogerna för att de utvecklas professionellt och barnen för att de har tillgång till alla vuxna och att de får en mjukare övergång från förskolan till grundskolan. Det största hindret för samverkan är att tiden inte räcker till för att lära känna varandras pedagogiska synsätt och arbetssätt. Skolans högre status, rektorns bristande stöd samt olika arbetstidsavtal och lönenivåer är andra hinder.</p>

<p>Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tätare samverkan kring elev i och nära riskzon. De har också fått ökad kännedom om varandras yrkeskompetenser och arbetssätt. Trots förbättringar visar resultatet att det fanns vissa svagheter som gäller information och riktlinjer runt projektet.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att studera motiven och hur man praktiskt arbetar med samhällsengagemang som en del av corporate social responsibility, (CSR) genom att genomföra en fallstudie av två organisationer som samverkar lokalt. Utifrån studiens resultat vill vi jämföra informationen och diskutera dess samband. Metod: Vi har arbetat med en kvalitativ fallstudie gjord med hjälp av intervjuer. Slutsats: Vår fallstudie visar att CSR är ett omdebatterat ämne som är under ständig utveckling. När två företag bestämmer sig för arbeta gemensamt i ett socialt engagemang för det med sig en rad fördelar för regionen i form av stöd och för företagen ett ökat personalengagemang och ett starkare varumärke. Ett begrepp som kom fram i vår undersökning är "från en göteborgare till en annan". Det tyder på att de anställda har blivit en av de viktigaste intressenterna för hur företaget i framtiden skall arbeta med CSR. Samtidigt så råder det inget tvivel om att det ligger en risk i att engagera sig lokalt utanför sin verksamhet då detta kan tolkas som ett sätt att skapa ytterligare PR för företaget och att skapa ett starkt varumärke. Även om företagen ligger i debattens centrum får vi en känsla av att det är samhället och vi individer som är de stora vinnarna i dragkampen om att framstå som "de goda".</p>

Uppsatsen har inriktats på att undersöka vad styrdokumenten, forskare och utredningar belyser när det gäller vilka förutsättningar och hinder det finns mellan förskollärare och lärare i grundskolan. Andra inriktningar som belysts är hur dessa pedagoger ska samverka, varför och för vem de ska samverka. Syftet med uppsatsen var att studera om pedagogerna kan komma närmare varandra i sin samverkan och om styrdokumentens texter om samverkan mellan dem är ouppnåbara. Studien visar att förskollärarna och grundskollärarna i grundskolan har svårt att närma sig i sin samverkan med varandra. För att samverkan mellan dessa pedagoger till fullo ska komma att uppnås måste de förutsättningar, som uppsatsen tar upp, finnas och hindren måste övervinnas. Studien visar även att både pedagogerna och barnen drar fördel av samarbetet. Pedagogerna för att de utvecklas professionellt och barnen för att de har tillgång till alla vuxna och att de får en mjukare övergång från förskolan till grundskolan. Det största hindret för samverkan är att tiden inte räcker till för att lära känna varandras pedagogiska synsätt och arbetssätt. Skolans högre status, rektorns bristande stöd samt olika arbetstidsavtal och lönenivåer är andra hinder.

Syftet med uppsatsen är att studera motiven och hur man praktiskt arbetar med samhällsengagemang som en del av corporate social responsibility, (CSR) genom att genomföra en fallstudie av två organisationer som samverkar lokalt. Utifrån studiens resultat vill vi jämföra informationen och diskutera dess samband. Metod: Vi har arbetat med en kvalitativ fallstudie gjord med hjälp av intervjuer. Slutsats: Vår fallstudie visar att CSR är ett omdebatterat ämne som är under ständig utveckling. När två företag bestämmer sig för arbeta gemensamt i ett socialt engagemang för det med sig en rad fördelar för regionen i form av stöd och för företagen ett ökat personalengagemang och ett starkare varumärke. Ett begrepp som kom fram i vår undersökning är "från en göteborgare till en annan". Det tyder på att de anställda har blivit en av de viktigaste intressenterna för hur företaget i framtiden skall arbeta med CSR. Samtidigt så råder det inget tvivel om att det ligger en risk i att engagera sig lokalt utanför sin verksamhet då detta kan tolkas som ett sätt att skapa ytterligare PR för företaget och att skapa ett starkt varumärke. Även om företagen ligger i debattens centrum får vi en känsla av att det är samhället och vi individer som är de stora vinnarna i dragkampen om att framstå som "de goda".

Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tätare samverkan kring elev i och nära riskzon. De har också fått ökad kännedom om varandras yrkeskompetenser och arbetssätt. Trots förbättringar visar resultatet att det fanns vissa svagheter som gäller information och riktlinjer runt projektet.