Trots förbudet av att köpa sexuella tjänster så sker det året runt och dygnet runt. I Sverige är det främst män runt om i Stockholm som köper sexuella tjänster av kvinnor, barn och män som de söker upp ute på gatan eller genom internet (Mujaj & Netscher, 2015). Polis och socialtjänst samverkar nära kring att kartlägga sexhandeln och ingripa (Bill, 2017). Den tidigare forskningen pekar på att organisationer, genom sina olika kompetenser samt kunskap, bör samverka för att täcka behoven kopplade till komplexa samhällsproblem. Berörda organisationer ska samverka för att nå ett gemensamt mål (Mallander i Denvall & Jacobsen, 1998). Mot bakgrund av detta blir syftet med studien att bidra till en ökad förståelse av hur samverkan ter sig mellan olika aktörer som arbetar med prostitutionsfrågan i Stockholm. För att uppnå syftet med studien har aktörer intervjuats inom berörda organisationer i Stockholm som arbetar med prostitutionsfrågan. Det inhämtade materialet har analyserats utifrån samverkansteori och nyinstitutionell organisationsteori. De valda teorierna kompletterar varandra eftersom studien fokuserar på människobehandlande organisationer i samverkan med varandra. Dessa organisationer har studerats utifrån ett samverkansperspektiv och ett organisatoriskt perspektiv. Resultatet av studien pekar på att det finns en nära samverkan mellan de valda organisationerna. Organisationerna samverkar genom främst utbyte av kunskap och insatser. Utifrån de valda temana har aktörerna beskrivit de främjande faktorerna, hindrande faktorerna och utvecklingsområdena för deras samverkansarbete. En av slutsatserna i studien är att det är brist på resurser och personal med kunskap och kompetens som arbetar med ett stort fält som prostitution i Stockholm och detta påverkar samverkansarbetet. Det råder ett behov av kunskap om hur det är att leva i prostitution. Förutsättningarna för en framgångsrik samverkan i arbetet mot prostitution är mer resurser och mer personal med kunskap. Prostitution är ett samhällsproblem som är mångfacetterat som kräver insatser från olika samverkande organisationer. För framtida forskning och socialt arbete är det relevant att se hur samverkansteorin och nyinstitutionell organisationsteori tillsammans kan appliceras i praktiken för att organisationer ska samverka mot prostitution. / Despite the prohibition against buying sexual services, it happens all year round and around the clock. In most instances of purchase of sexual services, in Sweden, it is mainly men around Stockholm who buy sexual services from women, children and men who they seek out on the street or through the internet (Mujaj & Netscher, 2015). Police and social services work closely together to map out sex trafficking and intervene (Bill, 2017). Previous research shows that organizations through their various competencies and knowledge should work together to meet the needs of service users affected by complex societal problems. Concerned organizations should work together to achieve a common goal (Mallander in Denvall & Jacobsen, 1998). Against this background, the purpose of the study is to contribute to an increased understanding of collaboration between different actors working on the issue of prostitution in Stockholm. In order to achieve the purpose of the study, interviews have taken place with actors within the relevant organizations in Stockholm who work with the issue of prostitution. The collected material has been analyzed based on theory of collaboration and new institutional organization theory. The chosen theories complement each other because the study focuses on human-treating organizations in collaboration with each other. These organizations are studied from a collaboration perspective and an organizational perspective. The results of the study show that there is a close collaboration between the selected organizations. The organizations cooperate primarily through the exchange of knowledge and efforts. Based on the selected themes, the actors have described the promoting factors, the hindering factors and the development areas for their collaboration work. One of the conclusions of the study is that there is a lack of resources and staff with knowledge and skills working with a large field such as prostitution in Stockholm and this affects the collaboration work. There is a need for knowledge about how it is to live in prostitution. The prerequisites for successful collaboration in the work against prostitution are more resources and more staff with knowledge. Prostitution is a societal problem that is multifaceted and requires efforts of various collaborating organizations. For future research and social work, it is relevant to see how theory of collaboration and new institutional organization theory can be applied together in practice for organizations to collaborate against prostitution.

<p>De flesta av Sveriges kommuner har sedan länge sökt samverkan med närliggande kommuner för att uppnå kostnadsbesparingar och effektivisering. Ett av de områden som kommunerna söker samverkan kring är IT. Genom ett gemensamt förvaltningsnät, delad Internetuppkoppling och samkörning av informationssystem finns en förhoppning om att uppnå effektivisering och kostnadsbesparingar.</p><p>Vi har i denna uppsats genomfört vad som kan liknas vid två fallstudier. De två fallen består av två kommunkluster. Det första kommunklustret består av tre kommuner; Köping, Kungsör och Arboga. Det andra kommunklustret består av fyra kommuner; Nora, Hällefors, Lindesberg och Ljusnarsberg. Vi har genomfört sju intervjuer med IT-chefer och IT-samordnare vid de kommuner som ingår i de studerade kommunklustren. Syftet med studien har varit att belysa vilka problem som kan hämma IT-samverkan mellan kommuner samt vilka positiva effekter IT-samverkan kan medföra.</p><p>IT-samverkan i de två klustren består av ett gemensamt förvaltningsnät. Genom det gemensamma förvaltningsnätet samkör man ett antal verksamhetssystem. Genom att kommunerna delar på system har man uppnått en ökad kompetens och specialisering på respektive system. Eftersom man delar system effektiviseras driften av dem då man enbart behöver en server för varje system. Det här har även underlättat supporten.</p><p>De problem och upphov till problem som vi identifierat är; bristande mål och direktiv, skilda referensramar, arbetsbelastning, prestige och revirtänkande, skilda grundplattformar samt motsträvigheter från leverantörer.</p><p>De positiva effekter som vi identifierat är; kostnadsbesparingar, gemensam expertis, ökad kompetens, rationaliserad drift och att man kan genomföra upphandlingar gemensamt.</p>

The study deals with the importance of good communication and control in communal collaboration on digitalization, a new area in which more and more communes work together to meet challenges in the form of financial, human resources and digital solutions. The study aims to investigate how communication and control work in communal collaboration on digitization. To investigate this, the case was studied where the contact commune together with four other communes formed a central IT-department with the aim of collaborating on finances, human resources and digital solutions. The study is based on a qualitative study where one of the cooperating communes and the central IT-department is interviewed. A total of eight interviews have been conducted, seven with the commune administrations and one with the central IT-department. The selection was made through a convenience selection in which a total of fifteen persons were interviewed, thirteen from the commune and two from the central IT-department. The interviews were carried out with the help of semi-structured interviews, where seven interviews were conducted at the commune building and one at a distance with the central IT-department. The interviews were recorded and transcribed. The results of the interviews were analyzed and interpreted by theme analysis. The result also shows that collaboration on digitization between small communes is preferable to running the work of a small commune by its own. Collaboration as an organizational model has made it easier for communes to attract qualified skills, share knowledge, find common solutions and manage development together. There have also been areas where the communes today do not cooperate or have not come a long way in the collaborative work related to unclear governance and poor communication. The consequence of this has been that some solutions have become more expensive and that the collaboration work did not work as efficiently as the other areas.   The study came to the following conclusions: - The level of communication varies depending on the area of administration - Clear control and organizational structure is needed to achieve a functioning communication in the collaboration group - Control needs to be done through an organizational structure that clarifies the roles, responsibilities and mandates of the parties - Continuous communication has a crucial role for a functioning collaboration

Syftet med denna studie var att undersöka och få en djupare förståelse för hur hemtjänstpersonal och biståndshandläggare samverkar med varandra för att erbjuda en god vård med kvalitet till brukaren. Studien bygger på en kvalitativ intervju och jag har intervjuat två biståndshandläggare och två undersköterskor som arbetar inom hemtjänsten. Empirin har jag analyserat utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultat av studien visar att samverkan är viktigt inom den svenska hemtjänsten idag. Idag är det även vanligt att äldre personer inom hemtjänsten tar emot insatser från olika verksamheter och detta kräver samordning. Samordning av insatserna blir en grundförutsättning för den äldre personens välbefinnande vilket också ställer krav på att statliga myndigheter samverka med varandra framför allt socialtjänsten och primärvården för att tillgodose dessa behov. Studien visar att båda yrkesgruppen utbyter information med varandra och de har en kontinuerlig kontakt med varandra. Hemtjänstpersonalen har mycket kontakt med sjuksköterskan eftersom sjuksköterskan delegerar bort en del arbetsuppgifter till hemtjänstpersonalen som är medicinskt relaterade. Resultaten av studien visar betydelsen att arbeta under samma tak för att åstadkomma en bra samverkan. Hemtjänstpersonalen och biståndshandläggare och sjuksköterskan delar lokaler med varandra detta var positivt och bidrog till att gruppen samarbeta med varandra och det bidrog till att gruppen hade tillit till varandras kompetens. Arbetet mellan biståndshandläggare och hemtjänstpersonalen präglas av respekt och tillit. Utmaningar som båda yrkesgrupperna möter är hög arbetsbelastning och bristande tid som inte alltid räcker.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad förskollärare och vårdnadshavare har för förväntningar och upplevelser av samverkan i utvecklingssamtal. Forskning visar att ett nära samarbete med hemmet höjer kvaliteten på förskolan, en bra kvalitativ förskola ger barnen bättre förutsättningar i det livslånga lärandet. Vi har intervjuat fyra förskollärare och fyra vårdnadshavare. Resultaten visade skillnader i vad förskollärare och vårdnadshavarna ser för syfte med utvecklingssamtalet. Vårdnadshavarna ser det ser det som ett tillfälle att i lugn och ro få prata om det enskilda barnet, dess utvecklig och trivsel, medan syftet för förskollärarna är att samverka runt barnet och förskoleverksamheten. Både vårdnadshavarna och förskollärare uttrycker att det är viktigt med en förtroendefull relation för att kunna mötas på ett bra sätt i alla samverkanssituationer. Slutsatsen av studien visar att förskollärarna anser att de allra flesta vårdnadshavare tycker att det är viktigt att delta i utvecklings- samtalen till skillnad från andra samverkansformer. Vårdnadshavarnas förväntningar och upplevelser tolkar vi också som positiva för de anser att den information de förväntat sig att få tillgodogörs och är relevant för dem och deras barn.

Bakgrunden till val av ämne ”samverkan” är att vi upplever att det är ett eftersatt område av olika anledningar. Syftet är att få en fördjupad kunskap och förståelse om samverkan. Metoden i studien är kvalitativ då vi gjort två semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på flera aspekter, såväl styrkor som svagheter. Slutsatserna belyser att samverkan är ett komplext ämne som behöver läggas mer fokus på och vidareutvecklas, för att förbättra för ungdomar.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter förskollärare och lärare i förskoleklassen har av barns övergång från förskola till förskoleklass. Åtta intervjuer, med fyra förskollärare respekterive fyra lärare i förskoleklassen, genomfördes i en stad i mellersta Sverige. Resultatet visar att det finns fler likheter än skillnader när det gällerde uppfattningar och erfarenheter förskollärare respektive lärare i förskoleklassen har om barns övergång från förskola till förskoleklass. Både förskollärare och lärare i förskoleklassen anser att trygghet är den absolut viktigaste faktorn för att det ska bli en bra övergång från förskola till förskoleklass. Även närheten mellan förskola och förskoleklass ansågs som en viktig faktor för att underlätta för barns övergång. Tiden verkade som en begränsande faktor, vilket försvårade övergången. Undersökningen visar också att det sker en liten eller ingen samverkan alls mellan de olika verksamhetsformerna. Förskollärarna uppfattar att de har ett begränsat inflytande när det gäller övergångsplanen då de varken har varit med och reviderat den eller varit med på utvärderingen av själva övergångsprocessen. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

InledningFritidslärare tillbringar mycket av sin tid i skolan under den obligatoriska delen av skoldagen och då förväntas det ske en samverkan med de klasslärare som arbetar där. Vid en genomgång av tidigare forskning och litteratur kring fenomenet samverkan mellan skola och fritidshem framkommer att fenomenet vanligtvis studerats utifrån fritidslärares perspektiv. Det är därför intressant att undersöka hur klasslärare upplever denna samverkan.SyfteSyftet med studien är att undersöka klasslärares erfarenheter och upplevelser av samverkan mellan skola och fritidshem. Frågor som uppsatsen söker svar på är vad innehållet i samverkan är, vad de lyfter fram som viktigt för att samverkan ska fungera samt vad de har för upplevelse av fritidslärarens roll i samverkan under skoltid.MetodEftersom syftet med studien är att undersöka några individers erfarenheter och upplevelser av ett specifikt fenomen bygger studien på kvalitativ metod med utgångspunkt i en fenomenologisk metodansats. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsverktyg. Intervjuerna var sex till antalet och genomfördes med klasslärare från årskurs ett till fyra.ResultatResultatet från undersökningen visar att den samverkan som enligt de intervjuade klasslärarna sker mellan skola och fritidshem under skoltid är komplex. Det är många faktorer som påverkar innehåll och kvalitet. Samtliga informanter är överens om att varierat arbetssätt och helhetssyn är de mest centrala delarna av samverkan. I fråga om vilka faktorer som påverkar kvaliteten på samverkan lyfter de särskilt fram organisation och rektors ansvar, gemensam planeringstid samt kommunikation. Dessa faktorer har de lite olika syn på, delvis beroende på i vilken kommun de arbetar. Slutligen visar också undersökningen de intervjuade klasslärarnas upplevelse av fritidslärarnas roll i samverkan under skoltid. Där skiljer sig upplevelserna åt och är i högre grad beroende av den samverkande fritidslärarens personlighet än av dennes yrkesroll även om yrkesrollen givetvis påverkar.

No description available.

Studien utfördes med syfte att undersöka fritidspedagogers och rektorers förhållningssätt till kulturell mångfald och dess betydelse för fritidshemmets verksamhet. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna: Hur ser den praktiska verksamheten ut på de olika skolorna? Vilka svårigheter och möjligheter förekommer i ett mångkulturellt fritidshem? Hur kan fritidshemmet bli ett komplement till skolan i en mångkulturell skola? Genom vårt val av kvalitativ intervju som metod har vi träffat 10st informanter på tre olika skolor, varav åtta stycken är verksamma pedagoger i fritidshemmet och två stycken är rektorer på dessa skolor. Samtliga informanter är verksamma i samma mångkulturella skolområde. Vårt resultat från dessa intervjuer visar att mångkulturella fritidshem är en berikande och givande miljö att arbeta i. Det finns dock många svårigheter kring kommunikation och förståelse mellan olika partermen minst lika många möjligheter som bland annat innebär en stor interkulturell utveckling hos barnen. Resultatet visar också att rektorers förhållningssätt till det mångkulturella arbetet har en stor betydelse och påverkan för hur fritidspedagogerna ser på sitt uppdrag och hur de utvecklar sin verksamhet.