Examensarbetet syftar till att hitta samband mellan ytliga sprickor hos virke, i form av dimensioner och karaktärer, som dagens maskinella avsyningssystem inte klarar av. Tyngdpunkten i projektet har legat på att identifiera eventuella samband mellan verkligt djup hos sprickor och de ytliga sprickmått som kan uppmätas med automatisk avsyning av WoodEye. I huvudsak har projektets praktiska undersökningar gått ut på att bestämma sprickors ytliga dimensioner, djup, typ och position med hjälp av automatisk avsyningsutrustning (WoodEye) samt genom manuell uppmätning i ett antal itusågade sprickzoner. Det provmaterial som använts i utförda försök och som legat till grund för efterföljande sprickanalyser har varit av sådan karaktär att det kunnat jämställas med konstruktionsvirke som normalt sett hållfasthetssorteras enligt europasstandard SS-EN 14081-1. I projektet har 568 sprickor, fördelade över 8 olika spricktyper, analyserats. Av erhållna resultat har det konstaterats att störst respektive minst medelbredd uppvisades hos kådlåpor respektive kantsprickor, störst respektive minst medellängd uppvisades hos splintsidesprickor respektive kådlåpor, samt att störst medeldjup uppvisades hos fäll-, kap- och stormsprickor. Vid analys av sprickors bredd och längd i relation till dess djup har inga entydiga samband kunnat påvisas. / This degree project aims to examine any connections between superficial cracks in timber, in terms of dimensions and characteristics, a matter insufficiently addressed by today's visual grading systems. The projects emphasis lies within the practical studies of cracks, characteristics and dimensions, within the acquired samples. In essence, the survey set out to determine superficial dimensions, depth, type and position of cracks by using a visual grading system (WoodEye), and by comparing the results by manually measuring a number of crosscutted cracks. The material used in the experiments and which formed the basis for subsequent analysis has been of such a nature that it could be equated with structural timber normally defined under the European Standard EN 14081-1. The project has encompassed the analysis of 568 examples of cracks consisting of 8 various types of cracks. By obtained results it has established that the greatest and smallest width is shown in resin pockets, respective side cracks, the greatest and least average height shown in sapwood cracks, respective resin pockets, and that the greatest average depth shown in cracks occurred from felling or hurricanes. From analysis of the cracks breadth and height in relation to depth no clear connection can be established.

<p>Examensarbetet syftar till att hitta samband mellan ytliga sprickor hos virke, i form av dimensioner och karaktärer, som dagens maskinella avsyningssystem inte klarar av. Tyngdpunkten i projektet har legat på att identifiera eventuella samband mellan verkligt djup hos sprickor och de ytliga sprickmått som kan uppmätas med automatisk avsyning av WoodEye. I huvudsak har projektets praktiska undersökningar gått ut på att bestämma sprickors ytliga dimensioner, djup, typ och position med hjälp av automatisk avsyningsutrustning (WoodEye) samt genom manuell uppmätning i ett antal itusågade sprickzoner. Det provmaterial som använts i utförda försök och som legat till grund för efterföljande sprickanalyser har varit av sådan karaktär att det kunnat jämställas med konstruktionsvirke som normalt sett hållfasthetssorteras enligt europasstandard SS-EN 14081-1.</p><p>I projektet har 568 sprickor, fördelade över 8 olika spricktyper, analyserats. Av erhållna resultat har det konstaterats att störst respektive minst medelbredd uppvisades hos kådlåpor respektive kantsprickor, störst respektive minst medellängd uppvisades hos splintsidesprickor respektive kådlåpor, samt att störst medeldjup uppvisades hos fäll-, kap- och stormsprickor. Vid analys av sprickors bredd och längd i relation till dess djup har inga entydiga samband kunnat påvisas.</p> / <p>This degree project aims to examine any connections between superficial cracks in timber, in terms of dimensions and characteristics, a matter insufficiently addressed by today's visual grading systems. The projects emphasis lies within the practical studies of cracks, characteristics and dimensions, within the acquired samples. In essence, the survey set out to determine superficial dimensions, depth, type and position of cracks by using a visual grading system (WoodEye), and by comparing the results by manually measuring a number of crosscutted cracks. The material used in the experiments and which formed the basis for subsequent analysis has been of such a nature that it could be equated with structural timber normally defined under the European Standard EN 14081-1.</p><p>The project has encompassed the analysis of 568 examples of cracks consisting of 8 various types of cracks. By obtained results it has established that the greatest and smallest width is shown in resin pockets, respective side cracks, the greatest and least average height shown in sapwood cracks, respective resin pockets, and that the greatest average depth shown in cracks occurred from felling or hurricanes. From analysis of the cracks breadth and height in relation to depth no clear connection can be established.</p>

Thesis (MScFor (Dept. of Forest and Wood Science)--University of Stellenbosch, 2010. / ENGLISH ABSTRACT: In this study 1345 pieces of 38x114 mm timber sawn from 16-20 year-old Pinus patula trees were obtained from a wide variety of sites along the Mpumalanga escarpment in South Africa. The samples were tested for various mechanical and physical properties. The objectives of this study were (1) to determine the variation in the bending strength, tension strength, and stiffness of the sawn timber, (2) to assess the efficiency of the current visual and mechanical grading rules on this sample, and (3) to evaluate the potential of some indicator properties to be used as structural grading parameters on this resource. A large number of non-destructive measurements were performed on all the samples, including scanning of the boards with a commercial X-ray density scanner, moisture content measurement, growth ring measurements, warp measurement, acoustic frequency measurement and measurement of the stiffness using a mechanical grader. The data from the X-ray density scanner was used to calculate a number of knot-related variables for each board. Visual grading according to the SANS 1783-2 (2005) specifications for structural timber was performed by a certified grader on all the boards. The timber was divided into two groups for destructive testing, one group each for bending and tension tests. Tests were conducted according to the SANS 6122 (1994) method for in-grade testing. Due to the sampling method followed, the destructive tests effectively used a random placement of defects with regard to the load application position. From the destructive tests the modulus of elasticity (MOEedge), bending strength (MOR) and tensile strength were determined. The study showed that the MOEedge of the sawn timber was far below the requirements of the current national standard (SANS 10163-1) for all of the visual and mechanical grades. The mean MOEedge of the visually graded S5 timber was about 30% lower than required. The 5th percentile values for bending strength of all the visual and mechanical grades were above the required values of SANS 10163-1. The 5th percentile values for tensile strength of all the visual and mechanical grades were similar to that required by the SANS 10163-1 standard. Correlations between flatwise measured MOE (MOEflat) and edgewise measured MOE (MOEedge) were smaller than expected, as well as the correlations between both MOEedge and MOEflat with MOR. Dynamic MOE (MOEdyn), calculated from acoustic frequency tests on the timber, was found to be the best single predictor of MOEedge, MOR and tension strength. Multiple regression analysis showed that a combination of MOEdyn, density and knot parameters can be used to improve the predictability of some of the strength and stiffness characteristics of the timber. It is recommended that a comprehensive study on the structural grading of SA Pine be performed which includes (1) an analysis of market requirements in terms of strength and stiffness properties of timber, (2) in-grade testing of a representative sample of structural timber in South Africa, and (3) a review of the standards used in South Africa to regulate the structural grading of timber. / AFRIKAANSE OPSOMMING: In hierdie studie is 1345 stukke 38x114 mm 16-20 jaar-oue Pinus patula planke, afkomstig van ‘n wye verskydenheid groeiplekke teen die Mpumalanga platorand in Suid Afrika, gebruik. Die planke is getoets vir verskeie meganiese sowel as fisiese eienskappe. Die doelwitte van hierdie studie was om (1) die variasie in buigsterkte, treksterkte en styfheid van die gesaagde planke te bepaal, (2) die effektiwiteit van die huidige visuele -en meganiese graderingsreëls op hierdie monster planke vas te stel, en (3) die potensiaal te evalueer van sommige eienskappe wat gebruik kan word as strukturele graderingsparameters. ‘n Groot hoeveelheid nie-destruktiewe toetse is op alle planke uitgevoer, wat ingesluit het skandering van planke met ‘n kommersiële X-straaldigt-heidskandeerder, metings van voginhoud, groeiringwydtes, deformasie, akoestiese frekwensie en die bepaling van styfheid met behulp van ‘n meganiese gradeerder. Die data van die X-straalskandeerder is gebruik om ‘n aantal kwasverwante veranderlikes vir elke plank te bereken. Visuele gradering is op alle planke uitgevoer ooreenkomstig met die SANS 1783-2 (2005) spesifikasies vir strukturele hout deur ‘n gesertifiseerde gradeerder. Die hout is in twee groepe opgedeel vir destruktiewe toetse, een vir buigtoetse en een vir trektoetse, ooreenkomstig met die SANS 6122 (1994) metode vir binnegraadse toetse. As gevolg van die monsternemingsmetodiek wat gevolg is, is daar effektief gebruik gemaak van ‘n lukrake plasing van defekte met betrekking tot die las-aanwendingsposisie. Die modulus van elastisiteit (MOEedge), buigsterkte (MOR) en treksterkte is deur middel van destruktiewe toetsresultate bepaal. Die studie het aangetoon dat die MOEedge van gesaagde hout aansienlik minder as die vereiste van die huidige nasionale standaard (SANS 10163-1) is vir al die visuele en meganiese grade. Die gemiddelde MOEedge van die visueel-gegradeerde S5 planke was omtrent 30% laer as vereis. Die 5de persentiel waardes vir buigsterkte van alle visuele en meganiese grade was hoër as die vereiste waardes soos voorgeskryf deur SANS 10163-1. Die 5de persentiel waardes vir treksterkte van alle visuele en meganiese grade was gelykstaande aan wat vereis word deur SANS 10163-1. Korrelasies tussen MOE, gemeet op die wydte sy (MOEflat), en MOE, gemeet op die diktesy (MOEedge), asook die korrelasies van beide MOEedge en MOEflat met MOR van die planke was laer as verwag. Dinamiese MOE (MOEdyn), wat bereken was vanaf die akoestiese frekwensie resultate, is vasgestel as die beste enkele indikator van MOEedge, MOR en treksterkte. Meervuldige regressie analise het aangetoon dat ‘n kombinasie van MOEdyn, digtheid en kwasparameters gebruik kan word om die voorspelbaarheid van sommige van die sterkte- en styfheids eienskappe van die hout te verbeter. Daar word aanbeveel dat ‘n omvattende studie gedoen word op die strukturele gradering van SA Dennehout, wat insluit (1) ‘n analise van die markbehoeftes in terme van die sterkte- en styfheids eienskappe van hout, (2) binnegraadse toetsing van ‘n verteenwoordigende monster strukturele hout in Suid Afrika, en (3) die hersiening van standaarde in gebruik in Suid Afrika om die strukturele gradering van hout te reguleer.

Nivåerna av växthusgaser i atmosfären har ökat drastiskt de senaste århundradet, till följd av mänsklig aktivitet. Det krävs en stor omställning för oss människor om klimatförändringarna ska motverkas och för att konsekvenserna för planeten inte ska bli allt för stora. Koldioxid är en av de viktigaste växthusgaserna och skogen är en viktig del i balansen av koldioxid i atmosfären genom att växter och träd binder in koldioxid och lagrar biogent kol i biomassan. Rundvirke kan användas för att producera en mängd olika produkter med olika användningsområden och varierande livslängd och det finns både globala och nationella mål som stödjer ett arbete för en minskad klimatpåverkan med skogens resurser som verktyg. Syftet med examensarbetet var att analysera inbindningen av biogent kol i det årliga tillskottet av träbaserade produkter från svensk skogsindustri, för att sedan undersöka potentialen att öka tiden för inbindning av det biogena kolet. FN:s klimatpanel (IPCC) har tagit fram en generell metod för att beräkna lagringen av kol i skördade träprodukter och beräkningarna bygger på tre produktkategorier, vilka är sågade trävaror, spånskivor och papper och kartong. Detta examensarbete har utvidgat FN:s klimatrapportering genom att studera totalt sexton produktkategorier. Flödet av biogent kol studerades genom en materialflödesanalys, som bygger på massbalans mellan ”inputs” och ”outputs” i ett system. Systemet studerades från det att råvara förbrukas till dess att produkterna går som avfall och förbränns. Statistik över råvaruförbrukning inom sågverksindustrin och massaindustrin, samt produktionsmängd av fibermassa och träbaserade produkter användes i analysen. En stor volym biomassa går dessutom direkt till förbränning och ger bioenergi. Resultatet visade att sågade trävaror från sågverksindustrin har längst medellivslängd och binder även in störst mängd biogent kol. Biobränslen har kortast medellivslängd, och koldioxid frigörs till atmosfären på mycket kortast tid. Enligt detta examensarbete innehåller träbaserade produkter från Sverige 29,0 miljoner ton koldioxid årligen. Tre strategier att förlänga inbindningstiden av biogent kol studerades, vilka är förlängd livslängd för produkter, kaskadanvändning och Bio-Energy with Carbon Capture and Storage (BECCS). Att förlänga livslängden för produkter innebär att återvinning av exempelvis cellulosabaserade textilier införs. Kaskadanvändning innebär att skogsindustrin primärt ska producera långlivade produkter och undvika att biomassa direkt går till förbränning. BECCS bygger på att träden binder in kol i sin biomassa och när en träbaserad produkt förbränns pressas frigjord koldioxid ned i marken och lagras. BECCS bedöms vara den strategi som är mest avancerad. / The levels of greenhouse gases have increased drastically over the past hundred years as a result of human activity. Major actions are needed to counter climate change, if the consequences are not to be too great. Carbon dioxide is one of the most important greenhouse gases and the forest is an important part of the balance of carbon dioxide in the atmosphere, by the fact that plants and trees bind carbon dioxide and store biogenic carbon in the biomass. Roundwood can be used to produce a variety of products with different applications and varying life spans and there are both global and national goals that support a work to reduce climate change with forest resources as tools. The aim of the thesis was to analyse the storage of biogenic carbon in the annual addition of wood-based products from the Swedish forest industry, and then to investigate the potential to increase the time of storage. The UN Climate Panel (IPCC) has developed a general method for calculating the storage of carbon in harvested wood products and the calculations is based on three product categories, which are sawn wood, wood-based panels and paper and paperboard. This thesis has expanded the UN climate reporting by studying a total of sixteen product categories. The flow of carbon was studied using a material flow analysis, which is based on the mass balance of inputs and outputs in a system. The system was studied from the raw material being consumed until the products are defined as waste and incinerated. The calculations were based on statistics on raw material consumption in the sawmill industry and the pulp and paper industry, as well as production volume of fibre pulp and wood-based products. A large volume of biomass also goes directly to incineration and provides bioenergy. The binding time of biogenic carbon was analysed to explore the potential of increasing the binding time, using different strategies. Sawn timber products from the sawmill industry have the longest average life span and also bind the highest amount of biogenic carbon. Biofuels have the shortest average life span, which means that carbon dioxide is released into the atmosphere rapidly. A total of 29.0 million tonnes of carbon dioxide are stored in wood-based products annually, according to this study. Three strategies to extend the storage time of biogenic carbon were studied in this study, which were extended life span of the products, cascading wood use and so called BECCS. To extend product life means introducing recycling of, for example, cellulose-based textiles. Cascading wood use means that the forest industry primarily produce long-lived products and avoid biomass going directly to incineration. BECCS is based on the fact that trees bind carbon dioxide in their biomass and when wood-based product is incinerated, the carbon dioxide is stored in the ground. BECCS is considered to be the most advanced strategy, of the three.

The main purpose of this work is a structural design of the building of theatre in Prerov city. The building has irregular shape. The structure is 72 m long, 54 m wide and 14,5 m high. Footprint equals to 2000 m2. Timber part of the building consists of glued laminated timber elements, as well as solid-sawn timber and steel ones. Steel part of the building includes tnasversal joint frames, composite steel and concrete ceilings, truss girders and bracings. This document includes design, internal force enumertion and structural assessment, including joints. Dlubal RFEM 5 structural analysis and design software has been utilized in the process. Drawings of the structure are enclosed.