Syftet med denna undersökning var att belysa grundskolors tidsplanering vad gällde teknikundervisning. Dvs. att ställa skolornas schemalagda tid mot den tid i teknik undervisning som timplanen utlovade eleverna. Metoden som använts var en kvantitativ insamlingsmetod i form av enkäter till elever och lärare i grundskolans senare år och observationer av deras tillhörande schemaplanering/tidsplanering för teknik. Resultatet visade att både elev och lärare uppfattar tiden som otillräcklig med den nationella timplanen som utgångspunkt. Slutsatserna dragna från denna undersökning är att teknik som skolämne åsidosätts om man frågar elev och lärare. En annan slutsats är att en liknande undersökning är svår att genomföra i skiftet mellan två läroplaner.

To investigate if the student’s school centeent, and that planning of the school lunch is done from a health perspective.   Qualitative research approach was used, including both interviews and observations, to view the purpose. Evidence was collected using a participating observer, semi constructed questions and structured observation. To focus on specific parts in the material, a directed content analysis was used. One large and one smaller school participated in the study. The staff that participated in the interviews are responsible for planning the schedules for school lunches and the centeent environment at their schools. The observations were conducted first without students in the centeent, and then with students present. The interviews were conducted in conjunction with the educators organizing the scheduling and planning of the centeent. The research problems are Are laws, recommendations and guidelines regarding the pupils' overall environment in the centeent applied according to the respondents?   Do the respondents experience that laws, recommendations and guidelines regarding the students' pyshical environment in the centeent are applied basen on a health perspective? Are applied laws, recommendations and guidelines observed regarding pupils' psychical environment in canteens, and is it interpreted to be based on a perspective of health? Are pedagogical meals applied according to the respondents and observations?   Is there a difference between the larger and the smaller school?   It was concluded that none of the respondents had knowledge about the recommendations from the Swedish NFA and the Department of Education regarding the amount of recommended time spent at the table and between what times lunch should be served. The larger school had however been actively addressing concern regarding both noise level and participation.   The size of the school determines the amount of energy needed to spend on subjects concerning noise, planning, participation and the physical environment. / Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers matsalsmiljö samt om planeringen av skollunchen sker utifrån ett hälsoperspektiv. För att få inblick i ämnet valdes en kvalitativ ansats och en metodtriangulering som bestod av intervjuer och observationer. Intervjuerna var upplagd på ett semistrukturerat sätt och bestod av 14 frågor med följdfrågor. Respondenterna var två pedagoger från varsin skola som var delaktiga i planeringen av matsalsmiljön samt schemaplaneringen av lunch.  Observationerna var strukturerad vilket innebär att det som skulle observeras hade bestämts innan. Observationerna var deltagande så att personalen på respektive skola var medveten om att det skulle ske en observation av den fysiska miljön i matsalen. Uppsatsen är baserade på två skolor där en pedagog från vardera skola svarade på intervjufrågorna, observationerna ägde rum samma dag i deras matsal. Observationerna skede i två steg, först observerades matsalen utan elever och efteråt med eleverna på plats för att få en helhetsbild. Vid analysen användes en riktad innehållsanalys för att leta meningar från intervjuerna och händelser från observationen som skulle passa in i kategorierna. Observationen hade kategorierna matsal utan elever, med underkategorin fysisk miljö, samt matsal med elever med under kategorierna akustik, schemaplanering och vuxnas närvaro. Intervjun hade kategorierna fysisk miljö, matsalssituation, hälsoperspektiv, delaktighet och schemaplanering. I resultatet framkom det att de två respondenterna inte kände till Livsmedelsverkets och Skolverkets rekommendationer om hur länge elever bör sitta vid bordet samt mellan vilka tider lunchen ska serveras. På den större skolan arbetar de mer aktivt med att reducera ljudnivån i matsalen än på den mindre skolan. Det beror på att det större elevantal skapar mer buller. Båda skolorna arbetar med delaktighet från elevernas håll genom elevråd. Storleken på skolan och antalet elever kan i denna studie ses som avgörande, beroende på hur mycket arbete skolan behöver lägga ner på både schemaplanering, den fysiska miljön samt delaktigheten för eleverna.

Many organizations are striving to reach the benefits that digital transformation brings, as there are clear benefits to be gained from digitizing an organization. However, a vast majority of companies fail to implement digital technology. Previous research within the field emphasizes that the organizational culture is crucial for the success of digitization projects. This study examines the relationship between digital transformation and organizational culture through a communicative approach, and the assumption is made that there is a reflexive relationship between organizational culture and communication. The study is based on a social constructivist perspective, where the aim is to contribute key insights regarding the importance of communication and organizational culture in digital transformation processes. The selected case company is SJ AB (Statens Järnvägar)—a major Swedish railway company. The intention is to assess SJ’s digital maturity, which is concretized by studying their employees’ perceptions of the implementation of SJ’s new scheduling system IVU— an implementation that did not meet the expected goals. The study has a qualitative approach; the method used is semi- structured interviews, where 13 interviews in total were conducted with employees from different departments within SJ’s organization. The results indicate that due to the divided organizational culture within the company SJ’s organization has different levels of digital maturity. The result also suggests that the insufficient communication may have been a contributing factor to the outcome of IVU. / Många organisationer strävar efter att nå de många fördelar som digital transformation medför. Emellertid misslyckas en övervägande del av företagen med att implementera digital teknik. Forskning inom området framhåller att organisationskulturen är avgörande för framgången av digitaliseringsprojekt. Denna studie undersöker förhållandet mellan digital transformation och organisationskultur utifrån ett kommunikationsvetenskapligt angreppssätt, och utgår från att det finns ett reflexivt förhållande mellan organisationskultur och kommunikation. Vidare utgår studien från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket innebär att de kommunikativa processerna inom en organisationskultur skapar mening. Syftet med denna studie är att bidra med insikter om kommunikationen och organisationskulturens betydelse vid digital transformation genom att undersöka ett specifikt företag: SJ AB. Studien avser att besvara frågan om hur digitalt mogen SJ:s organisation är, vilket konkretiseras genom att studera medarbetarnas uppfattningar om implementeringen av SJ:s nya schemaplaneringssystem IVU, som inte resulterade i ett framgångsrikt utfall. Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod, och totalt genomfördes 13 intervjuer med medarbetare från olika delar inom SJ. Resultatet visar att SJ:s organisation har olika digitala mognadsnivåer då kulturen inom företaget är uppdelad, och att kommunikationen kan ha varit en bidragande faktor till utfallet av IVU.

Detta arbete har utvärderat om maskininlärning kan tillföra nytta vid schemaplanering.Utvärderingen baserades på tester där prototyper använde arbetskalendrar föratt träna och mäta sin prediktiva förmåga. Kalendrarna tillhandahölls från två service-och installationsbolag i Stockholmsområdet. Genom att testa vilka utförandetiderprototyperna krävde utvärderades om tillämpningen skulle vara praktiskt användbarpå arbetsverktyg som exempelvis smartphones.Totalt utvecklades tre prototyper som gjordes prediktiva med hjälp av algoritmernaDensity-based Spatial Clustering of Applications with Noise (DBSCAN), LogisticRegression och Weighted K-Nearest Neighbors (wKNN). Resultatet visade attDBSCAN var den algoritm som sammantaget presterade bäst. Dock kunde inte enslutsats dras om maskininlärning skulle vara användbart. Andelen lyckade prediktioneröverskred inte andelen tillgängliga tider på de berörda dagarna som testernautfördes, vilket antogs vara ett otillfredsställande resultat. Datahanteringen krävdeen betydande mängd resurser, vilket skulle kunna vara ett problem vid praktisk tilllämpning. / This study has been analyzing if machine learning could be useful to work-relatedscheduling. The analysis was based on predictions generated by prototypes usingbusiness calendars. The business calendars were collected from two service and installationcompanies in the Stockholm region. An analysis was conducted regardingif the application could be practically applied to devices such as a smartphone. Theanalysis was based on tests regarding the prototypes required time to perform theirtasks.Three prototypes were developed with algorithms that made them predictive. Density-based Spatial Clustering of Applications with Noise (DBSCAN), Logistic Regressionand Weighted K-Nearest Neighbors (wKNN) were the implemented algorithms.DBSCAN was the best-performing algorithm according to the tests. However, a conclusioncould not be found concerning whether machine learning could be useful.The number of successful predictions did not exceed the number of available timeson concerned days, which was assumed as unsatisfying results. In addition, the prototypesneeded a significant amount of resources which could be a problem in practicaluse.

Inom de närmaste åren kommer vård och omsorg stå inför stora utmaningar vad det gäller personalresurser. Det beror på att befolkningen blir äldre och därmed kommer ha mer behov av vård och omsorg. De minskade personalresurserna påverkas även av stora pensionsavgångar och att intresset för arbete inom vård och omsorg minskar. Enligt Regeringskansliet (2018) har antalet besök per dag för en anställd inom hemtjänsten ökat med åren och det får personalen att känna en otillräcklighet, vilket är en bidragande orsak till att de väljer att lämna arbetet. Denna studie har syfte att belysa arbetsmiljön och hur det individuella schemat påverkar arbetstrivseln för personalen som arbetar i kommunal hemtjänst. Författarna har intervjuat sju anställda inom hemtjänsten om deras individuella schemaplanering och vad som påverkar deras arbetstrivsel. Resultatet visade vikten av bra samarbete samt kommunikation mellan kollegor, enhetschef och administratörer för att skapa en god arbetsmiljö. En stor anledning till att medarbetarna trivdes var arbetet med omsorgstagarna och att få känna meningsfullhet i sitt arbete.