No description available.

Bakgrund: Det finns idag cirka 35 000 personer som lider av schizofreni i Sverige. De schizofrena symtomen påverkar patientens livskvalitet i olika utsträckning. Negativa symtom som undergrupp har till skillnad från övriga symtom visat sig ha en sämre respons på medicinering och bidrar därmed till en risk för sämre livskvalitet. På grund av fortsatta utmaningar att behandla negativa symtom krävs ytterligare forskning på området för att optimera omvårdnaden för dessa patienter och på så sätt förbättra en riskerad livskvalitet. Syfte: Syftet var att undersöka hur individer med negativa symtom inom ramen för schizofreni upplevde sin livskvalitet och omvårdnaden kring sin sjukdom. Metod: En litteraturstudie har utförts, där artiklar relevanta för att besvara syftet och frågeställningar har granskats. Artiklarna i denna litteraturstudie granskades strukturerat och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Faktorer som påverkar livskvalitet hos schizofrena patienter delades in i kategorierna; generella negativa symtom, kognitiva svårigheter och sociala faktorer, som delades upp i underkategorierna; stigmatisering, socialt nätverk, sociodemografiska förhållanden och arbetsförhållanden. De omvårdnadseffekter som påverkade livskvalitet visade sig vara; vårdkontext, stöd och utbildning från vården samt coping-strategier. Slutsats: Schizofrena individer påverkas i stor utsträckning av hur vården och samhället ser på dem. Sammanvägt upplever patientgruppen att en ökad livskvalitet var sammankopplad med socialt stöd och en vårdkontext som fokuserade på att förena ett fungerande privatliv med behandling. / Background: In Sweden, 35 000 individuals are affected by schizophrenia. The various symptoms of the disease have a major impact on the individuals’ quality of life. However, individuals with negative symptoms, have been shown to respond poorly to traditional pharmacological treatment. Because of this, patients who suffer from severe negative symptoms are at risk of poorer quality of life. Due to continued challenges to treat negative symptoms, further research is required to provide an optimized care for this vulnerable group. Aim: The aim was to study how schizophrenic individuals with characteristically negative symptoms experience quality of life as well as their experiences of the care provided to them. Method: A literature study has been conducted where articles relevant to answer the purpose and questions have been examined. The included articles were systematically analyzed through content analysis. Results: Quality of life in schizophrenic patients was affected by negative symptoms, cognitive difficulties and social factors, the latter divided in the sub-categories; stigmatization, social networking, sociodemographic conditions and working conditions. The caregiving factors that had an impact on quality of life were proven to be: the context in which the care was given, support and education from healthcare and coping strategies. Conclusion: Schizophrenic individuals are greatly affected by how caregivers and the society view them. Patients experienced that an improvement in quality of life is linked to social support and a context of caregiving that focused on combine the treatment with a functioning private life.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska ge vård med respekt för människors lika värde. Sjuksköterskans omvårdnad är till för att lindra symptom och att patienten skall fungera i vardagen. Patienter med allvarlig psykisk ohälsa avlider i genomsnitt 20 år tidigare än övriga befolkningen, de avlider ofta av behandlingsbar fysisk ohälsa. Att närma sig lidande är svårt, när patienter inte uttrycker sitt lidande, har sjuksköterskan svårt att identifiera det. Tvångsvård och tvångsmedicinering skapar starka känslor, regelsystemet prioriteras före patientens autonomi. Patienter avstår behandling på grund av bemötandet. Men ett bra socialt nätverk, bra erfarenheter, liksom positiva tankar och attityder kring behandlingen, påverkar följsamheten positivt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande vid psykisk ohälsa. Metod: Metoden var litteraturöversikt. Tio artiklar valdes ut. De lästes, översattes, analyserades med hjälp av färgkodning och sammanställdes under olika huvudteman och subteman. Databasen Cinahl plus Full Text användes uteslutande för att det visade sig att sökorden gav samma träffar på Pub Med, även att Chinahl plus Full Text är en stor vårdvetenskaplig databas. Resultat: Resultatet presenteras som en tillfriskningsprocess med tre huvudteman; Livet som ohälsa, Livet som hälsa och Livet som framtid. Diskussion: I diskussionen används Travelbees (1966/2012) omvårdnadsteori Interpersonal human to human relationship och konsensus-begreppet vårdande.

Bakgrund: Schizofreni är en av allvarlig och ofta livslång psykisk sjukdom som påverkar många delar av den drabbades liv. Mötet mellan omvårdnadspersonalen och patienten inom den psykiatriska vården är avgörande eftersom det lägger grunden för möjligheten till en god hälsa. Omvårdnadspersonalens uppgift är att involvera patienten i dennes omvårdnad och att se patienten som en hel människa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka erfarenheter patienter med schizofreni har av mötet med omvårdnadspersonalen inom den psykiatriska vården. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes baserad på tio vetenskapliga artiklar, vilka kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultatet visade att det fanns tre genomgående erfarenheter av mötet; Behov av en dialog; Behov av att bli involverad och Behov av att bli sedd som en person. För att få en djupare förståelse för patienternas erfarenheter av mötet krävs ytterligare forskning som utgår ifrån patientperspektivet. Sådan kunskap och förståelse kan påverka patientens vård och behandling i positiv riktning.

Bakgrund: Vårdrelationen är grundläggande i den psykiatriska vården och den psykiatriska vårdens kvalitet beror på hur patienten upplever denna relation. Schizofreni kan göra det svårt att kommunicera, känna förtroende för och skapa relationer med andra människor. Sjuksköterskan kommer i kontakt med patienten med schizofreni oavsett yrkesspecialitet. Sjuksköterskans omvårdnad ska utgå från en holistisk människosyn och en tro på människans potentiella kapacitet. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa faktorer i sjuksköterskans erfarenhet av den vårdande relation med patienten med schizofreni. Metod: Systematisk litteraturstudie genomfördes med databassökning i Cinahl, PsycINFO och PubMed. Resultat: I resultatet ingick 12 artiklar vilket presenterades i tre huvudkategorier och åtta tillhörande underkategorier vilka beskrev sjuksköterskans hämmande och främjande faktorer samt den terapeutiska processen relaterat till den vårdande relationen. Konklusion: Med felaktig attityd kan det vara svårt för sjuksköterskan att bygga den vårdande relationen med patienten med schizofreni. Vidare framkom det att sjuksköterskans övertygelse till schizofrenisjukdomen är avgörande för vårdande relationen. Ökad kunskap om schizofrenisjukdom ger sjuksköterskan verktyg till att bygga den vårdande relationen med patienten med schizofreni. Forskning behövs om den vårdande relationen och hur sjuksköterskans attityder påverkar patienten med schizofreni. / Background: The caring relationship is fundamental in psychiatric care and the quality of psychiatric care depends on how the patient experience this relationship. Schizophrenia can make it difficult to communicate, trust and create relationships with other people. The nurse meets the patient with schizophrenia regardless of occupational specialty. The nurse's care should be based on a holistic view of humanity and a belief in human potential capacity. Objective: The aim of the study was to elucidate factors in the nurse's experience of the caring relationship with the patient with schizophrenia. Method: The systematic literature review was based on a database search in CINAHL, PsycINFO and PubMed. Results: The result included 12 articles which are presented in three main categories and eight related subcategories which described the nurse's inhibitory and promotion factors as well as the therapeutic process related to the caring relationship. Conclusion: With an inaccurate attitude, it may be difficult for the nurse to build the caring relationship with the patient with schizophrenia. The result illustrates that how the nurse cares for the patient with schizophrenia is also dependent on the nurse's beliefs about schizophrenia disease. Increased knowledge of schizophrenia disease gives the nurse tools to build the caring relationship with the patient with schizophrenia. More research is needed on the caring relationship and how the nurse`s attitudes affect the patient with schizophrenia.

Studiens syfte var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med individer som har schizofreni inom rättspsykiatrisk slutenvård. Författarna valde en kvalitativmetod och utförde åtta semistrukturerade intervjuer med arbetsterapeuter som arbetade i södra, mellersta, och norra Sverige inom rättspsykiatrisk slutenvård. Efter intervjuerna transkriberades data som sedan analyserades utefter en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fyra huvudkategorier och fyra underkategorier; Arbetsterapeutisk utredning och bedömning samt användning av bedömningsinstrument med patienter som har schizofreni; Faktorer och riktlinjer som påverkar utredningsarbetet och Bedömning och evidensbaserade bedömningsinstrument inom slutenvården, Styrd av säkerhet och restriktioner i en strukturerad miljö; Restriktionernas inverkan på förskrivning av hjälpmedel  och Möjligheter och utmaningar att arbeta  inom en konstlad miljö, Möjligheter att arbeta med aktivitet och färdigheter med patienter som har schizofreni och Arbetet med motivation, initiativförmågan samt aktivitetsförmåga för att öka delaktighet. Resultatet visade arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta inom en miljö anpassad efter säkerhet och restriktioner med individer som har diagnosen schizofreni. Studien visar betydelsen av arbetsterapeutisk kompetens i arbetet med patienter som har diagnosen schizofreni för att möjliggöra delaktighet samt självständighet trots miljöns inverkan. Det behövs mer forskning om hur arbetsterapeutisk kompetens och bedömningsinstrument bör anpassas utefter en strukturerad och styrd miljö för att möjliggöra en mer kvalitetssäkrad rehabiliterande vård för patienter som har schizofreni inom rättspsykiatrisk slutenvård. / The aim of the study was to explore occupational therapists experience of working with individuals diagnosed with schizophrenia in forensic psychiatric inpatient care. The authors chose a qualitative methodology and conducted eight semi-structured interviews with occupational therapists who worked in forensic psychiatry in south, middle and north of Sweden. The collected data was transcribed and analyzed according to a qualitative analysis method which resulted in four categories and four subcategories;  Occupational evaluation, assessments and the use of assessment instruments with patients with schizophrenia; Impacts of factors and guidelines on evaluation work and Assessments and evidence based assessment instruments in inpatient care, Security and restriction guidelines in a structured environment; Impacts of restriction on prescribing aids and Opportunities and challenges to work in a constrained environment, Opportunities to work with activity and skills with patients with schizophrenia and Work with motivation, initiative and activity to increase participation. The result showed occupational therapists' experience of working in an environment adapted to safety and restrictions with individuals diagnosed with schizophrenia. The study shows the importance of occupational therapy competence in working with patients who have been diagnosed with schizophrenia to enable participation and independence despite the impact of the environment. More research is required on how occupational therapeutic skills and assessment tools should be adapted to a structured and controlled environment to enable more quality-assured rehabilitative care for patients who have schizophrenia in forensic psychiatric care.

Bakgrund: Uppfattningen att schizofreni är en kronisk sjukdom med progressivt förlopp lever till viss del fortfarande kvar, trots att forskning visar motsatsen. Frågan är om sjuksköterskor besitter tillräckliga erfarenheter för att ge personer med schizofreni möjligheten till återhämtning. Syftet: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsinsatser för att främja återhämtning hos personer med schizofreni som vårdas inom psykiatrisk öppenvård. Metod: En intervjustudie med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes där fem sjuksköterskor inom psykiatrisk öppenvård i södra Sverige intervjuades under våren 2021. Alla intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultat: Resultatet visade att återhämtning är individuell och återhämtningsprocessen var någonting som var ständigt pågående, men att det kunde röra sig fram och tillbaka. På det viset var patienternas väg mot återhämtning inte linjär utan att det var något som rörde sig framåt ibland och stannade av ibland. Konklusion: Återhämtning är individuell, och bör komma igång när diagnosen schizofreni ställs. Sjuksköterskan kan med sin erfarenhet och kunskap stödja patienten med omvårdnadsåtgärder som främjar patientens återhämtning. Fortsatt forskning bör inriktas på hälsoeffekter av återhämtning hos patienterna med schizofreni. / Background: The belief that schizophrenia is a chronic disease with a progressive course still lives on, although research shows the opposite. The question is whether nurses possess the necessary experience to give people with schizophrenia opportunities for recovery. Aim: The purpose was to elucidate nurses' experiences of nursing interventions to promote recovery in people with schizophrenia who are cared for in psychiatric outpatient care. Method: An interview study with qualitative manifest content analysis with inductive approach where five nurses in psychiatric outpatient care in southern Sweden were interviewed in the spring of 2021. All interviews were recorded and transcribed. Results: The results showed that the recovery process is individual and constantly continuous. It can go back and forth in different directions and therefore a patients´ path to recovery is not linear and neither similar which is why individual needs and recovery process must be taken into consideration. Conclusion: Recovery after being diagnosed with schizophrenia cannot come without rehabilitative measures. With experience and knowledge, the nurse can support the patient with nursing measures that promote the patient's recovery. Further research should be conducted to explore the benefits of recovery for patients diagnosed with schizophrenia.

Bakgrund: Schizofreni som långvarig svår psykisk sjukdom med psykiska funktionshinder påverkade inte enbart den drabbade individen utan även familjens välmående. Familjen och dess attityder ansåg vara en viktig tillgång till den sjukes vård och omsorg. Syfte: Syftet var att belysa familjens upplevelser av att ha en familjemedlem med schizofreni. Metod: Litteraturöversikten bestod av 16 vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Kvalitativ ansats analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys medan kvantitativ ansats utfördes enligt Fribergs beskrivning av integrativ analys. Resultat: Familjerna synliggjorde känslor som chock, rädsla och oro. Situationen upplevdes även utmanande och påfrestande både psykiskt och fysiskt. De upplevde dessutom stigma och diskriminering från vårdpersonalen och omgivningen. Majoriteten av familjerna uttryckte behov av stöd. Trots stor påverkan på familjen upplevde de meningsfullhet och hopp samt strävande efter att ge ett så bra omhändertagande av sin sjuke familjemedlem som möjligt. Diskussion: Relaterad till stigma fanns det behov av att stödja familjerna till att hantera den men även att öka vårdpersonalens medvetenhet om deras bidragande till stigma i sitt bemötande med familjerna och inom klinisk praxis. Det ansågs finnas mer behov av vårdpersonalens acceptans av familjefokuserad omvårdnad och att oftare involvera familjen i den sjukes vård för att familjen ska kunna bistå med lämplig närståendeomsorg. Slutsats: Familjernas uttryckta upplevelser kring situationen hade stor betydelse för att hälso- och sjukvården skall kunna arbeta preventivt, holistiskt och familjefokuserat samt kunna erbjuda adekvat stöd. För mer adekvat stöd förespråkar vidare förståelser och forskning kring familjernas upplevelser av mötet med vårdpersonal. / <p>Examinationsdatum: 2020-03-24</p>

Bakgrund: Personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom och har ca 12–15 år kortare medellivslängd än den allmänna befolkningen. Den somatiska ohälsan kan relateras till ohälsosamma levnadsvanor som otillräcklig fysisk inaktivitet och bristfälliga matvanor. Mer kunskap om livsstilsförändringar utifrån erfarenheter från personer med schizofreni är angeläget för att kunna ge ett adekvat stöd till en hälsosam livsstil för denna grupp. Syfte: Att beskriva erfarenheter av livsstilsförändringar avseende ökad fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 19 kvalitativa studier. Sökningar utfördes i tre elektroniska databaser; PubMed, CINAHL och PsycINFO. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet. Resultat: Två kategorier framkom: (1) att ha erfarenheter av hinder och, (2) att ha tillgång till möjliggörande stöd och positiva erfarenheter. Konklusion: Denna studie bidrar med kunskap om vad som påverkar genomförandet och upprätthållandet av livsstilsförändringar hos personer med schizofreni och kan användas av psykiatrisjuksköterskor för att förbättra livsstilsinsatserna för denna grupp. Stöd från närståendes visade sig vara betydelsefullt och indikerar ett behov av fortsatt forskning. / Background: People with schizophrenia and other psychotic disorders have an increased risk of developing somatic diseases and have about 12–15 years shorter life expectancy than the general population. The somatic ill-health can be related to unhealthy lifestyle habits such as inadequate physical inactivity and unhealthy diets. More knowledge about the experiences of lifestyle changes among people with schizophrenia is important to provide adequate support for a healthy lifestyle for this group. Aim: To describe the experiences of lifestyle changes regarding increased physical activity and healthy eating habits among people with schizophrenia and other psychotic disorders. Method: A systematic literature review based on 19 qualitative studies. Searches were performed in three electronic databases; PubMed, CINAHL and PsycINFO. Qualitative content analysis was used to analyze the data material. Results: Two categories emerged: (1) to have experiences of barriers and, (2) to have access to enabling support and positive experiences. Conclusions: This study provides knowledge of what influences the implementation and maintenance of lifestyle changes among people with schizophrenia and can be used by mental health nurses to improve the lifestyle interventions for this group. Support given from significant others were found to be important and indicate a need for further research.

Bakgrund: Studier har visat att hälso- och sjukvårdspersonal har ett stigmatiserande förhållningssätt gentemot personer med schizofreni. Syfte: Att beskriva hur personer med schizofreni upplever relationen till hälso- och sjukvårdspersonal inom den psykiatriska vården. Metod: Arbetet har en beskrivande design med litteraturöversikt med systematisk ansats och baseras på åtta kvalitativa originalartiklar. Resultat: Det framkom sex kategorier: Kommunikation, diskriminering och stigmatisering, närvaro och tillgänglighet, tvång och ofrihet, delaktighet och meningsfullhet, och säkerhet och trygghet. Resultatet visar att patienterna upplevde goda och dåliga relationer till hälso-och sjukvårdspersonalen. De beskrev att en god relation upplevdes då det fanns god kommunikation, förtroende, delaktighet och trygghet. Dåliga relation upplevdes vid tvång, hot och dålig kommunikation mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal.   Slutsats: En god relation är fundamentalt viktig för patientens välbefinnande och vård. Det behövs mer undervisning till hälso- och sjukvårdspersonal om hur de bör bemöta personer med schizofreni. Vidare forsknings behövs dock då det var svårt att finna artiklar inom samma ämne som var från de närmsta tio åren. / Background: Studies have shown that health personnel have a stigmatizing approach towards people with schizophrenia. Aim: To describe how people with schizophrenia experience the relation to health personnel within psychiatric care. Method: This study has a descriptive design with a literature review with a systematic approach, and is based on eight qualitative original articles. Results: Six categories were identified: Communication, discrimination, presence and availability, coercion and lack of freedom, participation and meaningfulness and safety and security. The results show that patients experience both good and bad relations to health personnel. Good relations took place when patients experienced good communication, trust, participation and security. Bad relations took place when patients experienced coercion, threats and bad communication. Conclusion: A good relation is fundamentally important for the patient’s wellbeing and care. More education on how health personnel establish a good relation with patients with schizophrenia is necessary. However, further research is needed on the subject, since articles published within the past ten years were difficult to find.