Protect dirt from shame | the love that vanished är en utställning som har utgångspunkt i mina egna erfarenheter av lesbiska relationer och av att ha en kvinnokropp. I min essä kommer jag rikta fokus till de delar av utställningen där motstridiga känslorna omhändertas i ett ifrågasättande av att göra skillnad på som en del av att vara homosexuell och kvinna kan innebära i möte med en heteronormativ mansdominerad värld. Den homosexuella berättelsen som ett samtal som hela tiden ska undvikas, vars kroppar ska tynas bort och var kärlek inte ska uppvisas för omgivningens skull, något som jag menar på försvagar identiteten. Hur fördomar separerar oss och skapar en illusion av ett ”vi och dom”, där homosexuella inte längre ses som vanliga människor. I utställningen utforskar jag genom det måleriska och skulpturala vad som händer med kvinnokroppen när den överskrider det förutbestämda genuset och ifrågasätter döljandet av homosexuella berättelser och vad den sortens fobiskt klimat gör med oss. Det är utifrån erfarenheter och insjunkande i depressioner och psykoser som jag senare kom att börja funderar om det dubbla livet som följd av homofobiskt klimat förhåller sig så som samtiden förhåller sig till många världar genom tillbakagång av erkännande? Ett insjuknande i desorientering och hallucinationer som splittrar oss än djupare in i isolering och individualism när vi frånstöter det mänskliga, det verkliga och inte låter oss varandra närmas. Samhällets dragning till ett dualistiskt binärt tänkande som riskerar frånta verklighetens komplexitet och reducera ner jaget till något ensamt och oföränderligt. I mitt försök att relatera och föra samman händelser skulle jag vilja citera Designing for interdependence, a poetics of relating av Martin Avila, "relation is the knowledge in motion of beings, which risks the being of the world”

Prodromes of schizophrenia or prodromes of psychosis are a relatively new and expanding field of interest in psychiatric research. They are seen by some researchers as the initial symptom of having schizophrenia and have become a crucial topic in early psychosis research and intervention. In this thesis current psychiatric research publications were analysed and eleven prospectively psychotic patients were interviewed. The research publications analysed were applyed on the information given by the patients, and the analysis showed that it was easy to find prodromes or prodrome-like phenomena in all the collected interviews. In addition a second analysis was performed on the material, a phenomenological psychological analysis, showing a more subject-oriented dimension of the interviews. This led to a further aim, analysing what explanations could be given of these phenomena. There are probably many possibilities of getting the diagnosis of schizophrenia, but the examples in this study show that long-term abuse, often sexual actually can trigger psychiatric conditions corresponding to the definition of “prodromes of schizophrenia” according to some psychiatric publications as well as “schizophrenia” according to DSM and ICD. This means that trauma and/or neglect proved to be a likely partial causal condition of the prodrome- like phenomena or schizophrenia to occur. However, trauma has not been shown to be a necessary condition for the occurrence of prodrome-like phenomena or schizophrenia. In the discussion of the results some consequences deriving from using different interpretations and explanations of the phenomena are analysed, for example using the prodromes of psychosis for the assessments of a coming psychosis, especially schizophrenia. I emphasize, because of the results of the phenomenological case analyses, the value of several dimensions of understanding prodrome-like phenomena as well as schizophrenia and schizophrenia-like conditions, especially as early as the initial phase. / Prodromalfasen till schizofreni är ett relativt nytt begrepp och det utgör ett expanderande intresseområde för psykiatrisk forskning. Förändringar i prodromalfasen ses av vissa forskare som de första tecknen på schizofreni, och dessa fenomen har kommit i fokus speciellt vad gäller tidig upptäckt och intervention inom schizofreniforskning. I denna avhandling analyseras åtskilliga psykiatriska texter som behandlar prodromalfasens fenomen. I den empiriska studien har elva personer, som senare utvecklat psykotiska symtom, intervjuats.  Två etablerade listor på prodromalfenomen testades på det empiriska materialet. Resultaten av den analysen visade att de gick att finna prodromalliknande fenomen hos alla intervjuade patienter. En andra fenomenologisk och mer subjektorienterad analys av det empiriska materialet genomfördes parallellt. Resultaten av de två analyserna ledde till ett tredje fokus för avhandlingen, nämligen frågan om möjliga kausalförklaringar till de prodromalliknande fenomenen. Det finns förmodligen många orsaker till att en person uppvisar symtom som överensstämmer med diagnosen schizofreni. Exemplen i denna studie visar dock att långvariga, ofta sexuella, övergrepp kan leda till psykiatriska tillstånd som överensstämmer med fenomen i prodromalfasen och med själva diagnosen schizofreni enligt kriterierna i DSM-IV och ICD-10. Avhandlingens huvudhypotes är således att svåra trauman utgör delorsaker både till prodromalliknande fenomen liksom till tillstånd som diagnosticerats som schizofreni. Avhandlingens resultat ger dock ingen anledning att anta att trauman utgör nödvändiga betingelser för schizofreni. I avhandlingens resultatdiskussion lyfter författaren fram några viktiga konsekvenser av olika definitioner av begreppen prodromalfenomen och schizofreni bl a vad avser förslag till terapeutiska interventioner. Mot bakgrund av resultaten från den fenomenologiska analysen understryks vikten av en bred förståelse av prodromalliknande fenomen liksom av fenomen som diagnosticeras som schizofreni.

No description available.

<p>Bakgrund: Idag finns det cirka 40 000 individer som har diagnosen schizofreni i Sverige. Schizofreni innebär psykisk ohälsa i form av bland annat hallucinationer, vanföreställningar samt apati och passivitet, vilket leder till en försämrad livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos patienter med diagnosen schizofreni. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar, som var relevanta till syftet, valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet delades in i fem olika rubriker. Det visade sig att svåra symtom, civilstatus, socialt nätverk, otillfredsställda behov och ekonomi alla vara direkt relaterade till livskvaliteten hos patienter med schizofreni. Slutsats: Förbättrade levnadsförhållanden betyder inte nödvändigtvis förbättrad livskvalitet. Många faktorer bland annat trygg och lugn omgivning, bra ekonomi och ett bra socialt nätverk påverkar livskvaliteten. Därför bör sjukvårdspersonal tillgodose patienternas behov på ett adekvat sätt och därmed bidra till en förbättrad livskvalitet.</p> / <p>Background: About 40 000 individuals in Sweden lives with the diagnose schizophrenia. Schizophrenia involves psychiatric disease with symptoms such as hallucinations, delusions, apathy and passivity, which lead to a decline in quality of life. Purpose: The purpose of the study was to elucidate the experience of quality of life in patients with schizophrenia. Method: The study was conducted as a literature review where seven scientific articles were chosen, critically reviewed and analysed. Result: The result was divided in to five different categories. Severe symptoms, marital status, social network, unmet needs and economy appeared to be all directly related to quality of life in patients with schizophrenia. Conclusion: Improved living conditions do not necessarily improve quality of life. Many factors including security, quiet environment, good economy and a good social network affects the quality of life. Therefore, health care professionals should meet patient needs in an adequate manner and thus contribute to an improved quality of life.</p>

Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa innebörden i interaktionen mellan personer med demens och så kallat störande beteende och deras vårdare. I delstudierna I och II deltog en kvinna med frontallobsdemens och störande beteende (Ruth) respektive en kvinna med schizofreni, demens och störande beteende (Alice) och deras vårdare. Fjorton respektive 30 deltagande observationer samt sex respektive sju reflekterande samtal med vårdare genomfördes. Texterna tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I delstudie III gjordes narrativa intervjuer med sex vårdare och i delstudie IV genomfördes 10 informella samtal med tre personer med demens och störande beteende. Dessa texter tolkades med hjälp av fenomenologisk hermeneutisk metod. Innebörden i interaktionen mellan personerna med demens och störande beteende och deras vårdare handlar om att befinna sig i kaos och pendla mellan motsatser: att känna sig hemlös och hemma och att ”vara herre ”och ”vara slav”. Vårdarna upplever konflikter mellan att göra gott för individen och/eller kollektivet samt mellan de demensdrabbades beroende och önskan om självbestämmande. Såväl personerna med demens och störande beteende som deras vårdare pendlar mellan att känna sig hemlösa och hemma. Ruth lever i en fragmenterad värld där hon slåss för att skydda sitt revir. Hon kämpar också för att bli bekräftad samtidigt som hon bekräftar andra. Vårdarna bekräftar henne genom att möta henne i hennes värld. Alice lever i en tudelad värld där hon pendlar mellan ”himmel och helvete”. Hon misstror vårdarnas avsikter och slåss för sitt liv men hon visar också sin uppskattning och bekräftar vårdarnas ansträngningar. Även vårdarna upplever en tudelad värld. Innebörden i att leva med demens och störande beteende på institution handlar om att vara omgiven av oordning, fångad av begränsningar, satt åt sidan men också räknad med. Vårdarna befinner sig också i kaos och förstår inte vad det störande beteendet betyder. De upplever att de är fråntagna initiativet och känner sig utmattade och hjälplösa. Då och då upplever de att de har kontroll och känner sig dugliga och accepterade. Vårdarna pendlar mellan att ”vara herre” och ”vara slav”. Dialektiken mellan herre och slav handlar om kampen för ömsesidig bekräftelse. När vårdaren möter den demensdrabbade i sin egen (vårdarens) värld reduceras personen med demens till ett objekt. Därmed objektifierar vårdaren också sig själv. När vårdaren möter personen med demens i hans eller hennes värld, betraktar vårdaren den demensdrabbade som en betydelsefull person vars existens är viktig att bekräfta. Därmed känner sig också vårdaren betydelsefull. I hemmastaddheten bekräftas både personen med demens och vårdaren och kampen mellan herre och slav övergår i en Jag- Du relation. Störande beteenden är beteenden som inte bekräftar den andre. När vårdarna inte blir bekräftade upplever de personerna med demens vara störande och när personerna med demens inte blir bekräftade upplever de vårdarna vara störande. Bekräftelse uppstår i interaktioner som präglas av hemmastaddhet medan störande beteende visar sig i interaktioner som kännetecknas av hemlöshet.

Bakgrund: Idag finns det cirka 40 000 individer som har diagnosen schizofreni i Sverige. Schizofreni innebär psykisk ohälsa i form av bland annat hallucinationer, vanföreställningar samt apati och passivitet, vilket leder till en försämrad livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos patienter med diagnosen schizofreni. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar, som var relevanta till syftet, valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet delades in i fem olika rubriker. Det visade sig att svåra symtom, civilstatus, socialt nätverk, otillfredsställda behov och ekonomi alla vara direkt relaterade till livskvaliteten hos patienter med schizofreni. Slutsats: Förbättrade levnadsförhållanden betyder inte nödvändigtvis förbättrad livskvalitet. Många faktorer bland annat trygg och lugn omgivning, bra ekonomi och ett bra socialt nätverk påverkar livskvaliteten. Därför bör sjukvårdspersonal tillgodose patienternas behov på ett adekvat sätt och därmed bidra till en förbättrad livskvalitet. / Background: About 40 000 individuals in Sweden lives with the diagnose schizophrenia. Schizophrenia involves psychiatric disease with symptoms such as hallucinations, delusions, apathy and passivity, which lead to a decline in quality of life. Purpose: The purpose of the study was to elucidate the experience of quality of life in patients with schizophrenia. Method: The study was conducted as a literature review where seven scientific articles were chosen, critically reviewed and analysed. Result: The result was divided in to five different categories. Severe symptoms, marital status, social network, unmet needs and economy appeared to be all directly related to quality of life in patients with schizophrenia. Conclusion: Improved living conditions do not necessarily improve quality of life. Many factors including security, quiet environment, good economy and a good social network affects the quality of life. Therefore, health care professionals should meet patient needs in an adequate manner and thus contribute to an improved quality of life.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Syfte: Syftet med arbetet är att fördjupa och undersöka relevanta kunskaper om patienters erfarenheter av omvårdnadsåtgärder som underlättar deras följsamhet vid antipsykotisk läkemedelsbehandling. Bakgrund: Sverige drabbas 1500–2000 människor av psykos varje år och forskning inom ämnet är viktigt då psykossjukdom utgör ett stort lidande för individen, dess anhöriga samt orsakar stora kostnader för samhället. Följsamheten vid antipsykotisk läkemedelsbehandling är ofta bristfällig vilket många gånger leder till återinsjuknande och inläggningar inom slutenvården. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat baserades på tio kvalitativa artiklar. Dataanalys: Latent innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kärnteman. Dessa var; personcentrerad vård, coping-strategier, terapeutisk allians och självinsikt. Slutsats: Problematik framträder när vårdtagaren inte är delaktig i sin vård och när samsyn brister eller saknas vilket leder till negativ inverkan på följsamhet. Nyckeln till god följsamhet bygger på en kombination av de fyra kärnteman och det är viktigt att sjuksköterskan inger hopp och stöttar patienten genom behandlingen för ett positivt vårdförlopp. / Aim: The aim of the study was to explore patients’ experiences of nursing care measures that facilitate their adherence during antipsychotic treatment. Background: On a yearly basis about 1500-2000 people develop psychosis in Sweden. This leads to great suffering for the affected individual, their relatives and is also causing high economic burden on the society. The adherence during antipsychotic treatment is often poor which frequently leads relapse and rehospitalization. Method: Qualitative literature review. Data analysis: Latent content. Result: The result was based on ten qualitative articles whereof four main themes were found. These were; person-centered care, coping strategies, therapeutic alliance and self awareness. Conclusion: Poor patient involvement and lack of consensus between care providers and patients leads to negative impact on the treatment adherence. The key for successful medication adherence is based on the understanding and implementation of the four themes. It is also important for the nurse to provide hope, trust and security during the treatment.

Bakgrund: Personer med schizofreni och liknande psykoser drabbas ofta av passivitet och inaktivitet och saknar tillgång till olika program som främjar aktivitet. Närstående tillbringar omfattande tid med att ta hand om sina anhöriga. Det finns ett begränsat utbud av förebyggande hälsofrämjande insatser för personer med psykisk ohälsa. Hästunderstödda aktiviteter och rehabilitering har visat potential att bidra till en ökad medvetenhet och genuin förändring. Det har även visat goda resultat vid allvarlig psykisk ohälsa och hos personer med schizofreni och liknande psykoser. Studierna är dock få och brist på kunskap om hästunderstödda aktiviteter kan utgöra ett allvarligt hinder för att insatsen ska bli accepterad. Närståendes erfarenheter bidrar till en ökad förståelse av hästunderstödda aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av hästunderstödda aktiviteter för personer med schizofreni och liknande psykoser. Metod: Fem närstående till personer med schizofreni och liknande psykoser intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre subtema:“ Samvaro med hästen främjar psykisk hälsa”, “Hästen främjar fysisk aktivitet”, “Hästen bidrar till ett sammanhang med gemensamt fokus”. Dessa bildade ett övergripande tema “Att vara med hästarna lockar fram dolda resurser” Slutsats: Resultatet visade att hästunderstöda aktiviteter kan främja psykisk hälsa och fysisk aktivitet samt bidra till ett sammanhang där hästarna utgör fokus och kan locka fram dolda resurser hos personer med schizofreni och liknande psykoser. Fler studier om hästunderstödda insatser och anhörigas erfarenheter kan bidra till att insatsen blir accepterad. / Background: People with schizophrenia and similar psychoses often suffer from passivity and inactivity and lack access to various programs that promote activity. Relatives spend extensive time caring for their affected relatives. There is a limited range of preventive health promotion initiatives for people with mental illness. Horsesupported activities have shown potential to contribute to increased awareness and genuine change with good results, even in severe and lasting mental illness and for people with schizophrenia and similar psychoses. However, the studies are few and lack of knowledge about horse-supported activities can be a serious obstacle to the efforts being accepted. Relatives' experiences contribute to an increased understanding of horse-supported activities. Objective: The aim of the study was to describe relatives' experiences of horse-supported activities for people with schizophrenia and similar psychoses. Method: Five relatives of people with schizophrenia and similar psychoses were interviewed and the material analysed based on qualitative content analysis. Results: In the analysis, three subthemes emerged: "Coexistence with the horse promotes mental health", "The horse promotes physical activity" and "The horse contributes to a context of common focus". These sub-themes formed an overall theme "Being with the horses attracts hidden resources" Conclusion: The result showed that horse-supported activities can promote mental health and physical activity and contribute to a context where the horses are the focus and can attract hidden resources in people with schizophrenia and psychoses. More studies on horse-supported efforts and relatives' experiences can help to accept the form of treatment.

In this study, the life and work of Robert Schumann was examined, with the purpose of from a source critical point of view discovering new perspectives on the composer's mental health and creative tools used in his compositions and writings. Furthermore, the study aimed to debunk common misconceptions about Robert Schumann's fate.