Tidigare forskning visar en konstant ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga sedan 1980-talet och i elevhälsans lagstadgade uppdrag ingår att arbeta förebyggande i syfte att främja elevernas hälsa. Genom sju semistrukturerade intervjuer med professionella inom elevhälsan syftar denna studie till att undersöka hur de upplever sina förutsättningar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med avseende på psykisk ohälsa. Studien är genomförd i en medelstor stad i Mellansverige och informanterna är uteslutande kvinnor. I studiens resultat framkommer att det finns både hinder och möjligheter i arbetet mot psykisk ohälsa. De professionellas handlingsutrymme och organisationens stöd framhålls som godtagbara och visar sig vara en grund för att elevhälsan ska kunna fullfölja sitt uppdrag. Det finns dock vissa brister i samverkan, arbetsbeskrivningar och utvärderingar vilket försvårar ett framgångsrikt arbete. Av resultatet framgår således att det finns utvecklingspotential vad gäller elevhälsans arbete. Fortsatt forskning inom ämnet skulle kunna ge de professionella bättre förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag och aktivt verka för att främja barn och ungas psykiska hälsa. / Previous research shows a constant increase of mental illness among children and young people since the 1980s and the statutory assignment of the student school health team includes to work preventive in order to promote the students' health. Through seven semi-structured interviews with professionals within the student school health team, this study aims to investigate how they perceive their ability to work health promotive and preventive regarding mental illness. The study has taken place in a medium sized city in the middle of Sweden and the participants are exclusively women. The result of the study shows that there are both obstacles and opportunities in the work against mental illness. The professionals' action space and the support of the organization is emphasized as acceptable and proves to be a base for the student health team to be able to fulfill its mission. There are however some shortcomings in collaboration, job descriptions and evaluations which complicates a successful work. The result thereby shows that there is a development potential in the work of the student school health team. Continued research within the subject could give the professionals better opportunities to complete their assignment and actively work to promote the mental health of children and young people.

This study identifies the Integrated School Health Programme’s implementation constraints in (Ekurhuleni Metropolitan Municipality, Southern Region), and describes how these constraints have affected the implementation of school health services. This predominantly qualitative study employed the structured interview-based research design and focus group discussion approaches, with the target population consisting of school health nurses and educators working with them in Ekurhuleni Metropolitan Municipality, Southern Region. The criterion-referenced sampling strategy was opted for, because of the researcher’s knowledge of the research environment. The focus group discussions, structured interviews and participant observations complement the study’s data collection methods. The principal findings depicted the Integrated School Health Programme was not as effective as expected in its implementation. The main constraints were identified as lack of resources and knowledge; and poor teamwork of the Department of Health, the Department of Basic Education, and parents. Emanating from these findings, the study recommends innovative collaboration mechanisms between the two government departments, and that relevant and sufficient resources should be allocated for effectively implementing the Integrated School Health Programme. / Health Studies / M. P. H.

Aktuella studier visar att risken för psykisk ohälsa är större för människor som inte fullföljer gymnasiestudier. I Sverige saknar en fjärdedel av högstadieeleverna betyg i något eller flera ämnen och är därmed inte behöriga till gymnasiet. Då skolor har dokumenterade svårigheter att erbjuda bra stöd för elever med olika funktionsnedsättningar finns ett starkt samhällsintresse av att synliggöra vilka faktorer i skolans lärandemiljö som är stödjande för dessa elever för att möjliggöra förbättringar. Utifrån en fenomenografisk ansats, med empiri baserad på tretton semistrukturerade intervjuer, undersöker aktuell studie vad ungdomar med erfarenhet av svårigheter i grundskolan utifrån funktionsvariation uppfattar som bra stöd. I den kollektiva beskrivningen av fenomenet bra stöd i skolan framträder erkännande, i betydelsen att skolans personal möter eleven som en unik person med förmågor, vilken vill utvecklas och lära men samtidigt erkännas vara i behov av stöd och anpassningar av olika karaktär. Härmed identifieras lärares förväntningar på sina elever som en viktig påverkansfaktor. Fem områden lyfts fram som betydelsefulla för att erkännande ska manifesteras: trygghet och trivsel, deltagande, autonomi, tillhörighet och meningsfullhet. Eftersom skolor anmodas arbeta förebyggande och hälsofrämjande med stöd av en samlad elevhälsa sätts studiens resultat slutligen i relation till ett salutogent förhållningssätt. / Recent studies show that the risk of mental illness is higher for people that don’t graduate from upper secondary school. In Sweden, a quarter of the primary school pupils have insufficient grades in one or more subjects which makes them ineligible for upper secondary school. Since schools have documented difficulties in offering good support for students with various disabilities, there is a strong public interest to make visible factors in learning environments that could improve the results. Based on a phenomenographic approach, with empirical data based on thirteen semi-structured interviews, the current study examines what young people perceive as good support, based on their experience of difficulties in primary school, due to various functional disabilities. In the collective description of the phenomenon good support at school, the word acknowledgement emerges, in the sense that the school needs to meet the student as a unique person with abilities, and who wants to develop and learn, but at the same time needs support and adaptations of various kinds. Herein teachers’ expectations of the students are identified as an important influential factor. Five areas are highlighted as important to manifest acknowledgement: security and well-being, involvement, autonomy, belonging, and meaningfulness. When schools are asked to work proactively to promote health supported by the school health team, the result is put in relation to a salutogenic approach.