Thesis (MPhysT. (Faculty of Health Sciences))--University of Pretoria, 2003. / Summary in English. Includes bibliographical references (leaves 231-236). Also available online.

Bakgrund: Personer med diabetes mellitus typ-2 är ofta väl medvetna om komplikationer som föreligger. De lever med rädsla och ångest inför framtiden. Sjuksköterskans roll att stötta och hjälpa personer med diabetes mellitus typ-2 är viktig så vårdtagaren klarar sin egenvård. För att handleda och uppmuntra till egenvård hos vårdtagaren måste sjuksköterskan utgå ifrån evidens vid omvårdnad av diabetes mellitus typ-2. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av fysisk aktivitet hos personer med diabetes mellitus typ-2. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för en överblick av kunskapsläget. I förhållande till syftet har kvantitativa artiklar använts i uppsatsen. Sexton artiklar har analyserats med Fribergs trestegs-modell. Resultat: Resultatet visar att interventioner i form av fysisk aktivitet leder till en sänkning av blodtrycket och en förbättrad cirkulation i benen. Även Hba1c, f-P-glukos och insulinresistensen förbättras av fysisk aktivitet. Interventionerna visade sig även ge en minskning av kroppsfett, midjemått och kroppsvikt. Slutsats: Fysisk aktivitet är en grundläggande faktor vid utformandet av omvårdnaden och fysisk aktivitet kan leda till förbättrad hälsa. Att vårdtagaren förstår varför fysisk aktivitet är bra och första steget för ökad egenvårdskapacitet hos personer med diabetes mellitus typ-2. För att hjälpa dessa individer att uppnå ökad förståelse behöver sjuksköterskor specifik kunskap om effekterna av fysisk aktivitet vid diabetes mellitus typ-2. / Background: People with diabetes mellitus type-2 are often aware of the possibility of complications. They live with fear and anxiety concerning the future. The role of the nurse is to support and help people with diabetes mellitus type-2 which enables them to manage their self-care. In order to supervise and encourage self-care to the patient an evidence-based knowledge in diabetes mellitus type-2 is needed by the nurse. Aim: The aim was to describe the effects of physical activity in persons with diabetes mellitus type-2. Method: A literature review was made to get an overview of the state of knowledge. In relation to the aim quantitative articles is used in the essay. Sixteen articles have been analyzed with Friberg´s three stage model. Result: The result shows that interventions in form of physical activity give a lower blood pressure and a better blood circulation in the legs. Even Hba1c, fP-glucose and the insulin resistance gets better after physical activity. The interventions also lower the amount of body fat, the waist measurement decreases and the total body weight decreases. Conclusion: Physical activity is a key factor in planning the nursing care and physical activity can lead to improved health. A patients understanding of why physical activity is beneficial is the first step to increase self-care capacity in people with diabetes mellitus type-2. To help these individuals achieve greater understanding nurses need specific knowledge about the effects of physical activity on diabetes mellitus type-2.

Not available / text

Bakgrund:Diabetes typ 2 är en livslång sjukdom där egenvård har en stor betydelse för att undvika komplikationer. Sjuksköterskan har en betydande roll i egenvården och sjuksköterskan ska ha förmågan att vägleda samt ge stöd. Därför är det viktigt att sjuksköterskan får en djupare förståelse av upplevelsen av egenvård vid diabetes typ 2. Syfte:Syftet var att beskriva upplevelser av egenvård hos individer med diabetes typ 2. Metod:En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativa samt en kvantitativ. Artiklarna har hämtats från databaserna CINAHL, Pub Med samt SWE pub. Resultat:I resultatet framkommer tre huvudteman. Temat ”Upplevelsen av egenvård vid nydiagnostiserad diabetes typ 2” beskriver individens upplevelse av att få diagnosen diabetes typ 2. I temat ”Att integrera sjukdom och egenvård i vardagen” beskrivs hur individen integrerar sjukdom samt egenvård i sitt liv. I det tredje temat ”Vårdgivarens inflytande på egenvården” berörs sjukvårdspersonalens betydelse för egenvård. Två subteman har även tillkommit ”Upplevelser av socialt stöd i egenvården” som tillhör temat ”Upplevelsen av egenvård vid nydiagnostiserad diabetes typ 2” samt ”Vändpunkter i upplevelsen av egenvård” som tillhör temat ”Att integrera sjukdom och egenvård i vardagen”. Diskussion:Under metoddiskussionen diskuteras litteraturöversiktens styrkor samt svagheter. De flesta artiklarna är utförda i Norden vilket kan ses som en styrka, att författaren skrivit ensam och själv fått bestämma utformningen av arbetet är ytterligare en styrka. Samtidigt var det en svaghet att skriva ensam då författaren saknat någon att diskutera med. Resultatdiskussionen utgår ifrån den teoretiska utgångspunkten Orems egenvårdsteori. / Background:Diabetes type 2 is a lifelong disease in which self-care is of great importance to avoid complications. The nurse has a significant role in the individuals ' self-care and will be there to guide and be able to provide support. Therefore it is important that the nurse gets a deeper understanding of the experience of self-care in diabetes type 2.  Aim: The aim of this study was to describe the experience of self-care in adults with diabetes type 2. Method:A literature review based on nine studies. The articles were sought in CINAHL, Pub Med and SWE pub. Results:The results are presented in three themes. The theme ”Experiences of self-care in newly diagnosed diabetes type 2" describes how it is experienced to get the diagnosis diabetes type 2.  ”Integrating illness and self-care in everyday life” describes how the individual integrate disease and self-care in their lives.  The theme ”The caregivers influence on self-care” describes the nurses role in the individuals self-care.  Two subthemes have also resided ”Experiences of social support in self-care” and ”Turning points in the experience of self-care”. Discussions:Under the method discussion it was discussed about the strengths and weaknesses in the literature review. The result discussion has Dorothea Orems theory of self-care as a basis.

Bakgrund: Typ 2-diabetes ökar med hög omfattande över hela världen och är vanligast hos äldre men drabbar personer i allt yngre åldrar. Egenvård utgör en stor del av behandlingen av typ 2 diabetes och är därför en viktig faktor för att upprätthålla en god livskvalité. Bristande egenvård kan resultera i livshotande komplikationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka svårigheter och möjligheter patienter med typ 2-diabetes upplever att de har för att kunna utföra egenvården själva. Vidare var syftet att redovisa hur data samlats in i de artiklar som används till litteraturstudien. Metod: En beskrivande litteraturstudie som har baserats på elva vetenskapliga artiklar mellan år 2010-2015. Samtliga artiklar fanns att finna i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Artiklarna var av kvalitativ ansats och granskades utefter syfte och frågeställningar. Resultat: Patienterna hade bristande kunskap om egenvården, vilket kunde bero på att informationen från sjuksköterskan inte var fullständig eller tillräcklig. Livsstilsförändringar ansåg patienterna som viktigt, ändå fanns en negativ inställning till förändrade vanor. Slutsats: Information och kunskap är avgörande för att bedriva en god egenvård då diabetes typ 2 är en krävande sjukdom för både patient och sjuksköterska. Patienterna såg livsstilsförändringar som en svår uppgift att utföra på egen hand, därför var sjuksköterskan en betydelsefull resurs för att uppnå behandlingsmålen. / Background: Type 2 diabetes has increased significantly worldwide and is most common with older people but affects people at younger and younger ages as well. Self-care constitutes a large part of the treatment of type 2 diabetes and is an important factor in maintaining a good quality of life. Lack of self-care can result in fatal complications. Aim: The purpose of this study was to investigate the difficulties and possibilities of patients with type 2 diabetes and how they feel about managing their self-care. A further aim was to show how the data have been collected in the articles used in the literature study. Method: A descriptive literature study is based on eleven scientific articles published between the years 2010-2015. All the articles were found in databases Cinahl, Pubmed and Scopus. Articles of qualitative approach were examined along the purpose and research questions. Results: The patients had insufficient knowledge about self-care which could be due to the information from the nurse was incomplete or insufficient. The patients thought lifestyle changes was important, but still there was a big negative approach towards changing habits. Conclusion: Information and knowledge are essential to conducting effective self-care when type 2 diabetes is such a challenging disease for both the patient and the nurse. When the patients saw lifestyle changes difficult to accomplish on their own the nurse was an important resource to achieve treatment goals.

Not available / text

Not available / text

No description available.

The purpose of this cross-sectional correlational study was to examine the effects of patient and nursing unit characteristics on nursing-sensitive patient outcomes. The conceptual framework for this study is generated from the Quality Health Outcomes Model. The patient characteristics were patient age, gender, education, duration of illness, severity of illness, and illness representation. The nursing unit characteristics were nurse experience, nurse staffing, nursing unit competency, and group cohesion. Nursing-sensitive patient outcomes were patient’s confidence in self-care and patient’s perception of being well-cared for. Stratified sampling was employed to recruit a sample of 130 hospitalized chronically ill patients in 8 medical care units of 4 hospitals in Thailand. A face-to-face questionnaire interview was used to collect data from patients. A self-administered questionnaire was used to collect data from 90. Nurse staffing data were obtained from nursing administrative data for each unit. Multiple regression analyses were used to examine the relationships, test a mediator, and analyze the contextual effect of the study variables. Severity of illness (β = -.315, p <.01) and illness representation (β = -.234, p < .05) were significant predictors of patient’s confidence in self-care, when controlling for nursing unit characteristics. Illness representation partially mediated the relationship between severity of illness and patient’s confidence in self-care. Nursing unit characteristics were not significant predictors of patient’s confidence in self-care, when controlling for patient characteristics. There was a significant individual effect on patient’s confidence in self-care. Severity of illness (r = -.199, p < .05) and group cohesion (r = -.195, p < .05) were correlated with patient’s perception of being well-cared for. The findings of this study reinforce the need for acute care nurses to be aware of how chronically ill patients perceive health threats since illness representation directly affects patient’s confidence in self-care. Through understanding the role of illness representation as a mediator between severity of illness and confidence in self-care, it is suggested that nurses can improve patient’s confidence in self-care in severely ill patients by providing nursing interventions that promote positive illness representation.

Syfte med denna litteraturstudie var att beskriva och sammanställa patientens upplevelse av att få information från sjuksköterskor angående egenvård vid venösa bensår . Artiklarna söktes på databaserna Medline och Cinahl. Sökorden som användes var leg ulcer, information, experience, self-care. Resultatet inkluderade elva artiklar där åtta hade kvalitativ ansats, två hade kvantitativ ansats och en hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Patienternas upplevelser av att få information varierade. En del var positiva till informationen på grund av sitt förtroende för sjuksköterskan. Relationen spelade stor roll i deras bedömning av informationen. En del patienter upplevde förvirring av att få information på grund av motstridig information från olika sjuksköterskor. Upplevelsen påverkades inte av hälso- och sjukvårdens system och patienterna beskrev lika hög tillfredställelse av informationen vid vård i hemmet som på avdelning. När det gällde kunskapssökning ville patienter ha mer kunskap och de tyckte den nuvarande informationen var otydlig och oklar. Det tydde på att patienternas upplevelser av information från sjuksköterskor angående egenvård påverkade deras inställning till egenvård. Det är därför viktigt att sjuksköterskorna ska veta hur de kan förmedla informationen till patienterna och informationens betydelse i samband med egenvård. / The Aim of this study was to describe and summarize the patient's experience in receiving information from nurses about self-care for venous leg ulcers.Articles were searched on Medline and Cinahl with the keywords leg ulcer, information, experience and self-care. The results included eleven articles, eight with a qualitative approach, two with a quantitative approach, and one with both qualitative and quantitative approach. Patients' experiences in receiving information varied. Some were positive about the information because of the confidence to the nurse. Relationships played a large role in their assessment of the information. Some patients experienced confusion of obtaining information because of conflicting information from different nurses. The experience was not affected by the health care system and the patients described as high satisfaction of the informationin home as the ward. With regard to search of knowledge the patients wanted to have more knowledge and they thought the current information was vague and unclear.It is suggested that patients' perceptions of information and in receiving information from nurses about self-care affected their  self-care behavior.  Therefore it is important that nurses know how to pass on information to patients and the importance of information in self-care.